Kriget i Ukraina skruvar till läget ytterligare på Europas energimarknader. Ryssland står för 40 procent av naturgasen i EU och för en knapp tredjedel av den olja och kol som används.
– Det är framför allt gasleveranserna som påverkas. Det slår hårt mot framför allt Tyskland och Italien, men det kommer drabba en stor del av Europas länder, säger Christian Holtz, elmarknadskonsult på Merlin & Metis.
Under gårdagen (24/2) ökade gaspriset på spotmarknaden TTF med 35 procent till 117 euro/MWh. Kolpriset ökade med runt 20 procent, medan oljepriset (Brent) stannade på en 2-procentig uppgång till 99 dollar per fat.
Ryssland har tre större gasledningar in mot Europa och de levererar i skrivande stund som vanligt. Den fjärde ledningen, Nord Stream 2, har blivit stoppad tills vidare på grund av Rysslands invasion.
– Risken att det blir minskade leveranser av gas är överhängande, vilket ju påverkar elmarknaden också. En betydande del av Tysklands elproduktion är gaskraft och det pressar upp priserna generellt, säger Christian Holtz.
Genom att Sverige är sammankopplat med den europeiska elmarknaden kommer svenska elkunder känna av de högre priserna direkt.
– Terminspriset för mars i södra Sverige har stuckit upp med 20 procent. Men nu är vintern snart slut – jag är mer oroad för nästa vinter. Det nordiska systemprisetför Q4 2022 handlas runt 70 euro/MWh, men betydligt högre priser väntas i södra Sverige. Norra Sverige klarar sig bättre genom sitt kraftöverskott med mycket vattenkraftsproduktion, allra helst om vi får en stark hydrologisk situation, säger Christian Holtz.
Kriget kan också få andra konsekvenser på elmarknaden. Ett exempel är planerna på en sjätte kärnkraftsreaktor (1 200 MW) i Pyhajoki i norra Finland, som är tänkt att stå klar 2029.
– Där är det ryska företaget Rosatom inblandet och är delägare i projektet. De ska bygga verket och förse det med bränsle. Men nu kan detta projekt vara i farozonen, konstaterar Christian Holtz.
LNG-transporter från USA
På Energimyndigheten följer man utvecklingen noggrant. Här har man gjort olika scenarier för att se hur en avstängning av de ryska gasleveranserna skulle påverka Europa.
– Stänger man Yamalledningen, som går genom Belarus och Ukraina, så skulle konsekvenserna inte bli så omfattande för Europas länder. Man klarar den här säsongen. Det kommer in en hel del LNG (flytande gas) från USA nu, säger Anders Wallinder, enhetschef Trygg energiförsörjning på Energimyndigheten.
– Och även om alla gasleveranser från Ryssland stängs så finns det indikationer på att det går att klara om det blir normalkallt väder. Men det blir ju väldigt kraftiga prisökningar såklart.
På myndigheten har man också gjort testkörningar för att se hur det svenska elpriset påverkas av högre gaspriser:
– Om gaspriset går upp till samma nivåer som i vintras, 182 euro/MWh, kommer elpriset öka till 3,70 kr/kWh i SE 3 och eventuellt i SE4. Om all gas från Ryssland tas bort så blir läget än mer ansträngt, säger Anders Wallinder.
Marginell gasanvändning i Sverige
När det gäller gasförsörjningen i Sverige blir det bara en marginell påverkan på totalen, även om de som drabbas av prisökningen kan påverkas kraftigt.
– Sverige har en ganska liten användning av naturgas som är koncentrerad till industrier, kraftvärme och hushåll i sydvästra Sverige. Vi får en indirekt påverkan här genom att vi får gas från Danmark som kommer från kontinental-Europa.
Sverige importerar dock olja direkt från Ryssland.
– Men det är inte särskilt mycket. Det är bara cirka 8 procent av vår olja som kommer från Ryssland – det mesta kommer från Norge. Samtidigt är ju Ryssland en stor aktör på bränslemarknaden, så även här kan det bli rejäla prisökningar.
Sammanfattningsvis vill Anders Wallinder tona ner energiriskerna för Sveriges del.
– Vi får vara beredda att påverkas genom högre priser på bränsle och el, men i nuläget oroar vi oss inte så mycket för beredskapsläget, utan följer våra befintliga beredskapsplaner. Vi följer situationen och har dialog med alla berörda myndigheter och branscher.
Liten import till energisektorn
Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen, tror inte heller att det blir någon större påverkan på den svenska energisektorn på grund av invasionen.
– Vi har ju en stor andel vattenkraft och vindkraft och vi importerar knappt något bränsle till kraft- och fjärrvärmeverken. En liten del av uranet till kärnkraften kommer från Ryssland, men företagen har lager för cirka tre års drifttid, säger Magnus Thorstensson.
Elpriset i södra Sverige kommer dock påverkas, säger han.
– Naturgaspriserna slår igenom på alla priser, även på vår el. Men en del av den här utvecklingen kanske varit inprisad av marknaden redan. En annan faktor är att vintern nu börjar gå mot sitt slut – och då minskar efterfrågan. Det kan vara en balanserande faktor, säger han.
Johan Wickström
