– För att klara klimatutmaningarna krävs det en omfattande elektrifiering. Nu tar vi ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att klara detta, sade energiminister Khashayar Farmanbar när han presenterade regeringens elektrifieringsstrategi under torsdagen.
Det var i oktober 2020 som regeringen tillsatte arbetet med strategin och efter ett omfattande arbete och dialog med de flesta stora branschaktörer har man nu kommit fram till ett välfyllt slutdokument.
67 konkreta åtgärder
Strategin inkluderar fem övergripande områden som delats upp i 12 punkter, bland annat utvecklad elmarknad, kortare ledtider och röj hinder för ny elproduktion. Utifrån dessa 12 punkter har regeringen nu beslutat att genomföra 67 konkreta åtgärder under 2022–2024.
Några av dem lyfte Khashayar Farmanbar fram på presskonferensen:
– Vi behöver förändra vårt sätt att bygga elnät. Det handlar bland annat om att utbyggnaden av elnäten måste ske mer proaktivt så att infrastrukturen kan utvecklas i takt med behoven. Svenska kraftnät kommer få en tydligare roll att arbeta proaktivt med nationell nätplanering.
Även när det gäller flexibiliteten får SvK nya uppgifter:
– Vi ska bygga in styrbarhet i vid stora nyanslutningar vid elkrävande verksamheter. Genom att bygga in flex- och lagringskapacitet kan nya elanvändare bli en tillgång istället för en belastning för elnätet. Svenska kraftnät får i uppdrag att tydliggöra förutsättningarna för detta, säger Khashayar Farmanbar.
Fjärr- och kraftvärmestrategi
Regeringen har även gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi – något som Energiföretagen länge efterlyst. Strategin ska även inkludera aspekter kring hur fjärrvärmemarknaden samspelar med elmarknaden och resultera i åtgärdsförslag för en effektivare integrering av el- och värmesystem.
– Kraftvärmen ger stor nytta då elen produceras när den behövs som mest. I uppdraget ingår även att ta fram förslag på hur kraftvärmens lokala elsystemnyttor kan få en mer korrekt värdering, säger Khashayar Farmanbar.
Energiministern tryckte också på behovet av en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning och jobbskapande, och pekade på den rad av industriella aktörer som satsar, inom tex järn/stål, batteritillverkning, vätgas och raffinaderier.
– Framtidens jobb kan skapas i Sverige, det handlar om tusentals jobb inom denna nya gröna industri.
Från intäktsreglering till havsvindkraft
Bland övriga förslag kan nämnas följande:
Utveckla en långsiktigt hållbar intäktsregleringAnpassa styrmedel för minskat effektbehovUtreda förutsättningar för vätgas och elektrobränsleInföra och utveckla en elmarknadshubbTa fram en nationell handlingsplan för en snabb och effektiv utbyggnad av laddinfrastruktur och vätgastankstationerTa fram mål för leveranssäkerhetUtreda effektreservens framtid – med mål att ha den kvar efter 2025Ta till vara vattenkraftens lagrings- och flexibilitetspotentialUtveckla lokala och nationella flexibilitetsmarknaderFortsätta diskussionen och analysen av framtidens elmarknadsmodellSkapa förutsättningar för en snabb och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft
På Energiföretagen välkomnar man strategin:
– Det är en efterlängtad och välkommen strategi och vi verkar ha gjort avtryck i förslagen, konstaterar Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
– Väldigt mycket av det vi fört fram under senare år föreslås här av regeringen. Vi har velat vara en konstruktiv partner till regeringen och har tack vare ett väldigt effektivt samarbete med våra medlemmar, kunnat förmedla de utmaningar de möter i vardagen.
För att stödja genomförandet av strategin inrättas ett elektrifieringsråd med representanter från offentliga sektorn, näringslivet och andra samhällsaktörer.
–Nu ska vi fortsätta diskussionen med intressenter och övriga politiska partier kring strategin. Det är viktigt att alla drar åt samma håll, säger Kashayar Farmanbar.
Regeringen har avsatt 90 miljoner kronor för att genomföra elektrifieringsstrategin under 2022–24. Elektrifieringsstrategin i sin helhet kan laddas ner här
Johan Wickström
