Det var i slutet av september som EU beslutade att alla länder ska införa ett intäktstak för elproduktion på 180 euro per MWh för så kallad inframarginell produktion, det vill säga elproduktion med låga rörliga kostnader. Syftet med skatten är att dämpa effekterna på elmarknaden och fördela pengarna tillbaka till elkunderna.
Nu har regeringen tagit fram ett förslag på intäktstak i Sverige som ska uppfylla EU:s normer. Enligt EU:s förordning skulle intäktstaket vara infört i alla medlemsländer den 1 december. Men den svenska regeringens bedömning är att förslaget måste kompletteras med nationell lagstiftning och att det därför inte är möjligt att införa den nya skatten förrän den 1 mars 2023.
Enligt förslaget ska intäktstaket tas ut som en skatt på den del av elproducenternas ”realiserade” intäkter som ligger över 180 euro per/MWh under perioden den 1 mars till den 31 juni. Omräknat i svensk valuta blir taket 1 957 kronor per MWh (motsvarande cirka 1,96 kr/kWh). Storleken på skatten ska vara 90 procent för att behålla ett visst incitament att producera mer då elpriset är högt.
Kraftvärme ingår inte
De kraftanläggningar som främst berörs av intäktstaket är kärnkraft, vattenkraft utan magasin, vindkraft och solkraft. Dock är all el under 1 MW undantagen, vilket gör att en stor del av solelsproduktionen inte kommer inkluderas. Kraftvärme från fjärrvärmeanläggningar ingår dock inte i systemet och inte heller vattenkraftverk med magasin.
I praktiken kommer en stor del av vindkraften inte heller att påverkas av systemet då runt 80 procent av all vindkraft säljs genom så kallade PPA-avtal (Power purchase agreements) – det vill säga långsiktiga bilaterala avtal där prisnivån genomgående understiger intäktstaket. Detsamma gäller storskalig solkraft där nästan all el säljs via PPA.
Intäkter från försäljningen på balansmarknader som överstiger intäktstaket kommer inte heller ingå, för att incitamenten att delta på denna marknad ska bibehållas
Justeringar för prissäkringar
En stor del av elproduktionen säljs via finansiell handel, till exempel genom olika prissäkringsavtal. Sådana avtal ska ingå i företagens skatteunderlag om intäkterna överstiger takbeloppet. Men elproducenterna ska kunna göra justeringar för hur sådana avtal påverkat intäkterna, genom att använda ett finansiellt justeringsbelopp.
Det blir moderföretaget i en koncern som kommer att bli skattskyldig för all el som matas in av alla företag i en koncern. Regeringen räknar med att skatten primärt kommer att ge effekt i elområde 3 och 4 och bara i undantagsfall i de nordliga elområdena.
Bruttoeffekten av förslaget beräknas bli cirka 540 miljoner kronor, men eftersom statliga Vattenfall äger en stor andel av kärnkraften väntas nettobeloppet till statskassan bli cirka 280 miljoner kronor i extra skatteintäkter.
Energiföretagen analyserar förslaget
På Energiföretagen bedömer man nu konsekvenserna av förslaget och analyserar defintitioner och avgränsningar. Men man tycker det är bra att regeringen nu klargör hur man tänker sig den svenska implementeringen av intäktstaket eftersom det funnits en osäkerhet hos elproducenterna kring detta.
– Det är också bra att man utnyttjar flera av de undantagsmöjligheter som ges i EU-förordningen för att bland annat ge incitament att producera el i kra
ftverk med höga kostnader, att kraftvärme undantas och att skatten läggs på 90 procent av marknadsintäkterna som överstiger intäktstaket liksom att man inte tänker sig en retroaktiv tillämpning, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
– Men med utgångspunkten i timvis avräkning finns det risk att det blir en överbeskattning om vi får se volatila elpriser under våren då timmar med låga och kanske också negativa elpriser inte beaktas.
Nu ska förslaget skickas ut på remiss till den 8 januari.
Johan Wickström
