– Elpriserna har legat högt sedan förra hösten och det beror i grunden på Rysslands brutala invasion av Ukraina som chockat en hel värld. Men Rysslands agerande på energimarknaden startade långt före kriget, sade Magdalena Andersson vid en pressträff under onsdagen med finansminister Mikael Damberg och energiminister Khashayar Farmanbar.
– Vad gäller energisektorn så har vi något som i det närmast kan liknas vid en krigsekonomi, men vi kommer inte att tillåta att Putin håller svenska hushåll och företag som gisslan. Vi vill därför införa ett högkostnadsskydd för elpriser.
Till skillnad från elstödet som kom i vintras så omfattas denna gång även företagen av det ekonomiska skyddet. Högkostnadsskyddet har inget ekonomiskt tak och det finns i nuläget inte heller något bortre gräns för hur länge högkostnadsskyddet ska finnas utan det beror på elpriserna.
– Våra prognoser visar att elpriserna sannolikt kommer att vara mycket höga den här vintern. 60 miljarder kronor av de avgifter som har betalats in till Svenska kraftnät ska återföras på kort sikt, säger Mikael Damberg.
I praktiken har vi en krigsekonomi och det vi gör nu är att anpassa marknaden utifrån en extrem situation.
Pengar tas från flaskhalsintäkter
Pengarna ska komma från de så kallade flaskhalsintäkterna. Dessa intäkter uppstår när elen ska överföras från ett elområde till ett annat och där priserna skiljer sig åt. Mellanskillnaden är själva flaskhalsintäkten, vilken ges till Svenska kraftnät som överför elen mellan de två elområdena.
Eftersom det råder stor obalans mellan tillgång och efterfrågan på el mellan norra och södra Sverige så har inflödet av intäkter från överbelastning den senaste tiden varit exceptionellt högt. Under nästa år bedöms 60 miljarder kronor finnas i flaskhalsintäkter och det är dessa pengar som regeringen vill använda till att kompensera elanvändarna.
Regeringen bedömer att pengarna kommer att fördelas ungefär lika mellan hushåll och företag. Det innebär att de svenska hushållen kommer att få cirka 30 miljarder kronor i stöd om förslaget godkänns. Hur dessa pengar ska betalas ut är inte klart och regeringen ger nu Svenska kraftnät i uppdrag att ge detaljerade förslag på detta. Senast den 15 november ska Svenska kraftnät komma med förslag hur utformningen av åtgärderna ska se ut och därefter ska Energimarknadsinspektionen pröva ansökan.
– Flaskhalsintäkter ska användas för investera i elnätet och göra det svenska elnätet mer robust, men det är inte meningen att Svenska kraftnät ska samla pengar på hög. När nu elpriserna är orimligt höga ska de återföras till dem som behöver dem bäst, säger Mikael Damberg.
”En robust modell”
Enligt regeringen kan pengarna användas till åtgärder som leder till sänkta elpriser, sänkta nätavgifter eller ger återbäring till hushållen.
– Vi skapar nu en varaktig och robust modell, som inte är beroende av utspel i en valrörelse, poängterar Khashayar Farmanbar.
Stödet kommer dock att betalas ut först efter riksdagsvalet i september. Finns det då politiskt stöd för detta högkostnadsskydd?
– Jag har väldigt svårt att tro att andra partier kan tycka att detta är en dålig idé givet hur marknaden ser ut nu. Det vi gör nu är att anpassa marknaden utifrån en extrem situation, säger Magdalena Andersson.
Energiföretagen tycker att det är bra att Svenska kraftnät nu har fått uppdrag att undersöka hur överskott på flaskhalsintäkter kan användas för att komma kunderna till godo.
– Samtidigt är det oklart hur högkostnadsskyddet ska utformas. Vi förespråkar främst åtgärder som minskar effekten av de kapacitetsbegränsningar i elnätet som ger upphov till de högre priserna i framför allt södra Sverige – till exempel genom så kallad mothandel, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
– Dessutom vill jag betona vikten av att våra politiker fattar nödvändiga beslut så att vi kan satsa för fullt på att förnya elnätet, förbättra överföringskapaciteten och investera i ny elproduktion i hela Sverige, säger Åsa Pettersson.
Från branschhåll kommer också viss kritik, bland annat för att stödet inte är teknikneutralt:
– Elvärmekunder gynnas framför fjärrvärmekunder och fastighetsägare som värmer med pellet, ved, gas osv. Dessa kommer också ha stora kostnadsökningar i vinter, skriver Per Everhill, ansvarig för Public affairs på Tekniska verken i Linköping, på Twitter
Han påpekar vidare att incitamenten för framtida energieffektiviseringsåtgärder påverkas och de åtgärderna ”borde göras redan nu inför nästa vinter”.
Även bland ekonomer kommer kritik, till exempel från Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, som tycker att det är oklokt att möta elbristen genom subventioner som kan väntas öka elkonsumtionen.
– Politikerna har helt ”tappat det” som ungdomarna säger. De triggar varandra. Det är som att de upptäckt ekonomiska lagar som inga ekonomer känner till. Så här kan det inte fortsätta, säger Lars Calmfors till Svenska Dagbladet.
Uppdraget till Svenska kraftnät
Svenska kraftnät har fått i uppdrag av regeringen att arbeta för att flaskhalsintäkter ska återföras till dem som betalat dem genom nödåtgärder. Svk ska ta fram ett förslag på hur dessa åtgärder ska utformas.
I uppdraget ska Svenska kraftnät bland annat beakta beakta att elpriset är geografiskt betingat och att nödåtgärderna i första hand ska rikta sig mot konsumenter och företag i södra Sverige. Vidare får nödåtgärderna inte begränsa planerad och framtida elnätsutbyggnad eller andra åtgärder som ökar överföringskapaciteten i elnätet.
Läs mer på regeringen.se
Ann-Sofie Borglund
