Sommaren har präglats av elpriser som är betydligt högre än normalt och varierar kraftigt från dag till dag och timme till timme. Att vi har en svår vinter framför oss är redan känt. Men hur kommer det sig att läget på elmarknaderna är så oroligt redan nu?
Magnus Thorstensson, ansvarig för råkraftmarknad på Energiföretagen, pekar ut flera anledningar. Dels har vi strukturella faktorer som otillräcklig överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige och att kraftsystemet har blivit mer väderberoende. I kombination med följdeffekterna av Rysslands invasion av Ukraina så innebär detta att kraftsystemet är under press nästan hela tiden.
– I ett tunt kraftsystem kan även små händelser få stora effekter. Det är det vi ser nu. Det kan räcka med att det blåser lite mindre än normalt eller att en enskild produktionsanläggning eller kraftledning kopplas bort för revision för att det ska märkas på elpriserna, särskilt i SE3 och SE4, säger Magnus Thorstensson.
Knepigt läge även i Norge och Finland
De externa faktorerna som slår mot den svenska elmarknaden är inte begränsade till de gastörstande länderna i syd. Även i Norge och Finland är läget knepigare än det brukar vara.
– I Norge är man orolig över låga nivåer i vattenmagasinen. I Finland har elimporten från Ryssland fallit bort, samtidigt som den finska kraftbalansen var svag sedan tidigare, säger Magnus Thorstensson.
– Finland avvecklade mycket av sin fossila elproduktion inför att kärnkraftverket Olkiluoto 3 skulle stå klart. Men sedan blev det ju rejält försenat, och det senaste beskedet är att man går i kommersiell drift i december.
Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på konsultbolaget Merlin & Metis, håller med. Han menar att det ansträngda läget inte bara resulterar i höga priser. Även själva elmarknaden fungerar dåligt.
– På finansmarknaderna ser vi att oroligheterna resulterat i att aktörer får svårt att säkra upp sina elpriser ordentligt. Det gäller både elhandelsbolag och andra företag, säger Christian Holtz och fortsätter:
– I norra Sverige är det svårt för elproducenter att hitta köpare, och i SE4 är det svårt för elanvändare att hitta säljare.
Magnus Thorstensson tror att elpriserna kan sjunka något i takt med att sommarrevisionerna av kraftverken och elnäten blir klara. Därefter får vi kanske ett par månader av relativt lugn innan vintern. Då drar den riktigt svåra perioden igång.
Vi får hålla tummarna och hoppas på en skånsk vinter, med mycket regn och rusk"
Vädret viktigt för vinterpriserna
Hur illa kommer det då bli i vinter? Det beror på vädret och vad som händer med Ryssland och Ukraina, menar Magnus Thorstensson.
– Vad Putin gör med gasexporten vågar jag inte spekulera i. Men vad gäller vädret kommer det hänga på hur kall vintern blir samt hur välfyllda vattenmagasinen hinner bli tills dess. Jag säger ofta att höstfloden är viktig. Men i år blir den viktigare än någonsin tidigare, säger Magnus Thorstensson.
Höstfloden är en period som börjar i slutet av oktober och varar i några veckor. Det är den sista chansen vattenmagasinen har att fyllas på rejält innan vintern, då mycket av nederbörden kommer i form av snö som inte smälter förrän det blir vår.
– Får vi en dålig höstflod i Sverige och Norge, och sedan en vargavinter på det, då ligger vi pyrt till. Vi får helt enkelt hålla tummarna och hoppas på en skånsk vinter, med mycket regn och rusk, säger Magnus Thorstensson.
En annan möjlig uppsida finns om testkörningarna av Olkiluoto 3 går bra. Även på halvfart kan kraftverket tillföra välbehövlig kapacitet till elnäten.
– En annan ljusglimt är att tyskarna i alla fall börjat diskutera att inte stänga de sista tre kärnkraftverken vid årsskiftet. Nu är i och för sig nedläggningen av kärnkraftverk en mycket svår process att ändra på när man börjar närma sig stängningsdatum. Men ägarna verkar mena att det i det här fallet inte är helt omöjligt, säger Magnus Thorstensson.
Norge diskuterar exportförbud
I Norge diskuteras exportbegränsningar med anledning av de låga magasinnivåerna. Magnus Thorstensson menar att detta skapar betydande risker för grannländerna, inklusive Sverige. Samtidigt är han tveksam till att Norge vågar gå fram alltför hårt.
– Dels är ju Norge ett EES-land och därmed bundet av EU-lagstiftning. Dels, och kanske ännu viktigare, är att en kabel går i två riktningar. Norge behöver också importera el ibland, särskilt vid riktigt torra år. Och då brukar mycket av den elen komma från Tyskland.
– Så man är nog försiktig med att bränna sina broar med tyskarna nu när det är de som behöver hjälp, säger Magnus Thorstensson.
På prisfronten menar Christian Holtz att marknaden väntar sig ett genomsnittspris på cirka 3 kronor/kWh under vinterhalvåret i SE3, och 4 kronor/kWh i SE4 – exklusive skatter och andra kostnader.
Samtidigt poängterar han att det finns ett stort utfallsutrymme. Att priserna blir högre än förra vintern är nästan garanterat. Fast om vi har riktig otur kan de gå betydligt högre än prognoserna ovan.
– Någonstans finns det ju en maxnivå där användarna, särskilt inom industrin, minskar sin konsumtion så pass mycket att priserna inte kan klättra högre. Men jag är inte säker på var den gränsen går, säger Christian Holtz.
Han tycker att allvaret i situationen på många håll inte riktigt sjunkit in.
– Jag upplever det som att man är mer på tårna nere på kontinenten än i Sverige, vilket kanske inte är så konstigt då situationen redan är mer påtaglig där med ännu högre energipriser och ett större behov av att kyla fastigheter.
Så kan kunderna styra elanvändningen
Vad kan då hushåll och företag göra för att mildra konsekvenserna av de höga elpriserna?
Både Magnus Thorstensson och Christian Holtz menar att industrin är de som har bäst möjligheter att styra sin elanvändning. Vad gäller privatpersoner är det desto knepigare. Det är förvisso möjligt att skära i elanvändningen även för denna grupp, men då bör man veta vad som bör prioriteras.
– Det är värmen och varmvattnet som är de stora elslukarna när man bor i ett hus. Samt elbilen, om man har en sådan förstås, säger Magnus Thorstensson och fortsätter:
– Att sänka inomhustemperaturen med någon grad eller två och minska mängden varmvatten man hettar upp gör mycket större skillnad än saker som att dammsuga på natten eller koka kaffe fem i sex i stället för fem över sex.
I övrigt råder han privatpersoner att börja lägga undan pengar inför vinterns elräkningar redan nu, för att vara på den säkra sidan. Vad gäller politiska åtgärder hoppas Christian Holtz att man tar det försiktigt med de nyligen aviserade elprisstöden på cirka 60 miljarder kronor.
– Vi känner ju inte till utformningen av stöden ännu, men risken är att man bränner jättesummor på det här som det varit bättre att investera i till exempel energieffektivisering, säger Christian Holtz.
– Jag förstår att vissa hushåll kan råka illa ut ekonomiskt med så höga elpriser. Men då tycker jag det är bättre med riktad hjälp till dem snarare än generella elprisstöd likt de i vintras som till stor del gynnade kapitalstarka hushåll.
Linus Olin
