De nordiska statsministrarna har gemensamt fastslagit en vision att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region till 2030. Men hur ska man nå dit? De senaste 18 månaderna har ledande energiforskare i Norden tagit fram scenarier i projektet Nordic Clean Energy Scenarios.
Studien innehåller tre möjliga framtidsscenarier (se faktaruta nedan) för det nordiska energisystemet och illustrerar hur teknisk utveckling och olika samhällsinsatser kan leda till koldioxidneutralitet. Direkt elektrifiering är kärnan i alla scenarier. Övriga tre teknikspår i scenarierna, Power-to-X (vätgas), bioenergi och CCS/Beccs, kompletterar direkt elektrifiering.
Det är politiska val som formar det nordiska energisystemets framtid
– Vi vill illustrera hur politiska val kan forma framtiden för det nordiska energisystemet. Resultaten i vårt projekt bidrar med stöd och förslag till handling, och gör det möjligt för nordiska policyutvecklare och för hela energisektorn att kunna ta sig an den här utmaningen, säger Markus Wråke, vd på som är ansvarig chef för forskargruppen bakom Nordic Clean Energy Scenarios.
– Vi behöver jobba på nya sätt och ta fram nya policyåtgärder. Nuvarande tillvägagångssätt, inklusive underliggande policyåtgärder, har inte levererat det som krävs. Vi behöver komma igång med nya åtgärder nu, fortsätter Markus Wråke.
Stora insatser på kort och lång sikt
Det behövs stora insatser på både kort och lång sikt enligt forskarna i projektet. Starkare när, ökad flexibilitet, vind- och solenergi, elektrifiering av transporter och CCS-teknik är avgörande för att Norden ska uppnå klimatneutralitet. Samtidigt är befintliga lösningar inom till exempel bioenergi och fjärrvärme fortsatt viktiga. Även energieffektivitet genom teknikutveckling och beteendeförändringar är nödvändigt för att målen ska uppnås.
Analyserna i Nordic Clean Energy Scenarios visar också att de nordiska länderna kan nå sitt klimatmål utan att använda alla tillgängliga alternativ. För vissa sektorer kan det gå snabbare, så att de nordiska länderna kan gå mot mer ambitiösa mål om det skulle bli nödvändigt.
— Det känns trösterikt att se att Norden kan bli klimatneutralt, och att det faktiskt kan gå ännu fortare än vad våra scenarier visar, säger Kenneth Karlsson på IVL som är en av forskarna i projektet.
— Tekniken finns där, men det är också politiska val som formar det nordiska energisystemets framtid.
Vindkraften är en utmaning
Det finns också en rad utmaningar som Kenneth Karlsson lyfter fram. Den största är kanske acceptansen för vindkraften. Om motståndet mot en utbyggnad av vindkraft i Norden blir större kan omställningen till det koldioxidneutrala samhället kraftigt försenas:
– Vi behöver kunna bygga ett antal vindparker i en nära framtid. Långa ledtider måste kortas för att vi ska kunna få fram all vindkraft som behövs.
Markus Wråke håller med om att den det är den sociala acceptansen för vindkraften som kommer att styra:
– Hur många vindkraftverk vill vi se? Det är det som kommer att styra utbyggnaden och inte vad kostnaden per kilowattimme blir.
Elektrifiering av vägtransporter
För att uppnå klimatmålen om koldioxidneutralitet i Norden behöver alla vägtransporter elektrifieras, vilket är en annan stor utmaning.
–Vi är mer optimistiska kring direkt elektrifiering av framför allt tunga transporter jämfört med för fem år sedan. Detta förbättrar energieffektiviteten och minskar trycket på bioråvaror som behövs på många ställen i ekonomin, säger Markus Wråke.
– Många lastbilsfabrikanter har redan flera modeller av elektriska lastbilar i produktion, så min bedömning är att det nog kommer att gå. Här ligger Sverige i framkant, säger Kenneth Karlsson.
Forskarna räknar med att en elektrifiering av alla fordon kommer att resultera ett ökat elbehov på omkring 20–30 TWh.
– Jag tycker absolut att vi ska elektrifiera så mycket direkt som det bara går. Just transporter och persontrafik kommer att gå relativt lätt. Sedan finns det andra processer inom industrin som kan vara betydligt svårare att elektrifiera, men då får vi ta det i olika steg. Kanske är vätgas en lösning i vissa fall, men den lösning vi väljer att lägga tyngdpunkten på kommer att påverka balansen i hela energisystemet, säger Kenneth Karlsson
Vätgasen har en stor plats i dagens energidiskussioner om men den är idag inte tillräckligt konkurrenskraftig, framför allt med tanke på den stora mängd energi som det går åt för att framställa den, menar Kenneth Karlsson:
– Vätgasprocessen innehåller ett stort effektivitetstapp. Den kan säkert spela en stor roll för till exempel kemiindustrin, men jag tror kanske inte att den kommer att fungera som ett energibränsle i en nära framtid. Men om Europa skulle komma fram till att vätgasen har en stor potential som bränsle så kan Norden med fördel producera den, eftersom vi har relativt låga energipriser och tekniken för att ta fram den.
– Om Sverige och överiga EU väljer att förlita sig starkt på vätgas ökar behovet av ren elproduktion mycket, upp till mer än tre gånger dagens elproduktion. En stor del av detta behöver produceras med vindkraft till havs och på land, så mycket hänger på vindkraften, fyller Markus Wråke i.
Vätgas kan bli exportmöjlighet
EU:s vätgasstrategi innebär en stor affärsmöjlighet för de nordiska länderna att exportera antingen ren el, vätgas eller andra PtX-bränslen.
– De årliga intäkterna kan vara 200–300 miljarder kronor, men samtidigt krävs det stora investeringar i nordisk energiinfrastruktur som kräver acceptans, säger Markus Wråke.
– Kanske kan man faktiskt säga att det kommer att handla om ett val mellan klimat och ekonomi gentemot landskap och lokal miljö.
I dag är nästna 80 procent av de nordiska utsläppen energirelaterade. Nordic Clean Energy Scenarios visar på olika åtgärder för att nå klimatneutralitet i Norden, men är förslagen på åtgärder tillräckliga?
– Transformationsutmaningen är enorm och stora osäkerheter kvarstår, framför allt kring hur vi ska hitta en balans mellan vad som kan vara kostnadseffektivt och vad som kommer att vara politiskt, socialt och miljömässigt acceptabelt, säger Markus Wråke.
Tre scenarier i rapporten
Tre olika scenarier redovisas för att Norden ska uppnå klimatneutralitet:
Nordic Powerhouse
Visar på vilken roll de nordiska länderna kan spela för energiomställningen i Europa genom att tillhandahålla koldioxidlagring (CCS), fossilfri el och fossilfria bränslen.Climate Neutral Behavior
Undersöker hur en ökad energi- och materialeffektivitet i kombination med en lägre efterfrågan på energitjänster kan påverka övergången till ett koldioxidneutralt energisystem.
Carbon-Neutral Nordic
Fokuserar på hur de nordiska ländernas nationella mål ska kunna nås till så låga kostnader som möjligt.
Marie Kofod-Hansen
