Vätgas väntas spela en viktig roll i omställningen till förnybara energikällor. Planen är att använda gasen för bland annat produktion av fossilfritt stål, fartygsbränslen och som insatsvara i kemikalieindustrin. Stora satsningar pågår såväl i Sverige som internationellt.
Vid seminariet Arena Energi (den 6-7 oktober) presenterade Energiföretagen en tidslinje (se nedan) fram till 2045 med en rad förslag om vad som behöver göras och av vem och när för att teknikens potential ska tillvaratas. Huvudmålet är att Sverige senast 2025 ska ha ett väl fungerande regelverk för vätgas på plats.
Lars Andersson, som ansvarar för energilager och vätgas på Energiföretagen, säger att nuvarande regler är otillräckliga. Särskilt när det gäller förflyttning och hantering av gasen.
– När det gäller den fasta infrastrukturen finns det inget färdigt regelverk likt det vi har för naturgas och el. Eftersom utvecklingen går så fort kan det mycket väl uppstå behov av pipelines, och då är det viktigt att det finns tydliga regelverk kring dessa för att undvika de väldigt långa tillståndsprocesser som kan äga rum annars, säger Lars Andersson.
Nya säkerhetskrav
Ett närliggande område som lyfts som särskilt viktigt av Energiföretagen rör införandet och harmoniseringen av säkerhetskrav kring gasen.
– Vätgasen är ju explosiv och berör ett antal olika lagrum som miljöbalken, räddningstjänsten och så vidare. Hur ska då samordningen mellan myndigheterna fungera? Ska någon av dem ha huvudmannaskap eller inte? Detta vore bra att ha på plats för att undvika tveksamheter och oklara rollfördelningar, säger Lars Andersson.
Det tredje av de särskilt viktiga områdena är att svenska politiker och branschaktörer behöver jobba för att förhindra förslag som nu diskuteras i EU om att enbart vätgas som är direktansluten till fossilfri elproduktion ska klassas som fossilfri.
Negativt för svensk vätgas
Lars Andersson menar att sådana krav skulle vara väldigt negativa för svensk vätgas och kraftigt försvåra jättesatsningar som Hybrit eller H2 Green Steel. Så pass stora anläggningar behöver nämligen kunna ta ut el från elnätet. Dessutom menar han att kravet är onödigt i ett land som Sverige där elen till 98 procent redan är fossilfri.
– Ett förslag som diskuteras i EU är att elen i vätgasproduktion måste vara additionell, alltså ny, för att vätgasen ska räknas som fossilfri. Detta kanske är rimligt nere på kontinenten där det ännu finns kvar hel del fossil elproduktion man vill få bort, men återigen är det helt onödigt i Sverige, säger Lars Andersson.
– Det är mycket bättre att vätgasproducenter kan använda fossilfri elproduktion från nätet och styrka via ursprungsgarantier eller motsvarande vilken typ av el som används som insatsvara i vätgasproduktionen.
Vätgasen må ännu vara i sin linda, men Lars Andersson menar att det är viktigt att arbetet med regelverken påbörjas omgående.
– Jag har själv arbetat med att ta fram nya regler tidigare och vet hur det brukar se ut: det tar tre-fyra år att få dem på plats med alla led. Så för att ha regler på plats till 2025 behöver regeringen och ansvariga myndigheter komma igång omgående.
Energiföretagens tidslinje fram till år 2045 med förslag på åtgärder (tryck på bilden för att förstora den).
Källa: Energiföretagen
Linus Olin
