Elpriserna i södra delen av Sverige – i elområde 3 och särskilt elområde 4 – fortsätter att vara mycket höga. Det genomsnittliga spotpriset i september var runt 90 öre per kWh i elområde 3 och drygt 120 öre per kWh i elområde 4 (jämfört med runt 35 öre per kWh vid samma tid i fjol). De här prisnivåerna är höga i en svensk kontext, men i stora delar av Europa är situationen ännu värre.
De höga priserna orsakas av flera samspelande faktorer. Men de allra viktigaste är dels höga bränslepriser, särskilt på gas, som via våra kopplingar till Europa smittar av sig på den svenska elmarknaden, dels en svag hydrologisk situation med för lite vatten i magasinen.
Christian Holtz, elmarknadskonsult på Merlin&Metis, menar att båda dessa situationer lär bestå fram till våren.
– Gasmarknaden brukar säsongsmässigt vara ansträngd under vintern. Och vad gäller vattenmagasinen är de svåra att fylla innan vårfloden. Även om det skulle komma mycket nederbörd i vinter lär en stor del vara snö som inte går in i vattenproduktionen förrän den smälter framåt våren, säger Christian Holtz.
Men det finns fortfarande ett stort osäkerhetsmoment beroende på hur kall den kommande vintern blir, enligt Christian Holz. – En ovanligt mild vinter i år kan göra att prisbilden mildras något. Men blir det en mycket kall vinter så kommer el- och bränslebehoven bli högre än normalt, samtidigt som mer av nederbörden blir snö och inte hamnar i vattenkraftsproduktionen. Dessutom tenderar kallare vintrar att korrelera med lägre vindkraftsproduktion, vilket skulle spä på det ansträngda marknadsläget ytterligare.
– Får vi en normal vinter lär spotpriserna i SE3 och SE4 vara kvar på nuvarande nivåer eller lite högre fram till våren. Men blir det en riktig vargavinter, då lär de gå ännu högre, säger Christian Holtz.
Samtidigt ser han i nuläget inte någon överhängande fara för faktisk effektbrist, utan utmaningen är snarare att konsumenter får väldigt dyr el.
Håll ett öga på höstfloden
Magnus Thorstensson, ansvarig för råkraftmarknad på Energiföretagen, delar den generella bilden av en ansträngd elmarknad under hösten och vintern. Han tillägger emellertid att det går att få några föraningar av hur det kommer att arta sig ganska snart, under höstfloden.
Skälet är att när vattenkraftsproducenter under våren bestämmer sina produktionsnivåer för en ny säsong brukar de räkna med en normal vinter och normal tillrinning, och alltså köra på som vanligt till omkring oktober när höstfloden kommer. Det är först då man kan få ett hum om huruvida det faktiskt kommer bli ett normalt år eller inte. Men oavsett vilket går det inte att backa bandet rörande den vattenkraft som redan producerats.
– Höstfloden är kraftsystemets askunge som man ofta inte tänker på, men i år kommer mycket att hänga på hur stor den blir, säger Magnus Thorstensson.
Blickar man bortom de närmaste månaderna är det fullt möjligt att en liknande prissituation kan utspela sig igen. Skälen står att finna dels i lokala omständigheter i Sverige, dels på den europeiska elmarknaden som Sverige blivit allt tätare knuten till.
Vi blev av med oljeshejkernas påverkan på våra energipriser på 70-talet, men nu är vi beroende av om Putin väljer att skruva på kranen eller inte i stället”
Europa – instabilt elsystem
På europeisk nivå har elsystemet kommit att bli kraftigt beroende av naturgas, i och med behoven av planerbar elproduktion att kombinera med vind- och solkraft när kolen fasas ut och kärnkraft fortsätter möta motstånd. Och mycket av naturgasen kommer från Ryssland som många misstänker medvetet valt att förvärra bristsituationen för att utöva politiska påtryckningar.
– Vi blev av med oljeshejkernas påverkan på våra energipriser på sjuttiotalet, men nu är vi beroende av om Putin väljer att skruva på kranen eller inte i stället, säger Magnus Thorstensson.
Även skärpningen av EU:s utsläppshandelssystem driver upp bränslepriserna, men Magnus Thorstensson menar att det är en mindre post i sammanhanget.
– Men om vi blickar lite längre framåt är jag orolig över att Tyskland enligt planen ska stänga sina sista kärnkraftsreaktorer under nästa år. Jag får helt enkelt inte ihop balansen för hur det här ska fungera. De har ju mycket vindkraft, men om det kommer en till septembermånad som denna då det inte blåser så mycket, vad gör man då? Det skulle även påverka oss i Sverige.
Kopplingen mellan Norden och den europeiska elmarknaden förstärks ytterligare genom elkabeln North Sea Link mellan Norge och Storbritannien som togs i drift den 1 oktober. Kabeln ska gradvis trappa upp sin överföringskapacitet tills den når 1400 MW.
– Då elpriserna oftast är lägre i Norden än i Storbritannien lär kabeln främst exportera el härifrån. Och då britterna har mycket vindkraft kan man säga att vi kopplar upp oss mot ett elsystem med mer volatilitet än vårt, även om påverkan begränsas av Norgekabelns överföringskapacitet, säger Magnus Thorstensson och fortsätter:
– Men på uppsidan finns att när reaktorn Olkiluoto 3 i Finland väl tas i drift kommer den öka elutbudet betydligt här i Norden.
Sydvästlänken räcker inte
I södra Sverige kommer bristen på planerbar elproduktion, både kärnkraft och kraftvärme, fortsätta att skapa utmaningar för att nå balanserade elpriser i elområde 4. Sydvästlänken, som nyligen togs i drift, räcker inte för att ordna tillräcklig överföringskapacitet från de nordliga elområdena.
– Överföringskapaciteten begränsas ju också av den planerbara elproduktionen, det räcker inte med elkablar, säger Magnus Thorstensson.
Han menar att elöverföring kan liknas vid en akvedukt där vattnet är elen, och akveduktens pelare är den planerbara elproduktionen längs vägen.
– Till exempel finns tumregeln att varje kärnreaktor på 1000 MW som försvinner också tar med sig 500 MW i överföringskapacitet. De tolv reaktorer vi hade en gång i tiden placerades ju där de gjorde av en anledning, på så kallade tryckpunkter. Numera måste Svenska kraftnät begränsa överföringskapaciteten för att inte överlasta näten, säger Magnus Thorstensson.
Situationen möjlig att mildra
Magnus Thorstensson har ett par förslag för att jämna ut elpriserna i Sverige. Att avskaffa kraftvärmeskatten skulle möjliggöra för aktörer i södra Sverige att öka den planerbara elproduktionen. Han föreslår också en översyn av hur Svenska kraftnät är strukturerat.
– Det kan finnas fog för att separera nätföretaget från systemföretaget. I Finland är nätbolaget Fingrid ett aktiebolag med staten som största ägare, och min uppfattning är att detta gör att organisationen kan agera snabbare, säger Magnus Thorstensson.
– En annan intressant fråga är om vi bör sänka energiskatten. Den kom till för att uppmuntra till minskad elanvändning, men nuförtiden vill vi ju uppnå den raka motsatsen i och med elektrifieringen.
Men det viktigaste menar han är att politiker har is i magen och inte gör några ogenomtänkta åtgärder.
– Marknaden har trots allt fungerat bra sedan omregleringen, så en extern chock på grund av Putins beteende ska inte få oss att kasta ut barnet med badvattnet. Jag tycker att man kan berömma svenska politiker och näringslivsföreträdare för att ha hållit huvudet kallt under den här situationen, avslutar Magnus Thorstensson.
Linus Olin
