Det var den 1 december som sthlmflex drog igång, forskningsprojektet där Ellevio, Vattenfall Eldistribution och Svenska Kraftnät samarbetar för att testa både informationsutbyte och gemensam användning av flexibilitetsresurser i hela Stockholmsregionens energisystem.
I sthlmflex kan nätägare köpa och elproducenter och elanvändare sälja effektflexibilitet, till exempel genom att avstå från elförbrukning. Syftet är att bidra till att lösa den kapacitetsbrist som finns i Stockholmsregionens elnät och som är särskilt påtaglig när elanvändningen slår i taket, till exempel under kalla vinterdagar.
Nätbolagen påverkar varandra
En väsentlig skillnad mot EU-projektet CoordiNet – där flexmarknader testats i bland annat Skåne och Uppsala – är att de två deltagande regionnätsbolagen har en tydlig påverkan på varandras möjlighet till uttag av effekt från transmissionsnätet. Genom att koordinera marknadsdesign, produktkrav och standard för kommunikation är tanken att det ska bli lättare för flexibilitetsleverantörer att delta på samtliga marknader och därmed för Vattenfall Eldistribution och Ellevio att handla flexibilitet i varandras områden, i samspel med SvK.
På marknaden jämförs priset på flexibilitetstjänster mellan både Ellevios och Vattenfall Eldistributions nätområden och även med priset på effekt från SvK, om den är tillgänglig.
– Den här vintern har vi behövt möjligheten att köpa flexibilitet från hela Stockholmsregionen, som påverkar matning och koordinering i vårt område. Det har varit bråda dagar hos driften och i projektet, säger Yvonne Ruwaida, projektledare på Vattenfall Eldistribution.
Behovet har uppstått när Vattenfall Eldistribution i Stockholmsregionen (de södra och norra delarna av Stockholm) nekats tillfälliga abonnemang från SvK. Vid något tillfälle har Vattenfall även köpt effekt från en leverantör när det varit billigare än att köpa tillfälligt abonnemang från SvK.
– Vinterns behov har varit 2,3 GWh varav vi har köpt flexibilitet under sju dagar, totalt 382 MWh som vi avropat från sex flexibilitetsresurser och tre olika flexibilitetsleverantörer – ett energibolag, en fastighetsägare och en aggregator med två fastigheter och ett växthus, säger Yvonne Ruwaida.
– Genom ökad koordinering har vi för de det övriga behovet fått tillfälliga abonnemang av Svenska Kraftnät dagen före, en förutsättning för att leveranssäkerheten i Stockholmsregionen ska säkras och för att en flexibilitetsmarknad ska fungera.
Färre avrop i centrala Stockholm
Tvärtemot vad man intuitivt skulle kunna tro har långvarig kyla och högre priser lett till färre avrop än man räknat med inom Ellevios område, som täcker centrala Stockholm.
– Verkligheten är ofta mer komplex än modellerna. De höga elpriserna gjorde att Stockholm Exergi producerade mycket egen el, vilket gjorde att få avrop från effektleverantörer behövde göras. Men kylan har också tydligt visat hur viktigt det är med egen produktionskapacitet. Vi hade inte klarat oss med enbart avropad effekt eftersom aktörerna är för få, säger Bengt Johansson, affärsutvecklare på Ellevio.
Ellevio behöver inte all effekt som avtalet med Stockholm Exergi möjliggör tack vare detta har Vattenfall Eldistribution via Svenska Kraftnät kunnat avropa den effekt man behöver. För första gången genomfördes därmed en abonnemangsväxling mellan två regionnät. Ellevio sänkte sitt abonnemang och Vattenfall Eldistribution fick höjda abonnemang när flexibilitetstjänster levererades på den gemensamma marknaden i Stockholmsregionen.
Förfinade prognoser
En förutsättning för en välfungerande flexibilitetsmarknad är att kunna göra korrekta lastprognoser för olika nätpunkter, och här har Vattenfall haft stor hjälp av och byggt vidare på förra årets erfarenheter inom CoordiNet.
– Jag är nöjd med hur vi lyckats förfina våra prognoser och modeller i sthlmflex. Det är viktigt att vi inte stör marknaden. Därför görs de flesta flexibilitetsaffärerna upp dagen före och för det krävs bra prognoser. Vid några tillfällen har kompletterande intradagsaffärer också behövts, men eftersom de görs med minst två timmars varsel ska de inte heller störa marknaden, säger Yvonne Ruwaida.
Initialt gjorde kylan och beteendeförändringar på grund av pandemin att den AI (artificiell intelligens) som används i prognosverktyget inte hade några värden att utgå ifrån, men prognosverktyget lär sig efter hand.
– I Stockholm har vi sett förändrade beteendemönster och därmed också ändrad efterfrågan både i tid och geografiskt. Energianvändningen har flyttat från city till ytterområdena, och det har inte hänt tidigare, så därför var det svårare att göra korrekta prognoser, säger Bengt Johansson.
Otypiska beteenden påverkade marknaden
En annan erfarenhet från försöket är att otypiska beteenden hos stora aktörer påverkar prognoserna och därmed effektmarknaden mest. Och när det är kallt har det visat sig att centrala aktörer, som fjärrvärmeanläggningar och stora industrier, beter sig annorlunda än de brukar och dessutom olika i olika områden.
– När stora aktörer gör något som de inte brukar så går det inte att fånga upp med de vanliga prognosverktygen. Det innebär att det ingår i systemansvarsrollen att skaffa information som vi inte brukar ha. Att fråga aktörer om de kommer att bete sig annorlunda än de brukar är en annorlunda dialog än vi är vana vid, säger Yvonne Ruwaida.
När Bengt Johansson summerar erfarenheterna från sthlmflex hittills menar han att det mesta har gått som förväntat, men att väldigt många detaljer behöver lösas innan man får till en välbehövlig permanent lösning.
– Volymen har inte varit jättestor, men det har fungerat. Vad vi behöver nu är mer tid för att lära oss och få med fler flexibilitetsleverantörer i framtiden, säger han.
SthlmflexSthlmflex är i ett forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs av Svenska kraftnät och elnätsbolagen Ellevio och Vattenfall Eldistribution, som är köpare av flexibilitet. Nodes är oberoende marknadsaktör och Eon Energidistribution leverantör av flexverktyg. sthlmflex pågår mellan den 1 december 2020 och 31 mars 2021.
Läs mer på www.svk.se/sthlmflex
Carl Johan Liljegren
