På Hisingen i Göteborg invigdes förra året Nordens största solelsanläggning på platta tak. Det handlar om 8 730 paneler med en effekt på 3,7 MW som fastighetsbolaget Castellum installerat.
– Det här visar vilken potential som finns på logistiktak och andra stora tak. Det finns 50 000 byggnader i Sverige som har en takyta som är större än 1 500 kvadratmeter, säger Anna Werner, vd på Svensk solenergi.
Idag står solel för bara en knapp procent av Sveriges elproduktion (drygt 1 TWh), men dess potential är betydligt större i takt med sjunkande priser. I Danmark står solelen för 3 procent och i Tyskland för 10 procent.
– Jag tror att solel kan växa till minst 10 procent av den svenska elproduktionen. Men vi har en del utmaningar, till exempel att få tillstånd för solcellsparker. Vi får inte bygga på jordbruksmark, eftersom det är ett riksintresse, säger Anna Werner.
– Vi måste lära oss att bättre kombinera jordbruk och solbruk, alternativt att bli duktigare på att sätta solceller i eländig terräng. Just nu är den platta mark i södra Sverige som lämpar sig bäst för solceller men den är ju även mest intressant att odla på.
Andra hinder för utbyggnaden, enligt Svensk solenergi, är skatten på egenanvänd solel och kraven på nätkoncession för att överföra el mellan en fastighetsägares olika fastigheter, även då fastigheterna ligger bredvid varandra.
– Ytterligare 70 miljarder kronor skulle investeras i solel om vi hade samma förutsättningar som i Danmark och Nederländerna, säger Anna Werner.
Även i myndigheternas långtidsscenarier ökar solelen kraftigt. Energimyndigheten räknar med att solelen levererar 9–11 TWh (en tiodubbling mot idag) 2050, beroende på scenario. Om denna utbyggnad enbart sker på takytor innebär det att 6 procent eller var femte takyta kommer ha solceller, enligt myndighetens beräkningar. Svenska kraftnät har ett ännu större spann i solelsproduktionen i sina fyra scenarier till 2050: från 8 till 28 TWh.
Johan Wickström
