En fjärdedel av alla vilda växter i Sverige är rödlistade. Att så många arter är hotade har flera orsaker: jordbrukets stordrift, intensivt skogsbruk och att ängsmarker har fått växa igen. På så sätt har förutsättningarna för de här växterna förändrats, liksom för många djurarter som till exempel fjärilar och fåglar.
Sedan 2017 har Skellefteå Kraft arbetat för att identifiera hinder och möjligheter för att öka den biologiska mångfalden i regionen.
– Vi har tagit fram en strategi för biologisk mångfald inom våra verksamhetsområden. Under senare år har det visat sig att det under ledningsgator finns artrika miljöer med rödlistade fjärilar och kärlväxter. Därför beslutade vi att genomföra en inventering av våra ledningsgator, säger Rolf Lindgren som ansvarar för miljöavdelningen på Skellefteå Kraft.
Inventeringen, som genomfördes 2018–20 under ledning av David Rocksén, ekolog på Sweco, visade bland annat att det fanns stora naturvärden i en sju kilometer lång ledningsgata mellan Bygdsiljum och Andersvattnet, några mil sydväst om Skellefteå:
– Mina förväntningar på vilka arter vi skulle hitta har vida överträffats. Vi fann den ovanliga fjärilen violett guldvinge som är starkt hotad. Vi har också hittat rödlistade växter, bland annat flera arter av sällsynta små låsbräknar, säger David Rocksén.
Ledningsgatan mellan Bygdsiljum och Andersvattnet går bland annat genom gamla slåtter- och ängsmarker. I anslutning till Stor-Lappsjön ligger flera gamla nedlagda gårdar som satt sin prägel på markerna. Växter och djur trivs i den varma och vindskyddade miljön under kraftledningarna:
– Kring ledningsgatan har skogen fått fritt fäste, men i en cirka 40 meter bred remsa har de gamla ängs- och slåttermarkerna bevarats genom att sly har röjts undan med jämna intervaller. Markerna är magra, de har inte gödslats eller harvats på många år och det gör att mängder av fjärilar och ängsväxter trivs. Området är som en relik från det gamla bondesamhället, så många arter är bevarade här, säger David Rocksén.
Nära Andersvattnet finns många naturvärden knutna till stigar och körvägar längs med ledningsgatan:
– Att personer och maskiner rör sig i området gör att frön från växterna sprider sig. Längs ledningsgatan ligger ett radband av områden med stora naturvärden. De ligger ganska isolerade från varandra. Vi planerar därför att göra en cykelstig som kan bidra till att fröer från växterna sprids på en längre sträcka, säger Rolf Lindgren.
– Vi har fått mycket positiv respons på våra planer för området. Även länsstyrelsen är positiva och vill samverka med oss i det här projektet.
Längs cykelstigen är tanken att sätta upp informationsskyltar som berättar om nyttan av biologisk mångfald och vilka arter som finns:
– Här finns ju en chans att nå ut med information om värdet av ängsmarker och pollinatörer och om hur viktigt det är att vi kan bevara en mångfald av arter. Det kan också finnas skyltar som berättar om Skellefteå Krafts arbete med biologisk mångfald, säger David Rocksén.
Mina förväntningar på vilka arter vi skulle hitta har vida överträffats.
David Rocksén, Sweco.
Sedan 2019 är Skellefteå Kraft även engagerat i ett projekt med Stiftelsen Berguv Nord för att rädda berguven, vars population minskar kraftigt. Berguvar omkommer i trafiken och till följd av gifter, men också vid kraftledningar. Skellefteå Kraft har därför tagit initiativ och finansierat en inventering av berguven i Västerbotten och Västernorrland.
– Det visade sig att berguven har minskat kraftigt, främst i Västerbotten. Vi vill vara med och bidra för att bevara den här arten, säger Rolf Lindgren.
De gamla lokalnäten hade ofta oisolerade transformatorstationer i stolparna. Berguvarna gillar att sitta på dem under kalla dagar och förolyckas då av strömgenomgång.
– Vi jobbar nu med att bygga bort den här typen av oisolerade transformatorer, och vi kan också sätta ett skydd på transformatorerna.
Berguvarna kan också förolyckas genom strömgenomgång i kontakt med faslinorna när de sätter sig på oisolerade ledningar i lågspänningsnätet. För att motverka det byter Skellefteå Kraft till isolerade ledningar där det är möjligt.
– En tredje lösning är att sätta så kallade avvisare på nätledningarna. Det är en typ av reflektorer som gör att fåglarna väljer att inte sätta sig på ledningen. I samarbete med ornitologer avgör vi vilken lösning som passar bäst på den aktuella platsen, säger Rolf Lindgren.
Skellefteå Kraft har en hög ambitionsnivå och förhoppningen är att ytterligare projekt ska komma igång:
– Det finns ett genuint intresse för att jobba med de här frågorna långsiktigt och det finns mycket att vinna på att satsa på biologisk mångfald – inte bara när det gäller miljö, utan det kan även handla om kulturvärden och friluftsliv, säger David Rocksén.
Marie Kofod-Hansen
