Hallå där Kristina Lygnerud, du är ny styrelseordförande i den internationella forskningsplattformen DHC+. Vad innebär det?
– DHC+ är den europeiska branschorganisationen Euroheat & Powers forskningsplattform för forskning inom fjärrvärme och fjärrkyla. Min roll som styrelseordförande är att tillsammans med styrelsen forma strategin för forskningen de kommande tre åren och också vara ambassadör för forskning inom fjärrvärme och fjärrkyla och sprida kunskap om resultaten.
Vad vill du vilja lyfta inom den europeiska fjärrvärme- och fjärrkylaforskningen just nu?
– Det handlar framför allt om att ställa om städerna till att bli hållbara och hur fjärrvärmen kan bidra där, men också mer specifikt om hur vi i högre utsträckning kan utnyttja restvärmekällor. Det finns också ett ökat intresse för sektorskoppling. det vill säga där man tydligare kopplar samman marknaderna för gas, el och värme.
– Det handlar dessutom om forskning som berör gröna finanser till branschen och energi i form av en tjänst. Jag är mindre bevandrad inom forskning på fjärrkyla, men IEA kom förra året med en rapport som pekar ut kyla som ett växande område. Många av dagens lösningar har skadliga kylmedier som behöver fasas ut, så kyla blir nog ett viktigt område framöver.
Vad är din egen drivkraft till att ägna dig åt forskning?
– Jag är docent i företagsekonomi och bedriver forskning på hur affärsmodeller kan göras hållbara, ofta med fokus på fjärrvärme. Oftast är det tekniskt fokus på fjärrvärmeforskning,, men jag drivs av att tänka affär före teknik och vill sätta fokus på affärsutveckling.
Vad handlar din egen forskning om?
– Min huvudfåra är risker och riskhantering där jag studerade fjärrvärmeföretag som ett fall i min doktorsavhandling. Efter avhandlingen har jag utöver risker tittat på hur fjärrvärmens befintliga affärsmodell utmanas och hur den lågtempererade modellen kan komplettera befintlig fjärrvärmeaffär. Jag har varit mest verksam inom internationella projekt finansierade av den internationella energimyndigheten IEA eller av EU och dess ramprogram Horizon 2020.
Hur mycket pengar finns det till forskning inom fjärrvärme och fjärrkyla?
– Jag inte någon sammantagen siffra, det finns många olika program, men jag har tillsammans med olika konsortier genom stora EU-projekt fått in 480 miljoner kronor till fjärrvärmeforskning hittills. Framöver tror jag att forskning om fjärrvärme kan göras inom ramen för stora program där man vill satsa på hållbara städer. EU har i sitt strategidokument från 2016 lyft fram fjärrvärme som en framtida tekniklösning, så därför bör det finnas intresse för att ge pengar till fjärrvärmeforskning.
Hur ser tillväxten ut för forskare inom fjärrvärme?
– Det är ett växande forskningsfält där det publiceras allt fler vetenskapliga artiklar. En viktig anledning till detta är att fjärrvärme ses som en central del i en hållbar stad.
Läs mer om fjärrvärmeforskning genom att fortsätta till Euroheats hemsida.
Ann-Sofie Borglund
