Sverige står inför en stor samhällsförändring för att bli koldioxidneutralt och där är elektrifieringen central för att lyckas. Energiföretagen presenterade för två år sedan ett scenario för elanvändningen till 2045 (en ökning med runt 35 procent), men branschorganisationen konstaterar redan nu att de nivåerna är alldeles för låga.
Orsaken till att energianvändningen väntas öka så kraftigt beror framför allt på de elslukande industrisatsningar som har presenterats under det senaste året inom stål-, kemi- och gruvnäringen, men även att elektrifieringen inom transportsektorn går betydligt snabbare än väntat. Förväntad befolkningsökning och ökad digitalisering bidrar också till ett ökat elbehov.
Vätgasen driver på efterfrågan
Analysen, som har utförts av Energiforsk och Profu, bygger på ett så kallat högnivåscenario där samtliga stora satsningar på elektrifiering som hittills har aviserats blir verklighet. Analysen visar att elbehovet kan komma att öka till 240–310 TWh 2045 jämfört med dagens nivå på 140 TWh. Det ökade elbehovet kommer att öka effektbehovet från dagens 26 GW till 37–47 GW. Det är en mindre ökning än energibehovet, vilket beror på ökade möjligheter till energilagring och flexibilitet.
– Vätgasproduktion för fossilfri reduktion av järnmalm är den enskilda åtgärd som står för den största ökningen av elbehovet. Det råder samtidigt idag en osäkerhet kring hur mycket vätgas som kommer att behövas och hur mycket el som kommer att behövas för att producera vätgasen. Dessa osäkra faktorer är de viktigaste orsakerna till det stora spannet i vårt scenario, förklarar Jenny Gode vid Profu.
Analysen visar att mellan 65 och 70 procent av elbehovet tillkommer i elprisområde SE1. Det handlar bland annat om industriprojekten Hybrit, H2 Green Steel och LKAB:s planer. Det i sin tur kan leda till att SE1 blir nettoimportör av el och att vi får ett norrgående flöde av elleveranserna. Även i SE3 ser man att elbehovet ökar mycket. Det beror huvudsakligen på de industrisatsningar som har aviserats av kemiindustrierna i Stenungsund, där man bland annat vill tillverka fossilfri metanol.
”Enorma förväntningar”
– Vi är nu inne i en stor elektrifieringsvåg där elanvändningen kommer att öka kraftigt. Förväntningarna på energibranschen är enorma framöver och vi står i centrum för denna förändring. För att vi ska kunna leverera den el som efterfrågas måste vi få rätt förutsättningar och för det krävs inte minst att politiska beslut och ramverk undanröjer de hinder som finns, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
Hon pekar på att elektrifieringsstrategin som ska presenteras i höst blir viktig för det fortsatta arbetet. I strategin tar regeringen ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en ökad elektrifiering.
Rent konkret pekar Åsa Petterson på tre områden som hon ser som centrala för att energibranschen ska möjliggöra den ökade elektrifieringen, vilka hon också vill se i den kommande elektrifieringsstrategin:
- Elnät. Det behövs halverade ledtider för utbyggnad, en ny modern intäktsreglering för att klara den ökade effekten och stamnäten behöver fortsätta att utvecklas.
- Elproduktion. Det krävs en ökad elproduktion och då behöver man se över vilka hinder som finns idag för att få mer fossilfri produktion och undersöka om marknadsmekanismerna är tillräckliga. Kan till exempel behövas systemtjänster.
- En sammanhållen strategi för el och fjärrvärme.
Energiföretagens prognoser om elbehoven år 2045. Klicka på bilden för att öppna den i ett nytt fönster.
ScenarioanalysScenarioanalysen har genomförts av Energiforsk och Profu på uppdrag av Energiföretagen. Arbetet har utgått från den analys som låg till grund för Färdplan el och man har lagt till den tillkommande elanvändning som har aviserats sedan dess. Insamlingen baseras bland annat på de färdplaner som har tagit fram inom Fossilfritt Sverige, nya industrisatsningar och Energimyndighetens nya långtidsscenario.
Scenarioanalysen går att ladda ner på energiforetagen.se eller via denna länk.
Ann-Sofie Borglund
