Rundvirke Industriers affärsidé är att tillverka högkvalitativa specialprodukter i trä med lång hållbarhet och minsta möjliga miljöpåverkan. Koncernen är framför allt stor på kraftledningsstolpar, telefonstolpar, stängselstolpar samt träsliprar till järnvägen. Men de förädlar även fura till finsnickerivirke och ämnen för fönster- och dörrindustrin samt sågade trävaror av tall och gran.
– Vår uppgift är att skaffa råvara till koncernens industrier, förklarar Fredrik Granath, vd för Rundvirke Skog, ett av systerbolagen i Rundvirke Industrier.
Bolaget äger ingen egen skog. I stället köper de upp råvara från privata skogsägare runt om i landet.
– När en skogsägare planerar att avverka är det inte många procent av träden som passar till våra specialsortimet som stolpar och stamblock. Vi har kommit fram till att det bästa och mest effektiva sättet för oss att hitta bra material är att själva vara ute i skogen och visuellt bedöma varje enskilt träd på plats, fortsätter han.
Letar efter det lilla extra
I Rundvirke Skog arbetar ett tiotal så kallade virkesutsynare. De åker ut till skogarna innan avverkningen sätter i gång.
– De konventionella skogsbolagen arbetar mer standardiserat än vad vi gör. Efter att träden har tagits ned blir de då endast timmer och massaved. Hos oss arbetar vi mer med att försöka hitta de träd i skogen som har det där lilla extra. Varje träd som vi köper in är därför handplockat mot ett visst ändamål.
Virkesutsynarna tar faktorer som rakhet, dimension, kvista
r samt kvalitet i beaktande när de identifierar vilka träd som lämpar sig till olika ändamål i koncernen. De märker upp träden, skriver längden direkt på stammen och noterar om de ska användas som stolpe eller stamblock (det vill säga kvistfritt kvalitetsträ) och därför fraktas till Ludvika och Kälarne om det är stolpar eller Marmaverken vid stamblock för finsnickerivirke.
När skogen sedan ska avverkas ser maskinförarna tydligt ändamålet med varje träd samt hur det ska hanteras i avverkningen.
– Det här förfarandet är helt unikt. Det finns ingen annan aktör i skogsbranschen som fortfarande går i skogen och bedömer varje träd manuellt. Men vi vill leverera råvara till industrin av högsta kvalitet och strävar efter att maximera värdet för skogsägaren. Då är det är värt att lägga tid, pengar och energi på varje enskilt träd.
De har undersökt alternativ som till exempel lasermätningar, drönare och andra tekniska lösningar, men hittills inte hittat något som kan mäta sig med avvägningarna de gör på plats.
– Våra medarbetare är otroligt kunniga och snabba på huvudräkning. När de är där ute i skogen behöver de kunna tabellerna utantill för att med blotta ögat kunna omvandla mätetalen till ett hundratal olika stolptyper – som till exempel avgöra om ett träd duger till en niometers mediumstolpe eller stamblock.
150 000 kraftledningsstolpar per år
Rundvirke Skog omsätter cirka 700 000 kubikmeter skog per år varav 45 000 kubikmeter förädlas till 150 000 stycken färdiga kraftledningsstolpar om året. Och de köper enbart från Sverige.
Enligt Fredrik Granath är kvaliteten på den svenska råvaran generellt sett bra. Klimatet gör att vår nordiska barrskog växer lite långsammare än träden på kontinenten, vilket medför tätare årsringar och ett mer gediget och starkare material. Rundvirkekoncernen förädlar nästan uteslutande tall, undantaget Östanåsågen dit de även köper in en hel del gran.
– Cellväggarna på en fura som har torkat öppnar sig. När vi ska impregnera, eller träskydda som vi föredrar att kalla det, kan vi av den anledningen trycka in träskyddsmedel. På en gran stänger sig porerna, så hur mycket vi än anstränger oss så går det inte att trycka in tillräckligt med medel i träet.
Dessutom innehåller kärnan på furan harts vilket ger en inneboende motståndskraft mot vatten, röta och skadedjur. Träet har således ett naturligt träskydd och behöver inte behandlas ända in, vilket ändå inte skulle vara möjligt eftersom kärnan är så kompakt att medlet inte skulle kunna tränga in. Däremot är det yttre skiktet känsligt och behöver träskyddbehandlas för att stå emot angrepp utifrån.
– Kvaliteten är viktig – för att fungera som stolpmaterial behöver trädet dels ha en viss styrka och vara relativt rakt, dels får kvistarna inte vara för kraftiga. Om de är grova är risken för sprickor större och trädet har då en sämre hållbarhet. Fura är det bästa träslaget. Att göra en stolpe av lövträd som björk är svårt, dels är den ett kortare träd och räcker inte till en stolpe, dels är stamformen sämre än tall.
Naturtorkning utomhus
Efter avverkning transporteras stolparna till koncernens två stolpindustrier i Ludvika och Kälarne. Där får de ligga och lufttorka i stora staplar innan de kan träskyddas.
– I ett vanligt sågverk använder man ofta en virkestork. Men våra stolpkunder har som krav att stolparna ska naturtorkas utomhus då det ger en jämnare och lugnare torkning.
Förfarandet innebär att de behöver ha god framförhållning.
– Vi lägger upp virket på vintern och låter det torka under hela sommaren för att kunna behandla det nästa år.
Innan Fredrik Granath kom till Rundvirke Skog arbetade han på större skogsbolag med fokus på stora volymer.
– I Rundvirke Skog har vi ett helt annat sätt att se på råvaran. Det är snarare styck, detalj och precision som räknas än kvantitet, vilket jag tycker är otroligt spännande. Vårt arbetssätt gör också att det blir mycket mindre spill och ett ökat värde på varje träd.
Han berättar att många skogsägare dessutom värdesätter att deras skog blir till en produkt – en stolpe – med många decenniers livslängd i stället för att försvinna ut på världsmarknaden utan att de riktigt vet vart den tar vägen.
Rundvirke Skog står på ett ben till. Internt finns en stor samlad kompetens om skog som gör att de förutom att köpa upp timmer kan erbjuda skogsägarna hjälp med skogsskötsel.
I Sverige finns drygt 300 000 enskilda skogsägare som totalt äger knappt hälften av den totala skogsmarksarealen (källa: Skogsstyrelsen). Bara åtta procent av dessa (enligt Skogsbarometern 2023) får huvuddelen av sin inkomst från skogen. De övriga har någon annan sysselsättning eller är pensionärer. Man kan således dra slutsatsen att det finns en stor andel skogsägare som inte arbetar i skogen till vardags och kan behöva hjälp, både för att få tips och råd samt med det praktiska arbetet ute i skogen.
– Vi har ett brett utbud av skogsbrukstjänster som förutom avverkning och gallring bland annat inbegriper skoglig rådgivning, skogsvård, skogsbruksplaner, certifiering och utsyning av specialsortiment, förklarar Fredrik Granath.
Bidrar till klimatomställningen
Rådgivning och utsyningen blir en win win-situation för båda parter. Samtidigt som skogsägarna får hjälp med att ta hand om sin skog säkrar Rundvirke Skog kvaliteten på råvaran som de köper in till koncernens övriga verksamhet.
Fredrik Granath framhåller att det finns en meningsfullhet i att arbeta i en bransch som innebär långsiktighet och bidrar till klimatomställningen.
– Först har vi trädet som växer och binder kol i 80–120 år. Och om vi gör en stolpe så står den i ytterligare 40–60 år som produkt. Förutom att binda kol är våra stolpar en viktig komponent i samband med elomställningen när näten ska byggas ut, så på det sättet finns vi med på två sätt när de fossila bränslena ska fasas ut, säger han.
Det är inte bara kraftledningsnätet som underhålls och byggs ut.
–Trafikverket har gått ut med att de kommer att öka investeringen i underhåll av järnvägen, och den utvecklingen vill vi gärna vara med på och bidra med hållbara slipers av högsta kvalité. säger Fredrik Granath.
Fakta: Rundvirke Skog
Rundvirke Skog är ett av sju systerbolag i Rundvirke Industrier, Sveriges största specialvirkeskoncern.
Bolaget har cirka 45 medarbetare och ligger i Marmaverken i Hälsingland.
Bolagets omsättning är 640 miljoner kronor.
I Rundvirke Skog ingår dotterbolagen Skogsförvaltning Wasa AB samt Bergslagsgallring AB.
Mer info om koncernen finns på rundvirkeindustrier.se/om-rundvirke-industrier