Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Uppsala universitet slog nytt världsrekord för solceller
Vi börjar med ett världsrekord. Det är Uppsala universitet som slagit det nya rekordet i hur mycket effekt som kan utvinnas ur CIGS-solceller. Det nya världsrekordet är på 23,64 procent, visar en mätning som genomförts av ett oberoende mätinstitut. Det tidigare rekordet låg på 23,35 procent och innehades av ett japanskt forskningsföretag.
CIGS-solceller består av en glasskiva av vanligt fönsterglas, som har belagts med flera olika skikt. Det materialskikt som absorberar solljuset består av koppar, indium, gallium och selen (därav akronymen CIGS), med tillsats av silver och natrium. De bästa solcellsmodulerna av kristallint kisel, som är det mest använda solcellsmaterialet, har en verkningsgrad på drygt 22 procent. Branschmålet är att nå upp till 30 procent till rimliga produktionskostnader.
– Vår studie visar att CIGS-tunnfilmsteknik är ett konkurrenskraftigt alternativ som ensam solcell. Tekniken har också egenskaper som kan fungera i andra sammanhang, till exempel som bottencell i en tandemsolcell, säger Marika Edoff, professor i solcellsteknik vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.
2. Låga elpriser i vår visar Bixias prognos
Under februari landade systempriset på elbörsen Nordpool på 45 öre/kWh jämfört med 91 öre/kWh i februari i fjol. Högst pris hade SE4 (Skåne) med 55 öre/kWh.
Även framöver ser elpriset ut att bli lågt, enligt Bixias vårprognos som presenterades under tisdagen (27 feb). I mars förväntas systempriset ligga på cirka 50 öre/kWh och i april 45 öre/kWh.
– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta i sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka iväg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Den främsta anledningen till de låga elpriserna är det stora prisfallet i Tyskland, som hittills i vinter haft ett snittpris på 75 öre /kWh (jämfört med i snitt 2,50 kr/kWh under 2022).
3. Ny industrikommission: ”Femdubbla Sveriges biogasproduktion”
Sverige behöver få till en storskalig produktion av biogas för att klara energiomställningen. Det menar Industrins biogaskommission, ett initiativ som lanserades vid ett seminarium i riksdagen under veckan och där ett tiotal stora energiaktörer och producenter står bakom – bland annat Uniper, Perstorp, Höganäs, Gasum, Nordion Energi och Ikea.
Idag produceras runt 2 TWh biogas i Sverige men redan 2030 kommer industrin behöva runt 10 TWh, enligt kommissionen – antingen som råvara eller som energikälla inom en rad processer där den kan ersätta naturgas. En sådan här omställning är inte bara bra ur klimatsynpunkt utan även ur ett försörjningsperspektiv med tanke på den geopolitiska situationen, enligt kommissionen.
”Detta kommer kräva att existerande produktionsmedel och styrmedel ses över och även kompletteras med helt nya politiska förslag”, skriver 11 företrädare för kommissionen på DI Debatt. Kommissionen lovar att bistå med konkreta förslag och analyser i detta arbete.
4. Länsstyrelsen ger grönt ljus till havsvindpark på västkusten
På regeringens bord ligger 16 tillståndsansökningar för havsvindprojekt. Två av dessa har fått grönt ljus av länsstyrelsen och i veckan fick ytterligare en park klartecken. Det är Länsstyrelsen i Västra Götaland som föreslår att regeringen ger godkänt till vindkraftsparken Poseidon, fyra mil nordväst om Göteborg. Det är Vattenfall och Zephyr som driver projektet genom det samägda bolaget KonTiki Vind.
Om det byggs kommer Poseidon att ha upp till ett 90-tal vindkraftverk (ca 1 400 MW) och förväntas kunna bidra med cirka 5,5 TWh el per år. Poseidon kan också komma att bli den första vindkraftsparken med flytande vindkraftverk i Sverige.
– I vår beredning har vi vägt in flera olika intressen. Efter en sammanvägd bedömning har vi landat i att nyttan väger tungt eftersom den både bidrar till att minska klimatpåverkan och är en förutsättning för regional utveckling, säger Monique Wannding, avdelningschef på Länsstyrelsen.
5. Sverige i topp 3 på EU:s vindkraftslista
På tal om vindkraft – under onsdagen presenterade branschorganisationen WindEurope sin årliga statistik över året som gått. Och här kunde man presentera ett nytt rekordresultat: totalt 16,2 GW ny vindkraftskapacitet installerades under 2023. 79 procent av detta var landbaserad vind.
Tyskland installerade mest följt av Nederländerna och Sverige på tredje plats (se grafik nedan). Men mest vind i elmixen har fortfarande Danmark med 56 procent. I rapporten finns också en prognos över framtida installationer och bedömningen är att det kommer att byggas 29 GW i snitt i Europa mellan 2024–2030, merparten på land även om den havsbaserade vinden kommer öka successivt.
Under 2023 stod vindkraften för 19 procent av den totala elproduktionen i EU, 466 TWh (att jämföra med sol som står för 8 procent). Det långsiktiga målet är att nå 35 procent till 2030.
