Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Vattenfall får grönt ljus för luftledning till Oxelösund
Efter flera turer i olika instanser står det nu klart att Vattenfall Eldistribution får bygga den nya luftburna elledningen mellan Hedenlunda och Oxelösund – två 130 kV-ledningar till SSAB:s stålfabrik. Den nya elen är nödvändig för att SSAB ska kunna ställa om till fossilfri produktion i sin fabrik i Oxelösund, där den gamla masugnen ska ersättas med en ny ljusbågsugn.
Koncessionen beviljades av Energimarknadsinspektionen i oktober 2022, men har överklagats till domstol i två omgångar. Men nu har den högsta instansen, Mark- och miljööverdomstolen, meddelat att de nekat prövningstillstånd för överklagan, vilket innebär att koncessionen nu vunnit laga kraft.
– Det här är ett viktigt beslut för SSAB och för oss, men även om man ser till hela Sveriges omställning. Domen kommer att få stor betydelse och ge vägledande praxis för framtida koncessioner, säger Mats Engstedt, chef för anläggningsinvesteringar på Vattenfall Eldistribution.
2. Uniper ska tillverka elektrobränslen i Östersund
Uniper fortsätter nu sin satsning på elektrobränsle. Under veckan tecknade Uniper ett avtal med Jämtkraft om ett samarbete kring produktion av elektrobränsle, e-metanol, i projektet NorthStarH2. Den nya fabriken är tänkt att placeras invid Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik.
E-metanolen ska produceras med förnybar vätgas och infångad biogen koldioxid från kraftvärmeverket (160 000 ton/år). Att valet föll på Östersund beror på tillgången på förnybar el, biogen koldioxid, vatten samt god infrastruktur.
– Uniper är fast beslutna att öka takten i energiomställningen och NorthStarH2 kan spela en nyckelroll för omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Johan Svenningsson, Unipers Sverigechef.
3. Höga elpriser sätter press på industrins omställning
Under veckan presenterade det nystartade Skandinaviska Policyinstitutet sin tredje rapport – ”Till vilket elpris som helst” – om konsekvenserna av den industriella omställningen i Norrland, med fokus på stålindustrin. Enligt denna rapport kommer elpriset i norra Sverige (SE1) landa på 118 öre/kWh 2030, vilket är dubbelt så högt som krävs för att nå lönsamhet. Och detta högre elpris skulle också få betydande konsekvenser för de övriga nordiska elkonsumenterna, som enligt rapporten kommer förlora 60–140 miljarder kronor per år om alla planer genomförs.
Kort efter presenterade Energiforsks forskningsprojekt NEPP en ny modellanalys över elprisutvecklingen i norra Sverige som nyanserade bilden. Även enligt denna blir SE1 det nya högprisområdet på sikt, men här landade forskarnas prisbedömning på ett spann mellan 60–80 euro/MWh (ca 70–95 öre/kWh) till 2030. Här påpekar man också att de kunder som kan använda vätgasflexibilitet får drygt 20 procent lägre pris än medelvärdet.
NEPP:s rapport ligger även i linje med Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys (från förra veckan) som pekar på ett pris på cirka 72 öre/kWh i SE1 till 2035.
Alla tre rapporter är dock eniga om en sak: den snabba elektrifieringen kommer innebära stora utmaningar för elsystemet – och det blir tufft att få fram tillräckligt med produktionskapacitet.
4. Smart biogassamarbete i Borås
Det finska energiföretaget ST1 har öppnat en ny anläggning för att uppgradera och förvätska biogas på Sobacken i Borås – i anslutning till Borås Energi och Miljös avfallsanläggning och avloppsreningsverk. ST1 har tecknat ett långsiktigt avtal med Borås Energi och Miljö om att köpa rå biogas, som företaget producerar av boråsarnas matavfall och avloppsslam.
Under 2024 öppnar ST1 ett flertal stationer för flytande biogas (LBG) i hela Norden, där anläggningen i Borås (60 GWh/år) blir en viktig pusselbit i den planen.
– Vårt samarbete innebär att vi tillsammans kan skapa en större klimatnytta med Borås biogas än om vi hade fortsatt satsningen själva, säger Magnus Kårestedt, vd på Borås Energi och Miljö.
5. Så blir Europas elutveckling 2024
Elkonsumtionen i Europa (EU + Norge, Storbritannien och Schweiz) ökar ett snäpp under 2024, med 2,9 procent till 3 126 TWh, och det blir ytterligare en svag ökning under 2025. Det visar analysföretaget ICIS nya prognos över Europas energimarknad.
Men den ökade efterfrågan kommer att mötas med ny produktion. I EU-länderna tillkommer cirka 136 TWh ny elproduktion under året, varav vindkraft och solel står för 106 TWh och kärnkraft 10 TWh.
Analysen visar även att Tysklands elunderskott ökar – från att historiskt ha varit en av Europas stora nettoexportörer av el har landet nu successivt fallit ner på listan. 2024 kommer Tyskland att vara den näst största nettoimportören av el av EU-länderna (–38 TWh), vilket är en följd av den successiva utfasningen av kärnkraft och kolkraft. (Längst ner på listan återfinns sedan flera år tillbaka Italien med ett elunderskott på drygt 50 TWh.)
Europas största nettoexportörer av el 2023 plus prognos för 2024
Johan Wickström
