Vartannat år ger Svenska kraftnät ut sin Långsiktiga marknadsanalys (LMA) som en grund för sitt planeringsarbete. I den förra analysen, som kom 2021, hamnade de översta scenarierna – Elektrifiering planerbart (EP) och Elektrifiering förnybart (EF) – på 266 respektive 286 TWh till 2045. Som jämförelse använder Sverige knappt 140 TWh idag.
I sin nya LMA har Svk justerat upp elanvändningen med ytterligare 20 procent i sina två elektrifieringsalternativ (EP och EF), till 344 TWh respektive 347 TWh, vilket främst drivs av industrins utveckling. Vätgasproduktionen, genom elektrolys, står för ungefär 25 procent av elproduktionen 2045 i dessa scenarier. Svk presenterar dock även två scenarier med betydligt blygsammare uppgång – till 205 respektive 241 TWh.
– Det finns en osäkerhet i siffrorna, men det vi fokuserar mest på är våra elektrifieringsscenarier. Det är inriktningen i vårt planeringsarbete och det bygger mycket på de anslutningsförfrågningar vi har. Regeringen har ju också i en remiss föreslagit ett planeringsmål på 300 TWh – sådant har en styrande effekt, säger Niclas Damsgaard, strateg på Svenska kraftnät.
– De exakta siffrorna är inte så jätteviktiga, men vi behöver agera för att klara en stor ökning. Scenarierna representerar olika utvecklingsvägar och leder till olika utmaningar.
Olika produktionsmix
I båda huvudscenarierna klarar Sverige den utökade elproduktionen med undantag för några få TWh. Men produktionsmixen ser olika ut. I Elektrifiering planerbart ökar kärnkraften till det dubbla mot idag, medan den i Elektrifiering förnybart är helt avvecklad och där blir istället vindkraft det helt dominerande energislaget (68
procent av produktionen). En skillnad mot förra analysen 2021 är att den landbaserade vindkraften blir större än den havsbaserade.
– Tyngdpunkten i vindkraften har förskjutits från havsbaserad till landbaserad vilket baseras på lönsamhetsberäkningar, säger Niclas Damsgaard.
Den stora elektrifieringen i norra Sverige kommer att sätta tydliga spår i prisutvecklingen. I de två elektrifieringsscenarierna kommer norra Sverige (SE1) att få ett högre elpris än övriga prisområden redan 2035. Då kommer priset ligga på runt 60 euro/MWh i SE1 (ungefär 72 öre/kWh), vilket ökar till cirka 68 euro/MWh (ca 80 öre/kWh) till 2045.
– Därför blir det extra viktigt att se över överföringskapaciteten i snitt 1. Den behöver stärkas. Prisskillnaderna kan också jämnas ut genom att man bygger vätgaspipelines från SE2. Det kommer bli väldigt viktigt med samplanering med vätgas och elproduktion – man måste sätta de här frågorna i ett sammanhang, säger Niclas Damsgaard.
Ökat behov av reserver
En annan slutsats av analyserna är det ökade behovet av reserver, vilket behövs oavsett scenario – även om det helt förnybara systemet ställer betydligt högre krav på frekvensåterställningsreserver.
Idag är reservkapaciteten i det svenska elsystemet runt 1,1 GW och den behöver öka till 2,2 GW i elektrifieringsscenariet med kärnkraft och till 3,6 GW i ett system utan kärnkraft.
Kopplat till detta ökar även behovet av flexibilitet för att jämna ut effekttoppar. Reglerbarheten i elektrolysörerna (där vätgasen ska produceras) blir en viktig del i elsystemet, enligt Svk. Men även andra delar som till exempel datacenter och elbilar (v2G) kommer att få allt större betydelse när det gäller efterfrågeflex.
Vad händer i ett system utan kärnkraft?
– Det blir större utmaningar med tillräckligheten och ökat behov av flex och reserver. Det kommer kräva omfattande kompensatoriska åtgärder, i form av kraftelektronik. Det har vi inte prövat än i stor skala, så det finns osäkerheter, konstaterar Niclas Damsgaard.
Stora krav på Svk
Att bygga ut överföringskapaciteten är också en viktig nyckel för att göra elsystemet mer robust, både när det gäller inom Sverige och till andra länder.
Vilka blir de största utmaningarna i den här omställningen?
– Det är många olika saker. Det är väldigt mycket nätutbyggnad som behövs. Men framför allt behöver elproduktionen öka kraftigt, det handlar om 7-7,5 TWh per år från 2025 till 2045. Det är en nivå som vi aldrig haft tidigare, säger Niclas Damsgaard.
– Var ska den lokaliseras och var ska den anslutas? Hela den här utvecklingen ställer stora krav på Svenska kraftnät.
Årsmedelpriser 2035 och 2045 (EUR/MWh)
2035 2045
EP EF EP EF
SE1 59,5 63,6 66,8 68,3
SE2 57,2 58,2 61,1 56,8
SE3 57,7 58,7 61,3 60,1
SE4. 57,3 55,6 60,3 57,3
EF = Elektrifiering förnybart, EP = Elektrifiering planerbart.
Simulerade årsmedelpriser 2035 och 2045 i de fyra svenska elområdena.
Källa: Långsiktig marknadsanalys 2024
Johan Wickström
