Energimyndigheten har flera uppdrag från regeringen vad gäller elektrifiering och deras rapporter har tidigare huvudsakligen utgått från myndighetens återkommande långsiktiga scenarier. Nu har man, utöver detta uppdrag, breddat frågan om elektrifiering till att fokusera på den fossila omställningen där elektrifieringen är nyckeln för att lyckas med detta. Det omfattar rapporter om såväl övergripande åtgärder till mer specifika som handlingsplanen för fjärrvärme och kraftvärme.
Nu har Energimyndigheten alltså överlämnat fem rapporter till regeringen vilka innehåller beslutsunderlag för en hållbar omställning. Dessa rapporter omfattar förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi, styrmedel för CCS och CCU, effektiviseringsåtgärder, främjandet av ett flexibelt elsystem samt en myndighetsgemensam uppföljning av elektrifiering.
Kraftvärmens nytta
Bakgrunden till uppdragen är den ökade efterfrågan på el: det kan komma att krävas mer än en dubblering av elproduktionen liksom en stor utbyggnad av elnäten till 2050.
– En välfungerande elmarknad med långsiktiga spelregler är grunden för att detta ska fungera, säger Martin Johansson, chef för energisystemenheten på avdelningen för systemanalys, försörjningstrygghet och statistik på Energimyndigheten.
– Ett par andra områden som vi ser som centrala är ökad flexibilitet och att kraftslag får betalt för sin systemnytta, säger han vidare.
I förslagen till fjärrvärme- och kraftvärmestrategi lyfter Energimyndigheten fram kraftvärmens många nyttor. Det handlar bland annat om lokal nytta och dess systemnytta.
– För att energibolag ska våga investera och fortsätta satsa på kraftvärme är det viktigt att de får betalt för den systemnytta som kraftvärmen bidrar med. Att produktionsslag får betalt för sina systemnyttor gäller inte specifikt kraftvärme, utan det ska vara teknikneutralt system men vi tar upp detta i strategin och ser det som mycket viktigt för att kraftvärmen ska växa och kraftvärme får idag inte betalt för flera av dess systemnyttor, säger Martin Johansson.
Det krävs tekniska lösningar för att öka flexibiliteten, men också mer information till elanvändarna vad som behövs för att de ska kunna vara flexibla.
Flexibilitetsbehovet växer med 50 procent
När det kommer till flexibilitet är det en växande marknad, men den börjar på en låg nivå och här behöver betydligt mer hända. Här föreslår därför Energimyndigheten tillsammans med Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät och Swedac 42 åtgärder inom fem viktiga delområden, bland annat hur industrin kan bidra med mer flexibilitet.
– Det krävs tekniska lösningar för att öka flexibiliteten, men också mer information till elanvändarna vad som behövs för att de ska kunna vara flexibla och varför det är bra. Det gäller hushåll och mindre företag, men särskilt viktiga blir den elintensiva industrin eftersom de kan påverka effektförbrukningen rejält, säger Martin Johansson.
I rapporten föreslås därför att man ger större förbrukare incitament att se över sin flexibilitetspotential för att därigenom öka mängden flexibilitet i den mån det är ekonomiskt effektivt. Och det är bråttom för redan till 2030–2031 beräknas behovet av flexibilitet öka rejält för både effekt och energi i alla tidsskalor och i alla elområden i Sverige. Enligt analyserna kommer båda dessa behov att öka med närmare 50 procent jämfört med 2023–2024.
Utökat producentansvar för plast
Ytterligare en fråga som Energimyndigheten ser som viktig är plasten i avfall. Där föreslår de ett utökat producentansvar, vilket innebär att den som sätter plast på marknaden också är den som ska bekosta utsorteringen. Idag hamnar den kostnaden på bolaget som energiåtervinner plasten.
– Med vårt förslag hamnar miljökostnader hos rätt part och det ökar drivkrafterna för plastproducenterna att minska andelen fossil plast som går till avfallsförbränning, säger Martin Johansson.
– Över huvud taget är det angeläget att vi använder resurser mer effektivt. Det gäller ju även energi och effekt. Där visar våra beräkningar att det är tekniskt och ekonomiskt lönsamt att genomföra energieffektiviseringar på omkring 20–25 TWh el fram till 2030. Därutöver går det att spara ännu mer om man även räknar in de besparingar som kan ske genom beteendeförändringar, avslutar Martin Johansson.
Energimyndighetens fem regeringsrapporter
Förslag till en fjärrvärme och kraftvärmestrategi - slutleverans
Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering
Effektiv användning av energi, effekt och resurser
Styrmedel för CCS och CCU
Främjande av ett mer flexibelt elsystem
Ann-Sofie Borglund
