Energimyndigheten har under 1,5 år arbetat med att ta fram en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi på uppdrag av regeringen. Den ger förslag på fjärrvärme- och kraftvärmesektorns långsiktiga roll i det framtida hållbara energisystemet och i synergi med elektrifieringen inom industri och transporter.
Det är ett omfattande analys- och modelleringsarbete som har gjorts för de framtida förutsättningarna för fjärr- och kraftvärmen. Kopplat till elektrifieringen visar analyserna att fjärrvärme och kraftvärme kan avlasta elsystemet med omkring 10 GW och att det finns en lönsam utbyggnadspotential för kraftvärmen på ungefär 800 MW och att ytterligare 1 000 MW sannolikt skulle vara samhällsekonomiskt lönsam.
– Det finns stora systemnyttor och ekonomiska vinster på i storleksordningen 100–130 miljarder kronor att bibehålla kraftvärmen och på 85–115 miljarder kronor att bibehålla fjärrvärmen fram till 2050. Slutrapporten visar att det finns goda argument, såväl ekonomiska som ur ett energisystemperspektiv, att bibehålla och utveckla fjärr- och kraftvärmen, säger Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och energianvändning på Energiföretagen.
Betalt för systemnytta
Det saknas dock tillräckliga förutsättningar för att investera i ny kraftvärme, vilket bland annat beror på den osäkerhet som finns i dagens styrmedel och marknadsvillkor. Energimyndigheten lyfter därför fram att kraftvärmen behöver få betalt för sina systemnyttor.
Man föreslår bland annat att Energimarknadsinspektionen ska få i uppdrag att se över regelverket över nätnyttoersättningens utformning, ta fram riktlinjer för tjänster för överbelastning och se över samredovisningsreglerna för att få mer kostnadsriktiga elnätstariffer. Detta för att bättre prissätta och ge ersättning för kraftvärmens systemnyttor. Dessutom jobbar Svenska kraftnät just nu med att utveckla olika stödtjänster.
– Detta är viktiga bitar som sammantaget kan ge flera olika intäktsströmmar och därmed bidra till att förbättra kraftvärmens ekonomi, säger Erik Thornström
Öka uttaget av grot
Energimyndigheten lyfter också fram att Skogsstyrelsen bedömer att det finns det ett utrymme att öka uttaget av grot från skogen med ytterligare 15 TWh, något som skulle bidra till att dämpa prisutvecklingen på fjärrvärme och möjliggöra ökad elproduktion i kraftvärmen. Energimyndigheten föreslår att en biostyrmedelsutredning genomförs där bland annat förutsättningarna och eventuella behov av stöd för att öka uttaget av grot liksom för gallring/röjning för att kunna öka uttaget av vedråvara för energiändamål.
– Det är bra att Energimyndigheten föreslår en biostyrmedelsutredning för att ta fram åtgärder för att öka utbudet av biobränslen, något som behöver ske snabbt för att dämpa prisutvecklingen på fjärrvärme, kommenterar Erik Thornström.
Fjärrvärme och kraftvärme har stor nytta lokalt och regionalt, framför allt genom att de kan avlasta elnätet och därigenom minska behovet av att bygga ut elnätet.
Utredning om plastansvar
I strategin tar man även upp avfallsförbränning. Där föreslår Energimyndigheten att utsläppen från avfallsförbränning ska redovisas inom avfallssektorn i den nationella utsläppsredovisningen för att därigenom bättre spegla fjärrvärmens klimatpåverkan. Energimyndigheten föreslår också att en utredning av ett plastansvar för minskade utsläpp från avfallsförbränning tas fram och där intäkterna kan gå till en fond som finansierar åtgärder som minskar utsläppen genom exempelvis CCS/CCU, sortering och pyrolys.
– Det är viktigt att Energimyndigheten har adresserat den utmaning branschen har med plast i avfall som förbränns och att utsläppen från avfall ska redovisas inom avfallssektorn. Det är ett bra steg att även avfallslämnarna och plastproducenterna får ett ansvar för utsläppen och att en vidare utredning om plastansvaret föreslås som också kan ge finansieringsförutsättningar för avfalls-CCS, säger Erik Thornström.
Ökad värmeberedskap
Beredskapsfrågor är ett annat område som ingår i strategin. Det osäkra säkerhetsläget i omvärlden gör att Sverige behöver bygga upp nya förmågor för en mer robust och resilient värmeförsörjning. I strategin finns tre förslag som myndigheten menar ska ses som de första stegen mot en ökad värmeberedskap.
Det handlar dels som lagerhållning av beredskapsbränslen för kraftvärme och fjärrvärme där staten föreslås få ett ansvar, dels om åtgärder för en ökad inhemsk produktionsförmåga. De föreslår även att Sverige bör målsätta förmågan till ödrift och till dödnätsstart, där kraftvärmen är en central del för att möjliggöra detta. Parallellt anser Energimyndigheten att andra delar av värmeberedskapen behöver utvecklas, för att bränsleberedskapen ska ge effekt.
– Det är bra att beredskapsfrågorna är med i strategin och vi är positiva till de föreslag som presenteras, men vi anser samtidigt att det behöver tas ett helhetsgrepp kring dessa frågor vilket inte görs i strategin, säger Erik Thornström.
– Med tanke på omvärldsläget behöver vi snabbt skala upp arbetet inom totalförsvar och beredskap. Där skulle vi vilja se en värmeberedskapslagsstiftning som tydliggör vilken förmåga som ska byggas upp och vilka mål som ska klaras av och där staten behöver ta ett tydligt ansvar. Vi ser också att man behöver etablera en samverkan kring personal, reservdelar och bränslen för kris- och krigslägen.
Restvärme från kärnkraft
Energimyndigheten fick tidigare i år ett tillägg i uppdraget med att ta fram strategin och det handlar om att undersöka förutsättningarna att använda restvärme från småskaliga kärnkraftsreaktorer (SMR). Deras slutsats är att sektorskopplingen mellan fjärrvärme och SMR ser ut att ha en begränsad potential. Det beror bland annat på att det många energiföretag uppfattar acceptansfrågan som ett hinder för användning av restvärmen från SMR, men också att det finns utmaningar att lokalt ta emot de mängder spillvärme som SMR kan ge upphov till.
En fördel med SMR är att energibolag skulle bli mindre beroende av biobränsle och detta bränsle skulle då kunna nyttiggöras av andra sektorer. Å andra sidan skulle det leda till ett ökat beroende av uran.
– Det är en lösning som är omkring tio år framåt i tiden och det handlar sannolikt om ett begränsat antal installationer, men lokalt och regionalt skulle SMR kunna stå för ett viktigt bidrag i tillförseln, säger Erik Thornström.
Just det lokala och regionala perspektivet lyfter Energimyndigheten fram mer i slutrapporten än i den tidigare delrapporteringen.
– Fjärrvärme och kraftvärme har stor nytta lokalt och regionalt, framför allt genom att de kan avlasta elnätet och därigenom minska behovet av att bygga ut elnätet. Ska vi klara elektrifieringen med en fördubblad elefterfrågan blir det närmast övermäktigt om vi dessutom ska elektrifiera uppvärmningen. Det är därför väldigt viktigt att se till att det finns bra förutsättningar för fjärr- och kraftvärmen, säger Erik Thornström.
Hoppas på snabb process
Strategin lämnas nu till Klimat- och näringslivsdepartementet. På Energiföretagen hoppas man att det nu sker en snabb process för att verkställa förslagen i strategin.
– Det som känns mest brådskande är att förbättra kraftvärmens villkor och att Energimarknadsinspektionen snabbt får i uppdrag att utreda ersättningar för bland annat system- och nätnyttor. Förslaget om att se över ansvaret för de fossila utsläppen från avfallsförbränning av plast och en biostyrmedelsutredning för att öka utbudet av biobränslen är också viktiga att snabbt ta vidare, säger Erik Thornström.
Fjärr- och kraftvärmestrategin
Energimyndighetens fjärrvärme- och kraftvärmestrategi lämnades över till Klimat- och näringsdepartementet den 15 december. I våras kom en delrapport, som hade fokus på att undanröja hinder för en mer effektiv användning av kraftvärme.
Ann-Sofie Borglund
