I Norge står vattenkraften för närmare 90 procent av eltillförseln, men precis som i Sverige brottas man med liknande överföringsproblem från norr till söder. De relativt nya elkablarna till Tyskland och Storbritannien har också påverkat elpriserna. Det gör att södra Norge har haft höga elpriser under hela året, ungefär på samma nivåer som södra Sverige i snitt.
Redan i slutet på 2021 infördes ett omfattande energistöd, som efter hand utökats. I statsbudgeten för 2023 föreslås att 44,7 miljarder norska kronor (NOK) ska avsättas för detta ändamål, pengar som avser perioden december 2022 till november 2023. Med 5,3 miljoner invånare innebär det drygt 8 000 kronor per invånare.
Stöd till de södra prisområdena
Den största kostnaden står elstödssystemet till hushållen för. Stödet infördes i december 2021 för att hjälpa hushållen att hantera extraordinärt höga elpriser. Stödet är utformat så att när det genomsnittliga marknadspriset (spotpriset) inom ett prisområde överstiger 70 öre per KWh under en månad, betalar staten en andel av priset över denna nivå.
Liksom i Sverige är det bara i de södra prisområdena som stödet är aktuellt än så länge eftersom priserna i de två norra områdena har legat under 70 öre per kWh under hittillsvarande stödperiod. Men till skillnad från i Sverige så får de norska elkunderna stöd även för denna vinters elkostnad – medan de svenska får en retroaktiv ersättning för perioden oktober 2021–september 2022.
Från januari 2022 till mars 2023 får de norska elkunderna ersättning för 90 procent av elkostnaden över 70 öre per kWh. För att skapa incitament för energibesparing får hushållen ersättning för elförbrukning upp till 5 000 kWh per månad och mätpunkt. Stödet gäller också för hushåll i samfälligheter, bostadsrätter och samägda bostäder. Ovanför denna nivå är det marknadspriset som gäller.
Sänkta elnätsavgifter
Den exakta kostnaden för staten är förstås svår att beräkna i förväg, men avsättningen för december 2023 är 2,2 miljarder kronor, vilket ger en viss vägledning. Stödet administreras av elnätsföretagen och betalas ut genom ett automatiskt avdrag på fakturan till den enskilde konsumenten. Hushåll som får bostadsbidrag får detta utökat för att kompensera för de högre energipriserna. Ett särskilt stöd utgår också till studerande.
Statnett, den norska motsvarigheten till Svenska Kraftnät, har haft extraordinärt stora flaskhalsintäkter under 2022, till följd av de stora prisskillnaderna på el internt i Norge och mot andra länder. Samtidigt gör kraftigt ökade överföringskostnader och kostnader för energiförluster i näten att nätbolag i södra Norge ser sig tvungna att höja nätavgifterna för att kompensera sig. För ett normalhushåll kan ökningen uppgå till mer än 3 000 kronor per år.
För att förhindra denna kostnadsökning har den norska regeringen beslutat att 6 till 10 miljarder kronor av Statnetts merintäkter ska gå till att sänka elnätsavgifterna för elkunder i södra Norge. Under 2022 har elnätsavgifterna reducerats med i 47 procent (8 öre per KWh) under vintermånaderna januari–mars, och med 9 procent (1,5 öre per KWh) under april till december. Totalt handlar det om 2,9 miljarder norska kronor i lägre intäkter för statskassan under året.
Stöd till näringslivet
Från den 1 januari 2023 väntas också ett lagförslag om förändrad beskattning av vattenkraft med fastprisavtal öka tillgången på fastprisavtal för norska elförbrukare. Tanken är att elhandelsföretag ska kunna erbjuda standardiserade fastprisavtal till slutanvändare med ett maxprispåslag på 0,5 öre på det fasta pris leverantörerna betalar till kraftproducenterna samt att priserna ska erbjudas för perioder om 3, 5 respektive 7 år. Avsikten är att göra det lättare för fler hushåll och företag att få tillgång till bra fastprisavtal och mer förutsägbara elräkningar. För staten innebär förslaget 2,9 miljarder NOK i förlorade skatteintäkter.
Men effekterna av detta förslag kan påverkas av den nya skatten på vattenkraft som den norska regeringen beslutat om. Den så kallade naturresursskatten för vattenkraften höjs från 37 till 45 procent. Samtidigt införs en ny punktskatt – ”högprisbidrag” – med 23 procent av elpriset som överstiger 70 öre/kWh för såväl vattenkraft som vindkraft.
Till näringslivet avsätts 3 miljarder kronor för lånegarantier och stöd till uppemot 20 000 företag i områden med onormalt höga elpriser. Stödet är utformat för att befrämja energibesparingar. Företag som utför en energikartläggning kan få upp till 25 procent av elpriset över 70 öre täckt för månaderna oktober, november och december 2022, medan företag som också väljer att investera i energieffektiviseringsåtgärder kommer att kunna få upp till 45 procent av elpriset över 70 öre. Därtill kommer ett bidrag på upp till 50 procent av investeringskostnaden. Det sistnämnda stödet kommer till stor del att handla om åtgärder som inte stöds idag, som energiledningssystem, tilläggsisolering och solpaneler.
För jordbruks- och växthusföretag utgår ett särskilt stöd om totalt 500 miljoner NOK. Upplägget är detsamma som för hushåll, men taket för jordbruk är 20 000 eller 60 000 KWh per månad. För växthus finns inget tak.
Carl Johan Liljegren
