Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Johanna vill bygga ett smartare elsystem

Elsystem Landets elbilspark kan bli en effektreserv som kan stabilisera elsystemet. Det är bara en av många nya möjligheter som öppnar sig i omställningens spår. Det menar Power Circles vd Johanna Lakso som efterlyser nya tekniska stödtjänster och affärsmodeller.

Foto: Erik Cronberg.

Som 20-åring läste Johanna Lakso boken ”100 sätt att rädda världen”. Då fick hon upp ögonen för klimathotet och byggde en hemsida där hon tipsade om allt som man kan göra till vardags för att minska utsläppen.

Johanna Lakso
Ålder: 32.
Bor: Eskilstuna.
Familj: Gift med Linus Lakso, mp-politiker.
Fritid: Gillar friluftsliv, musik, dans och ultimate frisbee.
Personligt energitips: Byt till elbil, cykel eller kollektivtrafik, välj timbaserat elavtal och investera i smart styrning.

Därefter har karriären haft ett tydligt mål: att jobba för en mer hållbar värld. Hon läste teknisk fysik med inriktning mot energisystem och startade en rad initiativ: organisationen Push, konferensen Power Shift samt Klimatskriket, som utgör en slags föregångsrörelse till Greta Thunberg. Idag jobbar hon mer praktiskt med de olika möjligheter som finns inom energibranschen och är sedan 2019 vd för Power Circle, elkraftsbranschens intresseorganisation, vars mål är att lyfta fram elens betydelse för en hållbar samhällsutveckling.

– Vi samlar aktörer och bidrar med kunskap, nätverk och inspiration för branschen, säger Johanna Lakso när hon tar emot i organisationens lilla kontor på Östermalm i Stockholm.

Här sitter hon tillsammans med Power Circles övriga tre medarbetare som i år koncentrerar sig på tre fokus-områden: framtidens elnät, elektrifiering av fordonssektorn samt lokala energilösningar med systemnytta.

Johanna Lakso samtalar med några av åhörarna på Power Circles seminarium om nya tekniker i elsytemet.

Heta ämnen i dagens energilandskap där kapacitetsbristen blivit ett slags mantra i debatten:

– Vi ser ju att det finns många nya lösningar för att öka kapaciteten. Det händer mycket nu inom smart styrning, laddinfrastruktur och mer effektiva batterilösningar. Samtidigt poppar det upp nya aktörer som vill in på marknaden. Men det behövs mer kunskap och nya affärsmodeller för att det ska ta fart på riktigt, säger Johanna Lakso.

De nya flexibilitetsmarknaderna inom ramen för Coordinet är spännande initiativ menar Johanna Lakso.

– För elnätsbolagen är det en balansgång. I dagens reglering gynnas företag som bygger egna anläggningar jämfört med om de skulle köpa tjänster av någon annan aktör. Sedan finns det en riskaspekt. Nätbolagen är vana vid att ha total kontroll över sin verksamhet, men om de köper flexibilitet som sedan inte levereras, vem tar då kostnaden för avbrottet, säger Johanna Lakso.

 Det behövs ett förändrat mindset och bättre incitament. För potentialen för efterfrågeflexibilitet är stor: uppemot 25 procent av lasten går att kapa.

– Det behövs ett förändrat mindset och bättre incitament. För potentialen för efterfrågeflexibilitet är stor: uppemot 25 procent av lasten går att kapa med efterfrågestyrning, enligt en studie som Rise gjort i Malmö.

För att öka flexibiliteten krävs även att elnätsstationerna digitaliseras, idag saknar många både mätning och styrning, enligt Johanna Lakso.

– För att kunna använda elnäten mer resurs-effektivt behövs digital mätning och kommunikation för att möjliggöra bättre beslut i driften. Här kanske det behövs tydligare incitament för att få fart på digitaliseringen.

Den nya flexibilitetshandeln ställer även krav på nätbolagen att börja göra framtidsprognoser.

– Om nätbolagen ska köpa flexibilitet krävs prognoser. Det är inget som elnätsbolagen har gjort tidigare. Många nätägare är dock nyfikna på de nya möjligheterna, men de har inte alltid resurser att avsätta för detta. I Norge finns en FoU-del i elnätsregleringen som gör att bolagen där kan testa mer – det skulle vi nog behöva ha i Sverige också.

Johanna Lakso intresserade sig för smarta elnät redan under sin traineetid på Svenska kraftnät. Därefter gick hon vidare till Energimyndigheten där huvuduppgiften var att undersöka möjligheterna att integrera mer vindkraft i energisystemet. Efter fyra år där blev det ett mellanår på Naturskyddsföreningen som energisakkunnig.

En bred palett för en 32-årig ny vd. Men ett område på Power Circle var ändå nytt för Johanna Lakso: den snabba utvecklingen inom e-mobilitet, som är ett av organisationens centrala områden.

I den färska statistik som Power Circle publicerar varje månad framgår att 2019 blev ett rekordår då Sverige för första gången nådde 100 000 laddbara fordon. Till 2030 bedömer Power Circle att det kan bli 2,5 miljoner laddbara bilar i Sverige – vilket också skulle kunna innebära en enorm effektreserv om det används rätt (eller effektbelastning om det används fel). Så kallad Vehicle to grid (V2G) diskuteras alltmer flitigt, det vill säga att bilbatterierna kan leverera ström till elnätet.

– Potentialen är enormt stor i teorin. En studie från Chalmers visar att V2G skulle kunna ge mer än den totala reglerkapaciteten i dagens vattenkraft under någon timme. Men det gäller att både laddare och bilar implementerar den nya tekniken.

Det finns även funderingar kring hur systemen ska användas för att nå störst effekt.

– Ska man optimera för den enskilda kunden eller för systemet i stort? Kunden vill troligen säkra ner sitt elnätsabonnemang för att göra en besparing om de skaffar en bil med V2G, men då kommer de inte kunna bidra lika mycket till systemet, säger Johanna Lakso.

lästips 
Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström
Fatima Bremmer
Konsten att höra hjärtslag
Jan-Philipp Sendker
Lejonagendan: Framgångsrikt ledarskap ­genom stark hälsa och ­mental träning
Cecilia Duberg

Bilbatterierna är ett exempel på nya tekniker som kan bidra med stödtjänster. Och för att hantera de allt större svängningarna i elsystemet krävs det mer och bättre anpassade stödtjänster, är de flesta bedömare överens om. Hittills är det vattenkraften som levererat de flesta stödtjänsterna till Svenska kraftnät, som omsätter runt en miljard kronor per år. Men det är på gång att förändras då Svenska kraftnät nu utvecklar nya marknadsmöjligheter där de tillåter mindre budstorlekar och kortare driftsperioder, vilket underlättar för nya tjänster.

– Vi behöver sänkta trösklar för att tjänsterna ska komma in i systemet. Både batterier och vindkraft går att använda. Att styra ner vindkraft kan gå väldigt snabbt, och det går även att utvinna rotationsenergi ur vindkraften, konstaterar Johanna Lakso.

Samtidigt finns det en potentiell målkonflikt mellan balansansvariga och de som hanterar den smarta styrningen, påpekar Johanna Lakso.

– Det gäller att hitta en modell som inte hämmar utvecklingen av aggregatorer samtidigt som det inte blir en orimlig kostnad för de balansansvariga. De förändringar som görs ska ju inte sätta krokben för utvecklingen.

Kan vi uppnå 100 procent fossilfritt till 2045?
– Ja, jag håller med elbranschens färdplan. Vi klarar det, men vi behöver fortsätta att utveckla driften av elsystemet i takt med omställningen för att det ska fungera.

Är det ett förnybart system du helst ser framför dig?
– Vi kan ha olika typer av fossilfria system, antingen 100 procent fossilfritt eller en kombination med kärnkraft. Båda fungerar. Vi har ingen synpunkt på kärnkraften men kan konstatera att marknaden inte är redo att bygga nytt idag.

Det finns ju många positiva möjligheter, var finns den största risken?
– Det är nog risken kopplad till it-uvecklingen och digitalseringen. Det skulle kunna innebära ett rejält steg tillbaka för hela energiutvecklingen om vi får ett allvarligt fel. Här måste hela branschen vara på tårna i digitaliseringen.

Några dagar senare stiger Johanna Lakso upp på scenen på Power Circles seminarium ”Nya tekniker som gör elsystemet smartare”, där man bland annat ska diskutera V2G. Framför ett 70-tal åhörare håller hon inledningsanförandet och tar upp AI, den snabba solcellsutvecklingen, elbilarnas räckvidd och den snabba elektrifieringen generellt.

– Det finns helt enkelt väldigt många tekniker som kan göra systemet smartare. Det gäller bara att det funkar med det befintliga systemet. Det är en spännande utveckling som väntar – möjligheterna är så stora, säger hon.

Ökar kunskapen om elens roll

Power Circle är elkraftsbranschens intresseorganisation med syfte att öka kunskapen om elens roll i samhälls­utvecklingen. Fokus ligger på teknikområden som ligger i framkant, till exempel energilagring, smarta elnät, e-mobility och förnybar elproduktion. Organisationen grundades 2005 som ett resultat från ett IVA-projekt.
Bakgrunden var att belysa den kompetens som finns inom elkraft i Sverige och att det är en bransch som bidrar till Sveriges utveckling. Idag har Power Circle ett 70-tal medlemsföretag från energi- och teknikbranschen och håller varje år runt 100 föredrag i hela landet.
Läs mer på powercircle.org

Johan Wickström