När vindkraften boomade initialt kring 2008 fanns ingen kunskap om hur verken påverkade fladdermöss och ingen hänsyn togs till dem i tillståndsprocessen. Sedan dess har kunskapsläget förbättrats avsevärt. Nu vet man att fladdermöss dödas av vindkraftverk under vissa förhållanden. När den senaste syntesrapporten från Vindval publicerades 2017 hade man gjort ljudinspelningar och eftersöksstudier vid vindkraftverk i Sverige och därmed fått bättre kunskap.
– Det innebar ett steg framåt och medförde att krav på driftsreglering infördes för nya verk, säger Stefan Petterson, biolog och en av författarna av syntesrapporten.
Regleringen, även kallad Bat mode, innebär att kraftverk hålls avstängda med bladen stillastående under de tider då riskerna för att fladdermöss rör sig i närheten är som störst. För de verk som berörs handlar det i genomsnitt om cirka tio dagar per år från mitten av juli till september mellan solnedgång och soluppgång. Rekommendationen är att verken stoppas när det blåser mindre än 6 sekundmeter under en tiominutersperiod (och att temperaturen understiger 14 grader). Under dessa förutsättningar är fladdermusaktiviteten som störst.
Regleringen har lett till att dödsfallen har minskat kraftigt vid de verk som undersökts. Någon exakt siffra för hur stor dödligheten är finns dock inte. Däremot vet man idag att det är stora skillnader mellan hur olika fladdermusarter påverkas av vindkraftverk.
– Av de 19 fladdermusarter som finns i Sverige är det framför allt större brunfladdermus samt troll- och dvärgpipistreller som behöver skyddas, säger Stefan Petterson.
Tidigare trodde man att fler fladdermusarter påverkades negativt av vindkraftverk och av försiktighetsskäl rekommenderade man i syntesrapporten från 2017 att inte bygga ut vindkraften i fladdermusartrika områden. I nuläget har ny data framkommit som tyder på att denna generella rekommendation kanske inte alltid är nödvändig utifrån ett fladdermusperspektiv.
Stefan Petterson menar att det är olyckligt att fladdermöss i vissa fall nu används som argument i domstolsförhandlingar.
– Förutsatt att man kör kraftverken i Bat mode där det behövs så ser jag personligen inte vindkraftverk som ett problem för fladdermössen.
Det finns i nuläget två studier som visar att Bat mode fungerar, men enligt Stefan Pettersson vore det önskvärt med fler empiriska undersökningar som bevisar att så verkligen är fallet.
– Problemet är om vi får domar som grundar sig på känslor och försiktighetsprincipen i stället för fakta. Jag bryr mig verkligen om fladdermössen, men vill hitta en balans så att vi skyddar dem där det verkligen behövs, säger Stefan Pettersson.
Att kräva Bat mode i till exempel Norrlands inland och sannolikt i delar av Småland beskriver han som ett slag i luften. Däremot skulle befintliga verk längs kusterna i Kalmar, Blekinge, Skåne och delar av Halland behöva åläggas att börja med Bat mode under de korta perioder när fladdermössen är som mest aktiva.
En dom i Mark- och miljööverdomstolen i oktober i år rörande vindkraftverket i Lilla Kulleryd i Blekinge ledde till just detta. Bakgrunden var att Ronneby kommun och andra lokala intressenter med hänvisning till bland annat förekomst av fladdermöss velat förbjuda fortsatt drift av verket. Domstolen kom dock fram till att det inte var motiverat att förbjuda fortsatt drift om Bat mode används och hänvisade till de undersökningar som gjorts på platsen.
Carl Johan Liljegren
