– Det här är den grönaste budget som någonsin presenterats, sa Per Bolund när han tillsammans med Isabella Lövin presenterade regeringens höstbudget.
Totalt lägger regeringen cirka 19,8 miljarder kronor under tre år på energi- och klimatsatsningar, varav 9,8 miljarder under 2021. Den största delen av pengarna går till olika transportsatsningar. Till exempel föreslår regeringen ett nytt stöd för att påskynda elektrifieringen av tunga vägtransporter, på drygt en miljard kronor för 2021–22. Det kan handla om att kommuner och företag kan satsa på regionala elektrifieringspiloter. Även elektrifiering med vätgasdrift kan få stöd.
Vidare utökas reduktionsplikten successivt för att öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel. Målet är att uppnå 28 procent biodrivmedel i bensin till 2030 och 66 procent för diesel. Dessutom förlängs biogasstödet under 2021, med ytterligare 200 miljoner kronor.
Industriklivet utökas
Även till industrins omställning blir det utökade resurser. Industriklivet får ytterligare 150 miljoner kronor under 2021 och vidgas till fler områden, till exempel plastreturraffinaderier och vätgasproduktion. Satsningen på negativa utsläpp genom bio-CCS utökas likaså. Energimyndigheten ska utreda och analysera förutsättningarna för att ta fram system som ska främja utvecklingen av bio-CCS, till exempel i form av auktioner. Totalt avsätts 250 miljoner kronor för ett sådant system.
Nya regler för solel
En annan stor satsning handlar om energieffektivisering av miljonprogrammets bostäder. Totalt avsätts drygt fyra miljarder kronor för detta under kommande tre år. Även Klimatklivet får ökade anslag och föreslås förlängas till 2026.
Stödet till solel utökas också. Kommuner och företag ska får 10 procents stöd för solelcellsinstallationer under 2021. Solcellstödet för privatpersoner ersätts nästa år med ett grönt skatteavdrag. Effektgränsen för skattefri solelsproduktion aviseras också utökas från dagens 255 till 500 kW – för den el som förbrukas där den framställs.
Johan Wickström
