Klimatfrågan har varit i ständigt fokus under de senaste åren. Men vad vet egentligen allmänheten om sakfrågorna och hur agerar de själva? Det är bakgrunden till den undersökning som undersökningsföretaget Novus initierade och genomförde bland drygt 1 000 svenskar i slutet av 2019.
Bara 8 procent av de tillfrågade tror att FN klarar sina klimatmål (en temperaturhöjning med max 1,5 grader), medan 24 procent tror att Sverige kommer klara sitt mål om nettonollutsläpp till 2045. Kvinnor är mer positiva än män och stadsbor är mer optimistiska än landsbygdsbor.
– Jag är inte så överraskad över resultaten. Det är ju vad Klimatpolitiska rådet har kommunicerat – att vi inte kommer att nå målet med dagens förutsättningar. Det krävs mer åtgärder för detta, säger Anja Alemdar, ansvarig för politik och kommunikation på Energiföretagen.
Även den ökade kapacitetsbristen tycks ha nått ut ganska brett. 40 procent tror inte att Sveriges elnät har tillräcklig kapacitet, medan 37 procent anser att kapaciteten räcker till.
Kunskapen om energiföretagens åtgärder för att nå klimatmålen är dock inte så hög. Bara var femte person känner till vad branschen gör att för att uppnå klimatmålen.
– Det är en för låg siffra. Vi har generellt inte varit så bra på att nå ut med vårt bidrag till samhällsutvecklingen trots att vi är så centrala. Fast branschen har blivit allt bättre på detta under senare år. Det är fler som känner till att vår el nästan är helt fossilfri och som förknippar energibranschen med hållbarhet nu, säger Anja Alemdar.
– Jag tror att man måste ha en god kommunikation med sina kunder och då inte bara kring erbjudandet, utan också hur man bidrar till samhället. Det är viktigt för folk när de ska välja energileverantör.
En annan pedagogisk utmaning för branschen är synen på kraftvärme, där bara 34 procent tycker att det är ett energislag som tillhör en hållbar utveckling.
– Här har vi två utmaningar: få vet vad kraftvärme är och många av de som vet förknippar kraftvärmen med skorstenar och utsläpp. Men i själva verket är det ju en central del i den cirkulära ekonomin – och ofta avgörande för att vi ska klara den lokala effekten. Men bland beslutsfattare kan vi ändå se att fler har insett kraftvärmens betydelse, säger Anja Alemdar.
Även om en viss pessimism genomsyrar undersökningen kring klimatet finns det en tilltro till att Sveriges energiförsörjning och elnät kommer att stärkas och bli bättre.
– Det förvånar oss lite att den svenska allmänheten tycks ha en sån stor tilltro till att de stora utmaningarna med energiförsörjningen kommer att lösa sig, säger Cecilia Dahlheim, seniorkonsult på Novus.
– Färre än en av fem ser risken för att Sverige inte ska kunna producera så mycket energi som vi faktiskt behöver i framtiden. Och nära hälften tror att elnäten kommer att ha tillräcklig kapacitet för att möta efterfrågan.
Vad gör då svenskarna själva för att minska klimatavtrycket? Inte tillräckligt enligt rapporten: konsumtionen ökar, andelen SUV-ar i trafiken blir fler, vi äter bara marginellt mindre kött och flygandet (före corona) har bara minskat mycket marginellt. Dock är vi bra på att sortera avfall, och en majoritet av svenskarna ser biogas och hushållsavfall som helt centrala delar i en hållbar utveckling (trots synen på kraftvärme!).
Vilka är då bäst på att leva klimatsmart?
– Det är inte de unga eldsjälarna som är bäst på konkreta åtgärder. Den äldsta gruppen i undersökningen (65–79 år) är överlag bättre än övriga på att hushålla med el och varmvatten samt att källsortera både förpackningar och matrester, konstaterar Cecilia Dahlheim.
Johan Wickström
