Svensk fjärrvärme är ur ett internationellt perspektiv framgångsrik och beundrad, delvis beroende på branschens konkurrensutsatthet och låga andel fossila bränslen. Idag finns dock en känsla av uppgivenhet, att en tidigare omhuldad bransch är mindre självklar och just nu missgynnad av statliga styrmedel. Energibranschen har alltid varit påverkad av politik, men låt oss för en stund tänka bortom ogynnsam behandling av kraftvärme, avfallsförbränning och byggregler.
Innovation kan utveckla lösningar på utmaningar, som orsakas av problem, hot och möjligheter. Fjärrvärmebranschen och relaterad forskning kan bli bättre på att lyfta fram sina brister och utmaningar och därmed fånga nya utvecklingsmöjligheter. Jag har gått igenom det senaste decenniets internationella innovationsrelaterade forskning och kan i den inte hitta någon heltäckande analys av vad fjärrvärmebranschen ser som sina interna problem och utmaningar.
Vilka djärva effektmål skulle fjärrvärmebolagens styrelser och ledning kunna formulera för att accelerera innovations- och utvecklingstakten och därmed framtidssäkra sig själv? Innovationsdrivande mål skulle kunna vara att halvera balansräkning, bemanning och kostnad för tillfört bränsle. Dessa förbättringar skulle leda till minskad risk, ökad avkastning och kraft att möta priskonkurrens.
Vad krävs då för att nå dessa mål?
Ett systemskifte bör initieras med mål att halvera fjärrvärmens distributionstemperatur. Ett skäl är att branschen ägnar sig åt ett ”slöseri” (ur ett Lean-perspektiv), en form av överproduktion – onödigt hög temperatur på värmeöverföringen till kund. Istället borde kunderna erbjudas ett antal anpassade temperaturnivåer, från ånga till kyla, från samma nät, som i större utsträckning kan sammankopplas med grannstädernas system.
Detta systemskifte minskar behovet av egenägda anläggningar och inköpt bränsle, och bidrar till möjligheten att mer än fördubbla den förväntade livslängden (till +100 år) på distributionsnäten.
Värmebranschen ägnar sig åt slöseri och överproduktion.
Systemskiftet kommer att kräva kundfokus av en helt annan kaliber än idag. Fjärrvärmebolagen och dess partners måste ”krypa innanför kundernas väggar” och erbjuda kunderna verklig nytta, i form av optimerade kundsystem. Hållbarhet och klimatsmarta tjänster som kundvärde är viktigt men bör nog ses som en självklarhet, en hygienfaktor som alla uppfyller och inget som ger specifika fördelar.
Är detta orealistiska mål? Troligen inte, men det kommer kräva ett helt nytt tänkande, nya partnerskap, affärsmodeller och resurser. Alla behöver mejsla ut sin kärnkompetens, välja att köpa in eller dela med andra.
Fjärrvärmebranschen i hela världen är fragmenterad. Ett fåtal bolag har förmåga att agera pionjärer och tillsammans med teknikleverantörer utveckla nya lösningar, i små, vassa innovationsekosystem. Branschen måste tänka nytt och se sig själv och sin främsta tillgång – ledningsnätet – som en innovations- och handelsplattform. Innovation kan framtidssäkra dagens fjärrvärmesystem, som kan blomstra även detta århundrade.
Håkan Knutsson, ordförande i SweHeat and Cooling och forskare i innovation inom energibranschen
