– Denna färdplan ingår inte i Fossilfritt Sveriges arbete med färdplaner, men eftersom bioenergi ses som en av de viktigaste lösningarna för att nå målen om ett fossilfritt Sverige vill vi visa på att vi har goda förutsättningar att leverera mycket större mängder biobränsle än idag, säger Kjell Andersson, näringspolitisk chef på branschorganisationen Svebio.
Det är framför allt inom tre områden där bioenergin tros växa:
Biokraftvärme – det går att bygga betydligt fler biokraftvärmeverk än idag. Det går också att öka drifttiden i befintliga verk och satsa på teknik för att öka elutbytet i nya verk.Industri – idag är det främst pappers- och massaindustrin som använder biobränsle inom industrin, men nu ökar intresset från en rad andra branscher att använda biobränsle i sina processer och som råvara.Biodrivmedel – här finns ett stort behov från alla transportslag att konvertera från fossila bränslen, men samtidigt är det stor osäkerhet kring hur stor andel som kommer att välja biobränslen och hur stor andel som kommer att elektrifieras.
Fördubblad användning
Användningen av bioenergi har mer än fördubblats från 1990-talet fram till nu och Svebios analys visar att det går att göra ytterligare nära en fördubbling fram till 2045, då Sverige har satt som mål
att vara fossilfria. Det skulle innebära att man går från dagens nivå på 150 TWh (inklusive avfall) till cirka 250–270 TWh.
De största potentialerna för att öka tillförseln finns genom att bättre ta tillvara på skörderester från skogen, som grot (grenar och toppar) och stubbar, samt att öka odling av energigrödor på åkermark och ta tillvara på restprodukter i jordbruket.
Vi behöver komplettera dagens styrmedel och prismekanismer så att man får betalt för de tjänster som biokraft kan erbjuda.Kjell Andersson, Svebio.
– Allt biobränsle som vi räknar på gäller hållbara bränslen. Vi har utgått från professor Pål Börjessons analyser, vilka bygger på omfattande svensk forskning om hållbara bränslen. Det är därför inga gissningar från vår sida, utan det bygger på en vetenskaplig grund där vi har bra underlag kring hur uttaget av biobränsle påverkar marken, försurning, biodiversitet med mera, säger Kjell Andersson.
Otillräckliga styrmedel
Men för att verkligen få till denna ökning krävs förändringar av dagens styrmedel, menar Kjell Andersson och tar upp biokraftvärme som ett aktuellt exempel. De nuvarande styrmedlen är otillräckliga och i nuläget finns det få energibolag som planerar att bygga nya biokraftvärmeverk i Sverige.
– Vi behöver komplettera dagens styrmedel och pris-mekanismer så att man får betalt för de tjänster som biokraft kan erbjuda: baskraft, balansering, effekttillskott vintertid och förmågan att avhjälpa kapacitetsproblem i större städer, säger Kjell Andersson.
Han pekar också på att det finns en osäkerhet på transportsidan kring kvoterna i reduktionsplikten fram till 2030, liksom besked om skattebefrielse för rena biodrivmedel, som E85 och B100. Det behövs också besked om kvoter för bio-flygbränsle och gärna också en kvot för sjöfarten.
– Aktörerna inom bioenergi måste få tydliga och långsiktiga styrmedel, så att tillväxten av bioenergi kan ske genom en jämn ökning, säger Kjell Andersson.
Att få till rejäla satsningar på bioenergi är bra sett ur klimatsynpunkt, men Kjell Andersson vill också lyfta fram att det dessutom leder till nya jobb i hela landet.
Ann-Sofie Borglund
