1. Klimatbokslut gör arbetet tydligt
Vindkraftverken står på rad ett stenkast från det egna kontoret och i fjärrvärmen används inga fossila bränslen. Klimatbokslutet visar att Falkenberg Energi redan är förnybart till 99,9 procent.
Falkenberg Energi har prisats för sitt hållbarhetsarbete, toppar kundundersökningar, får högt betyg av sina egna medarbetare – och kan visa på goda ekonomiska resultat.
– Vi löser kundens problem. De vill vara hållbara och genom att välja oss finns det möjlighet att välja en hållbar energiprodukt, säger Bo-Anders Antonsson, vd för Falkenberg Energi.
En av de drivande krafterna i hållbarhetsarbetet är miljöchefen Jens Melin, som arbetat i bolaget i 13 år. Han började tidigt undersöka vad som gick att förbättra.
– Jag har räknat på de här sakerna sedan 2006, men det var först nästan tio år senare, 2015, som vi gjorde vårt första klimatbokslut, säger han.
Koldioxidutsläppen har minskat med 65 procent sedan den första mätningen gjordes 2015. I fjärrvärmeproduktionen används inga fossila bränslen sedan två år tillbaka. Och så senaste klimatbokslutet då, som alltså visar att Falkenberg Energi är förnybart till 99,9 procent.
Största energislaget är el märkt med Bra Miljöval enligt Naturskyddsföreningen. Därefter kommer trädbränslen, bioolja och biogas. Ungefär två procent av den el som Falkenberg Energi säljer kommer från solenergi. Det produceras viss vattenkraft och vindkraft. I ett alldeles färskt samarbete med datacentret Glesys återvinns spillvärme till uppvärmning i fjärrvärmenätet (se del 2 nedan) och fler liknande samarbeten är på gång. I praktiken har Falkenberg Energi redan nu uppnått det svenska nationella målet om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045.
Det medvetna hållbarhetsarbetet är dock inget soloprojekt. En viktig sparringpartner är EMC, Energi- och miljöcentrum. Det är ett företagsnätverk med säte i Varberg som hjälper företag i regionen att utveckla och stärka sitt hållbarhetsarbete (se faktarutan "Siffrorna är nyckeln"). En annan naturlig partner är Falkenbergs kommun, som gjorde sitt första egna klimatbokslut förra året. Där har Falkenberg Energi kunnat stötta sin ägare i arbetet.
– Vi ser det som en stor fördel att kunna göra detta samlat i hela kommunkoncernen. Det blir en bra plattform, vi arbetar gemensamt kring klimatåtgärder och kan vara transparenta, förklarar Linda Corneliusson Linde som är utvecklingsledare på hållbarhetsavdelningen på Falkenbergs kommun.
Den första gången var det inte helt problemfritt, berättar hon:
– Vi har ännu inte tillförlitliga siffror på alla verksamheter, det saknas till exempel uppgifter från vårt byggande och våra måltidstjänster, som skolmaten. Men vi ser det som en process där vi successivt lägger till utsläppsstatistik och blir bättre och bättre på att både redovisa och minska utsläppen, säger Linda Corneliusson Linde.
Hon tittar snabbt på Jens Melin och Bo-Anders Antonsson.
– Vi har ju kunnat luta oss mycket mot er. Det var ju mycket lättare för oss när det redan fanns så mycket erfarenhet i koncernen.
F
alkenberg Energi med sina 43 anställda är inte någon särskilt stor arbetsgivare.
– Det är klart att vi märker kompetensbristen som alla andra i branschen. Det är svårt att hitta rätt personer, och vi måste jobba mycket med att behålla och utveckla dem som vi redan har, säger Bo-Anders Antonsson.
– Det behövs rätt medarbetare för att få till det här och vi måste kunna arbeta kontinuerligt mot våra mål, annars är det lätt hänt att vi börjar halka bakåt. Därför är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare där våra medarbetare trivs och utvecklas. Då stannar man kvar.
Vad är då nästa steg i hållbarhetsarbetet?
– Nu ska vi börja göra saker, säger Linda Corneliusson Linde. Jag ser att vi lätt kan skapa synergier när vi samarbetar. Kommunorganisationen och våra olika kommunala bolag är ju på ett sätt varandras utsläpp – beslut som fattas och åtgärder som görs på ett håll kan påverka den andres klimatbokslut.
– Och vi behöver titta på inköpta tjänster. Kan vi hitta några mer hållbara alternativ till de transporter som vi köper in, funderar Jens Melin högt.
En fråga för framtiden är också när nya aktörer kommer in på marknaden. Vad händer när Ikea börjar sälja solceller och oljeindustrin transformerar sig? Relationen till framtidens kund kommer se annorlunda ut.
Bo-Anders Antonsson är som vd noga med att försöka vara så transparent och nyfiken som möjligt.
– Jag tror att man måste våga göra de där affärerna och samarbeta. Vi kanske får dela med oss av vinsten, men vi får också väck alla de här dyra, dåliga bränslena.
Siffrorna är nyckelnLinda Corneliusson Linde, Bo-Anders Antonsson och Jens Melin delar med sig av sina bästa tips.
1. Var inte rädd att börja räkna på era klimatutsläpp. Det går alltid att börja någonstans, till exempel med energiförbrukningen. De siffrorna är ganska lätta att hitta.2. Våga lita på siffrornas makt. Siffrorna bygger förtroende externt och skapar rörelse internt.3. Ta det steg för steg. Gör det inte för stort från början, ta de steg som känns lättast och bygg på vartefter.4. Samarbeta. Här i Halland har vi EMC (Energi- och miljöcentrum), men också samarbetet med andra kommunala bolag har varit viktigt.5. Utmana er. När Falkenbergs kommun har som ett av sina mål att ”vara ett föredöme inom hållbarhet” sätter det press på oss. Det får oss att stretcha oss ännu mer.
2. Spillvärme tas till vara
Hostingbolaget Glesys är just i färd med att inviga sitt nya datacenter i Falkenberg. Det kommer att drivas med 100 procent förnybar energi och överskottsvärmen går rakt ut i fjärrvärmenätet.
N
ågon decimeter från racket med servrarna slår värmen till med full kraft. Temperaturen ligger runt 30 grader. Den varma luften sugs snabbt in och förs vidare ut i systemet, allt medan fläktarna susar och gör det svårt att prata i normal samtalston.
Glesys vd Glenn Johansson visar runt i de splitternya lokalerna. Om några veckor är det invigning och de första kunderna har redan flyttat in. Siktet är inställt på att locka både svenska och internationella kunder till den lilla orten på västkusten. Här kan företag tryggt förvara sina servrar – några behöver kanske bara ett rack för sin utrustning, andra kan hyra ett helt rum. Servrarna genererar mycket värme och det är den som nu ska tas till vara och komma Falkenbergsborna till gagn. När allt är klart beräknas värmetillförseln uppgå till 26 GWh årligen. Det motsvarar upp till 25 procent av kommunens totala fjärrvärmeproduktion.
– Tur, djäkla anamma och lite visionerande gör det möjligt för oss att göra det här i Falkenberg, Läget är bra med ganska korta resvägar från Europa, en timme från Landvetter och två timmar från Kastrup, säger Glenn Johansson.
Dialekten avslöjar att han är uppvuxen runt knuten, men det finns fler anledningar till att lägga den nya anläggningen just här.
– Vi behöver vara nära kunderna. I Stockholm är vi redan etablerade, men det är inte ekonomiskt att bygga större där med tanke på tomtpriserna. I Norrland finns förvisso marken, men där saknas en större befolkning som kan ta emot värmen. Här finns förutsättningarna, och vi fick dessutom ett bra samarbete med Falkenberg Energi. Andra kanske hade sagt nej till våra idéer, säger Glenn Johansson.
Magnus Hesselmar, fjärrvärmechef på Falkenberg Energi, fyller i:
– Spillvärmen är den bästa värmen. Den är billigare än skogsflis och bioolja, och vi är väldigt beroende av flis så det är skönt att få ett ben till att stå på. Dessutom är det bra för kommunen att vi kan ta emot spillvärme. Samarbetet kan leda till att fler företag med liknande förutsättningar lockas att etablera sig här.
Om några år är det dessutom dags att bygga en ny panncentral.
– Får vi in mer spillvärme behöver vi kanske inte bygga så stort. Samhällsnyttan är uppenbar, säger Magnus Hesselmar.
M
en det var några turer innan allt kring samarbetet var klappat och klart. Glesys hade egentligen fått upp ögonen för en helt annan tomt. Samtidigt var Falkenberg Energi i färd med att flytta en av sina produktionsanläggningar. Datacentret erbjöds att köpa energibolagets tomt och utnyttja de gamla fjärrvärmeledningarna som redan fanns på plats. Någonstans på vägen köptes även granntomten och nu står den nya byggnaden på plats, med sina 4 000 kvadratmeter i modern design.
– En producent av fjärrvärme ska inte läggas längst ut på en tarm. För att få ekonomi behöver den ligga nära en befintlig produktionsanläggning, säger Magnus Hesselmar som tycker att allt nu hamnade på rätt ställe. Han påminner också om om att det återstår en del arbete.
– Ja, vi har nog båda inställningen att vi kommer att få lösa saker längst vägen. Utmaningen är att få ekonomi i satsningen. Grunden är att vi ska dela gemensamt på vinsten, nickar Glenn Johansson och fortsätter:
– Men vi vill leverera så låga temperaturer som möjligt, samtidigt som fjärrvärmenätet vill ha in höga temperaturer för att kunna leverera fjärrvärme med bra kvalitet.
Lärdomen av dessa projekt har gett mig en helt ny syn på resursslöseriet och på världen – och gjort mig genomgrön. Glenn Johansson, vd på Glesys.
Idag ligger spillvärmen på runt 20–21 grader, medan framledningstemperaturen på fjärrvärmen ligger runt 80 grader.
Glesys fjärrvärmesamarbeten i både Stockholm och Falkenberg, med nära kontakt med energibolag, har även fått konsekvenser för Glenn Johansson på ett djupare plan.
– Jag började inte som någon grön själ. Jag synar alla affärsmöjligheter av strikt ekonomiska skäl. Men lärdomen av dessa projekt har gett mig en helt ny syn på resursslöseriet och på världen – och gjort mig genomgrön.
Väljer värmeväxlare för att slippa glykol
I maskinrummet hos Glesys står en egen lösning för reservkylanläggningen.
– Den kom vi på när vi satt sent en kväll nere på puben, säger Glenn Johansson.
I normala fall hade man nog tillsatt glykol i reservkylanläggningen som står ute på gården, för att vattnet inte ska frysa vid minusgrader. Glykolen sänker dock ytspänningen och blir mindre effektiv som kylbärare. Tillsätts glykol måste vattnet dessutom renas innan det går ut i kretsloppet igen.
– Istället kör vi det mesta av vattnet genom en värmeväxlare. Då räcker det att vi har glykol en kort bit, fram till värmeväxlaren. Nackdelarna är att vi tappar effektivitet och cirka två grader i temperatur, men eftersom det bara är ett reservsystem tycker vi ändå att det är värt det. Fördelen är att vi slipper ha glykol någon annanstans i systemet och det är bättre för miljön.
3. Vattenkraft på fiskarnas villkor
I ett världsunikt projekt sprängdes 2013 den gamla dammen vid Hertings kraftstation bort för att skapa fria fiskevägar. Tidigare tog det tre veckor för laxen komma förbi. Nu tar sig 98 procent vidare redan inom första timmen. Lax och öring, men också mer ovanliga fiskar som havsnejonöga, ål och majfisk rör sig fritt i Ätran till och från Kattegatt.
Under 2020 har en del underhållsarbete genomförts och ny teknik införts.
– Nu vattensmörjer vi alla lager och använder inte fett eller olja. Det fanns risk för att det kommer ut i vattnet och är skönt att slippa, säger Karl-Göran Olofsson, projektledare på Falkenberg Energi.
Innan dammen togs bort producerades här 13 GWh el årligen och efter rivningen var effekten 8 GWh. Efter förra årets byte av turbin och generator har produktionen nu landat på 9 GWh per år.
– Detta är en fin totallösning där vi både behåller större delen av effektuttaget och skyddar djurlivet, säger en nöjd Mikael Salomonsgård, ordförande i Falkenberg Energi.
Projektet är ett samarbete mellan Falkenbergs kommun, Falkenberg Energi, Länsstyrelsen i Hallands län, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet samt Karlstad universitet.
Verktyg räknar ut utsläppen
Energi- och miljöcentrum, EMC, är en ideell förening med syfte att stärka olika företags hållbarhetsarbete. Den bildades för 13 år sedan och har nu omkring 130 medlemsföretag, främst i Västsverige. EMC erbjuder bland annat processledning, kompetensutveckling, nätverksträffar samt driver innovation och kunskapsspridning via olika projekt.Falkenberg Energi var ett av sex företag som 2015 deltog i det första klimatbokslutet, och i det arbetet bidrog EMC bland annat med ett klimatberäkningsverktyg. Företagen kan mata in aktuella data, till exempel inköpt energi, liter bränsle eller ton avfall. Verktyget omvandlar denna data till utsläppsiffror uttryckt i koldioxidekvivalenter och företaget får ett nuläge för sina utsläpp.
– Falkenberg Energi har varit engagerade sedan start, analyserat sina siffror och använt dessa i sin målformulering. De har avsatt resurser för att kartlägga sin klimatpåverkan och arbetar med utfallet. Det tror jag är deras framgångsfaktor med klimatbokslutet, säger Helena Björkman, hållbarhetsrådgivare på EMC.
Malin Age
