Eons nya kretsloppsanläggning i Högbytorp utanför Stockholm finns ett kraftvärmeverk och en anläggning som rötar matrester och annat organiskt material till biogas och biogödsel. Anläggningarna är integrerade med varandra och dessutom med Ragn-Sells återvinningsanläggning i Högbytorp.
Vi vill få ut askan så torr som möjligt för att så mycket som möjligt ska kunna återvinnas.Lena Berglund, regionchef på Eon.
Kraftvärmeverket är byggt för att kunna ta emot de flesta av dagens och framtidens olika bränslen. Det är en superflexibel anläggning som kan använda allt från väldigt blött restavfall till mycket torra och energirika material. Pannan kan ta emot cirka 30 ton avfall per timme.
Tanken har genom hela konstruktionsprocessen varit att man ska ta tillvara på så stora mängder av askan som möjligt. Det har lett till många nya tekniska lösningar. Förbränningsrostern är 15 meter bred och indelad i 20 olika zoner där förbränningen sker automatiskt. Anläggningen ställer själv in sig efter det bränsle som den tar emot.
– I jämförelse med många andra anläggningar sker rökgasreningen i fler steg här på Högbytorp. Det beror på att vi inte vill förstöra askan. Vi vill få ut askan så torr som det bara går för att så mycket som möjligt ska kunna återvinnas, säger Lena Berglund, regionchef på Eon.
Den torra askutmatningen är unik. På pannan i Högbytorp finns en öppning nertill, som leder till ett stort transportband som går direkt till Ragn-Sells anläggning för återvinning av salt och mineraler.
– Ragn-Sells kommer att kunna utvinna allt som är möjligt ur vår aska. Det finns många fördelar med det, en är att vi inte behöver transportera bort vår aska med lastbil, något som varken är bra för miljön eller ekonomiskt, säger Lena Berglund.
Samarbetet med Ragn-Sells ger bra möjligheter till synergier och samverkan, säger Lena Berglund:
– Vi jobbar för att maximera återvinningen av alla material samt i slutänden återvinna de användbara material som finns kvar i askan.
På Ragn-Sells är man i full färd med att bygga en ny anläggning för asktvätt som ska stå klar 2022. Här ska man använda den nya tekniken Ash2Salt som bolaget har världspatent på. Tekniken går ut på att tvätta flygaskan, det vill säga askan som följer med rökgasen från förbränningen. Därigenom utvinns tre salter: kaliumklorid, natriumklorid och kalciumklorid. Kaliumklorid är ett växtnäringsämne som behövs vid till exempel gödselproduktion. Natriumklorid är en råvara som används inom många kemiindustrier och kalciumklorid kan exempelvis användas för halk- och dammbekämpning på vägar.
– Det här är en cirkulär lösning som tar vara på värdefulla resurser i askan, samtidigt som miljögifterna tas bort ur kretsloppet, säger Mikael Hedström vd för Ragn-Sells Treatment & Detox.
Att tvätta askan är egentligen ingen komplicerad teknik, berättar Mikael Hedström:
– Askan tvättas med lakvatten från Högbytorps deponi. Det gör att vi inte behöver investera i en enskild vattenrening. I den flygaska som klassas som farligt avfall finns klorider, det är dessa salter som vi är intresserade av.
Att tvätta flygaska och ta bort tungmetaller görs redan men då släpps tvättvattnet med ammoniak och hög salthalt ut i havet, vilket inte är gynnsamt för mikromiljön i haven. Det speciella med Ash2Salt är att salterna tas tillvara och återanvänds. Egentligen är det konventionell teknik som sätts ihop på ett intelligent sätt till en smart kemisk lösning.
Även internationellt är intresset för tekniken stort, till exempel i Singapore, Ryssland och Kina, enligt Mikael Hedström:
– I Kina pågår ett projekt där hela Sveriges förbränningskapacitet ska byggas upp på en enda ort. Att hitta sätt att undvika deponi av avfall ser många länder som nödvändigt för framtiden.
Nu behöver Ragn-Sells se till att uppbyggnaden av den nya anläggningen för asktvätt kommer igång, och den beräknas stå klar under 2020. Det krävs dock mycket aska för att få ekonomin att gå ihop i den nya anläggningen:
– Vi kommer att få cirka 80 000 ton per år från Högbytorp, men anläggningen är dimensionerad för upp till 150 000 ton. Det motsvarar ungefär hälften av den flygaska som uppstår i Sverige idag. Det är en nöt som vi måste knäcka, säger Mikael Hedström.
En annan aktör som satsar på ny teknik för askåtervinning är Renova i Göteborg. Företaget bygger nu en anläggning vid sitt avfallskraftvärmeverk i Sävenäs för att återvinna zink i stor skala.
I den flygaska som klassas som farligt avfall finns klorider, de är dessa salter som vi är intresserade av. Mikael Hedström, vd för Ragn-Sells Treatment & Detox.
För att minska behovet av dyr deponering har Renova utvecklat en unik teknik för att tvätta askan och på köpet återvinna zink.
– Att utvinna flygaska är ett sätt att ta tillvara på outnyttjade resurser. Vi utvinner zink och säljer den till metallindustrin. På så sätt slipper vi också deponera och vi ser både miljövinster och ekonomiska fördelar med asktvätten, säger Patrik Karlsson, projekt- och underhållschef på Renova.
Den nya anläggningen för zinkåtervinning ska projekteras och börja byggas under 2020 och vara i gång den 1 september 2022. Investeringsbudgeten ligger på cirka 90 miljoner kronor.
Kalkylen visar att asktvätt med zinkåtervinning ger minskade kostnader och förväntas ge en besparing på 12 miljoner kronor per år jämfört med dagens hantering.
Metoden bygger på att flygaskan tvättas med syra som också avskilts ur rökgasen. Tvättvätskan fångar upp zink som därefter filtreras ut, tvättas och blir ny zinkråvara. Råvaran bedöms uppfylla kraven för att den ska kunna upparbetas vidare till högvärdig metall.
Resultat från en tidigare pilotstudie visar att cirka 70 procent av zinken i flygaskan kan återvinnas och säljas till metallindustrin.
Idag blandas flygaskan ihop med slammet från vattenreningen till en restprodukt som deponeras. Enligt en ny lagstiftning 2018 klassas den som farligt avfall och måste transporteras till extern och dyrare hantering. Den tvättade flygaskan innehåller lägre halter av bland annat klorider och tungmetaller och kan återföras till förbränningen. Detta görs för att giftiga dioxiner som kan finnas bundna till askpartiklarna bryts ner om aska återförs. Det betyder att värdefulla metaller återvinns samtidigt som askresterna blir renare.
– Vi ser faktiskt inga nackdelar alls. Pilotstudien visar att tekniken fungerar, säger Karin Karlfeldt Fedje, forskare på Renova och Chalmers, som har varit med och initierat och lett projektet.
– Det finns en ekonomisk potential och stora miljömässiga vinster i form av mindre deponi, färre transporter och mindre brytning av ny zink.
Metallåtervinning från askor
Hushållsavfall och industriavfall innehåller mellan 1,5 och 3 procent metaller. Idag återvinner vi i Sverige mellan 40 och 80 procent av metallerna från avfallet. Totalt handlar det om cirka 80 000 ton per år. Utsorteringen sker huvudsakligen efter förbränning.
Källa: Avfall Sverige
Marie Kofod-Hansen
