EU-kommissionen tog under sommaren ytterligare ett kliv framåt i klimatambitionerna för unionen. Två strategier presenterades: strategin för integrering av energisystem och EU:s vätgasstrategi. Syftet är att bana väg för en mer effektiv energisektor, stödja målet om klimatneutralitet till 2050 och stärka Europas ekonomier.
– Strategierna är en del i och en fortsättning på fjolårets ”gröna giv”, men är mer handfasta och konkreta. De faktiska lagförslagen presenteras först under nästa år, men här får vi en tydligare bild av hur EU-kommissionen tänker kring framtiden, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
Vill ta bort stuprören
Strategin för energisystemintegrering innehåller 38 föreslagna åtgärder som syftar till att skapa ett mer sammankopplat energisystem. Genom att öka synergierna mellan både olika energibärare och sektorer som exempelvis transport, industri och byggnader vill man frångå nuvarande ”stuprörsmodell.
– Ett sådant helhetsgrepp är i linje med Energiföretagens systemsyn, och nu ser vi för första gången att EU mer på allvar lyfter fram detta perspektiv. Man talar om värme, el och gas samtidigt, hur elektrifiering går hand i hand med ökat spillvärmeutnyttjande och cirkulär ekonomi, och så vidare. Helt enkelt de utmaningar och synergier som finns med ökad integrering.
Ökad återanvändning
Värme får ovanligt mycket uppmärksamhet då det nämns över 60 gånger. Via initiativet ”renoveringsvågen” som ska presenteras senare i höst kommer det satsas mer på energieffektivisering i byggnader. Då kommer också konkreta åtgärdsförslag för att öka unionens återanvändning av spillvärme från källor som industrier och datacenter och för att öka investeringarna i effektiv fjärrvärme och fjärrkyla.
– Detta kan bli positivt för fjärrvärmen men de uttalade ambitionerna om elektrifiering av uppvärmning behöver balanseras tydligare utifrån ett energisystemperspektiv. Strategin tar avstamp i att majoriteten av EU-länderna fortfarande har en huvudsakligen fossilbränslebaserad uppvärmning, men även för Sverige kan nya möjligheter skapas. Vätgasproduktion genererar exempelvis stora mängder spillvärme som kan tas tillvara i fjärrvärmenäten, säger Erik Thornström.
Stora satsningar på vätgas
Vätgasstrategin syftar till att öka unionens produktion och användning av förnybar vätgas, exempelvis genom investeringar och forskningsstöd. Totalt vill EU sastsa mellan 400 och 750 miljarder euro på vätgasteknik fram till 2050. Som jämförelse är Sveriges BNP cirka 500 miljarder euro.
– Det här skickar en stark signal om synen på vätgasens potential. Dels för att reducera koldioxidutsläppen i sektorer som industri och tunga transporter, och dels för att knyta samman olika sektorer i linje med strategin för energisystemintegrering, till exempel som energilager, säger Björn Aronsson, verksamhetsledare på Vätgas Sverige.
Han menar att huvudskälet till att vätgasanvändning inte ökat mer är att det krävs stora investeringar i produktionskapacitet och teknikutveckling för att kunna pressa ner kostnaderna till konkurrenskraftiga nivåer, på liknande sätt som skedde med solceller.
Genom att nu investera så stora belopp hoppas kommissionen att på sikt åstadkomma en katalysatoreffekt som gör tekniken mycket billigare. En annan anledning är viljan att stärka EU:s konkurrenskraft.
– Japan, Kina och Sydkorea ligger långt framme inom vätgasutveckling, och i EU har vi bara några få år på oss att komma ikapp. Annars hamnar vi i en framtid där andra länder förser oss med den här tekniken istället, säger Björn Aronsson.
I Sverige har stålindustrin särskilt stora möjligheter. Koldioxidutsläppen vid behandling av malm bör kunna reduceras betydligt med övergång till vätgasanvändning. Volymerna som då behövs är så stora att biflöden från den gasproduktionen skulle räcka för att även försörja en betydande del av transportsektorn.
Stor potential i Sverige
Överlag säger Björn Aronsson att vätgas har stor potential i Sverige, och menar att det är olyckligt att vår ovanligt goda tillgång till grön el från andra källor gjort oss lite bekväma.
– I strategin föreslås dessutom att mängden stöd till vätgas från EU ska bero på koldioxidutsläppen som sker vid produktionen. Så här får svenska aktörer ett fint utgångsläge för att kunna producera stora mängder grön vätgas med hjälp av exempelvis vattenkraft, solenergi, vindkraft eller biomassa, avslutar Björn Aronsson.
38 åtgärder för ett integrerat energisystem
EU-strategin för integrering av energisystem listar 38 åtgärder för att skapa ett mer integrerat energisystem. Bland annat översyn av lagstiftning, ekonomiskt stöd, forskning och införande av ny teknik och digitala verktyg, och marknadsstyrningsreformer. Vätgasstrategin ska stimulera en omställning med hjälp av investeringar, marknadsuppbyggnad, forskning och innovation. Målet är att EU-länderna ska ha elektrolysanläggningar med en kapacitet på minst 40 GW och produceratio miljoner ton förnybar vätgas 2030. Läs mer på ec.europa.e
Linus Olin
