Slingriga vägar har fört oss ner mot Hudiksvallsfjärden. Det är marknadshelg i en av Norrlands äldsta städer och lite bökigare än vanligt i trafiken.
Kraftvärmeverket Djuped tornar upp sig nära kajen. Sedan 1983 har anläggningen varit basen för fjärrvärmen i Hudiksvall där ångpannan på 50 MW eldas med främst bark och sågspån.
Annars är 1974 något av ett märkesår som binder ihop Värmevärdens nya, unika värmelager. Samma år som arbetet inleddes med att spränga ut en del av Köpmanberget i Hudiksvall för oljelager var det också fjärrvärmepremiär i stan – då till stor del genom att värmen producerades i transportabla centraler.
Att använda bergrummen som en ackumulator är inte en ny tanke för Värmevärden.
– Det har varit en intressant lösning länge, men hur vi än tittade på de tekniska delarna så var osäkerhetsfaktorerna för stora med en liggande och långsmal tank som är fallet i berget. Vi kunde inte med säkerhet slå fast att vi skulle klara den skiktning av vatten med högre och lägre temperatur som är nödvändig, förklarar projektledaren Bernt Larsson.
Lösningen blev istället att använda två bergrum som separata bassänger, hela 200 meter långa och med en höjd på 25 meter. En varm ”bassäng” på 95 grader och en kallare på 45 grader. Magasinens långsidor ligger parallellt mot varandra – med sina ”tak” några meter under havsytan” – med drygt 20 meters mellanrum.
De fyra tunnlar som tidigare band ihop magasinen har gjutits igen och bergrumsackumulatorns vattensystem är också avskilt från fjärrvärmenätet för att inte gamla oljerester ska spridas ut.
– Vi använder hetvatten från kraftvärmeverket för att värma upp det varma magasinet och skapa ett värmelager. Energin kan sedan återföras till fjärrvärmenätet när varmare vatten pumpas till det kalla magasinet via en värmeväxlare, förklarar Bernt Larsson.
Vad är erfarenheterna från första årets drift?
– Positiva. Vi har egentligen inte stött på några problem att tala om utan vi har fått ut det vi räknat med som extra energiresurs.
Under vårt besök – i skarven sommar och höst – är det fortfarande sommardrift på Djupedsverket, där företagets mindre panna centralt i Hudiksvall inte längre behöver användas. Fram till nu har tallbecksolja och olja varit reservbränslen
Värmevärden har under sommaren växlat mellan att elda med biobränslen och nyttja berglagret, som med en maximalt lagrad värmemängd på 4 100 MWh kan försörja stadens drygt 500 leveranspunkter i minst en månad under sommaren.
– Produktionsekonomin blir betydligt bättre när vi kan använda pannan inom ett spann på 15–30 MW mot som tidigare 4–48 MW. En fördel är att vi nu alltid kan producera både värme och el, säger Bernt Larsson.
Elproduktionen förstärks därmed med 6 000 MWh per år, en ökning med omkring 20 procent.
Förutom en mer effektiv drift och större leveranssäkerhet ger berglösningen även andra fördelar för Värmevärdens 16 anställda i Hudiksvall.
– Vi får helt andra tidsmarginaler för underhåll och för att åtgärda driftsstörningar jämfört med tidigare. Det minskar stressen och ger en bättre arbetsmiljö, säger Magnus Stillmark, som är drift- och underhållsledare.
– Skulle vi få stopp i pannan så klarar vi att leverera värme genom bergmagasinet i mer än en vecka vid omkring noll graders temperatur. Tidigare var det också så att vi behövde genomföra underhållsarbeten under sommaren med de svårigheter det kan vara då att få tag på folk. Nu är det mycket enklare.
Vi tar en tur längs kajen. I likhet med många andra kuststäder i Norrland har industrin länge varit ensam herre närmast havet, men även här har en förändring skett. Nya bostäder växer fram och blandas med industrins anläggningar.
– När väl investeringsbeslutet togs i början av förra året gick det fort. Vi hyr bergrummen av Hudiksvalls kommun och började fylla upp vatten på skärtorsdagen ifjol. Med en volym på 90 000 kubikmeter tog det hela sommarhalvåret, säger Bernt Larsson med ett leende.
Havsvatten?
– Nej, avsaltningen skulle bli för kostsam. Så det är i huvudsak kommunalt vatten, plus rökgaskondensat från kraftvärmeverket.
Den korta promenaden från värmeverket till bergrummets driftcentral vittnar mer än ord om de goda förutsättningar som finns i Hudiksvall för en ackumulator som är unik till storlek och konstruktion. Avståndet är endast 400 meter och när vi kommer fram till ingången i berget berättar Bernt Larsson att lagret stod tomt i över 30 år.
– Hudiksvall är ju inte alls unikt genom att ha stora magasin i berg som byggdes för att lagra olja men som inte längre används för det. Så det som vi genomfört kan säkert vara möjligt även i andra städer.
Skulle vi få stopp i pannan så klarar vi att leverera värme genom bergsmagasinet i mer än en vecka vid omkring noll graders temperatur.
Förutsättningarna är onekligen speciella jämfört med en traditionell ackumulator som kanske bara har en diameter på åtta meter, konstaterar Bernt Larsson och berättar om en specialfiness genom en tredje ledning i systemet som får luft att passera i riktning mot vattenflödet mellan magasinen för att motverka att oljelukt sprids utanför berget.
Omkring 20 miljoner kronor har Värmevärden investerat i Hudiksvall för bergrumsprojektet och intresset inom branschen har varit stort.
– Fortfarande är det kanske lite vänta och se-läge där man vill ta del av våra erfarenheter. Självfallet behöver vi fortsätta jobba mer med att optimera driften, men ackumulatorn ger oss fantastiska möjligheter sett ur både miljö- och produktionssynvinkel, säger Bernt Larsson.
Finns det några problem att ta hänsyn till?
– Det kan vara bra att vara medveten om att värmeförlusterna i berget är höga initialt. Men det är ingen överraskning för oss och allt tyder på att förlustnivåerna kommer att sjunka till en betydligt lägre nivå – omkring 6 000 MWh per år.
Julia Kuylenstierna har genom Energiforsk och KTH studerat de fåtal exempel på bergrumslager som finns i Sverige, bland annat utanför Uppsala där Vattenfall använt ett lager som resurs inom fjärrvärmenätet.
– Det finns en stor potential med en mängd oanvända bergrum, men även en del osäkerhetsfaktorer kring exempelvis ekonomi och drift. Men det känns väldigt spännande med den tekniska lösning som man utvecklat i Hudiksvall.
Vad kan problemen vara?
– Bland annat att den skiktning som eftersträvas kan vara svår att få till i bassängliknande utrymmen som i bergrum. Man får inte samma ideala förhållanden för att varmare vatten med lägre densitet ska flyta ovanpå kallare vatten som i en specialbyggd, vertikal ackumulatortank. Men det problemet har man ju kommit runt i Hudiksvall genom att nyttja dubbla magasin.
Fakta om Värmevärdens berggrundsackumulator
4 100 MWh
Så mycket värme lagras i bergrummet.
90 000 m3 vatten pumpas mellan magasinen för att ladda eller utvinna energi via en värmeväxlare.
Ackumulatorn består av två magasin: ett för kallt vatten (45 grader) och ett för varmt vatten (95 grader). Varje magasin är 200 meter långt, 25 meter högt och 18 meter brett.
Fredrik Mårtensson
