I samband med coronakrisen har det uppstått en del oro kring EU:s ambitiösa klimatplaner framöver. Dessa tar nämligen stora resurser i anspråk, samtidigt som unionen nu måste tampas med en fallande världskonjunktur och snabbt stigande arbetslöshet. Kommer det vara möjligt att både rädda klimat och ekonomi samtidigt?
Svaret på den frågan ser ut att vara ja. Kristian Ruby, generalsekreterare för branschorganisationen Eurelectric, menar att det efter en kort tids oro och tvivel i början av pandemin har uppstått en konsensus om att EU:s ekonomiska krisåtgärder bör överensstämma med unionens klimatmål.
– När vi nu har en djup ekonomisk kris och det största återhämtningspaketet på en generation ligger på bordet borde vi se till att dessa stimulanspengar läggs på saker som också stödjer unionens långsiktiga strategiska behov. Som energiomställningen, säger Kristian Ruby.
Gott om möjliga satsningar
Konkret vill Eurelectric se stimulanspaket för att accelerera investeringar inom gröna områden där det finns stark europeisk tillverkningskapacitet. Till exempel inom energieffektivisering, förnybar värme och kyla, mobilitet, koldioxidneutrala byggnader och miljövänliga industriprocesser.
– Där finns gott om möjliga satsningar som både är arbetsintensiva och kan sättas igång omgående. Särskilt utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon är ett bra sätt att skapa jobb snabbt. Och vi kommer behöva väldigt många laddpunkter i framtiden oavsett, säger Kristian Ruby.
Andra exempel är stam- och distributionsnäten, som han menar ändå behöver rustas upp. Denna syn delas av Daniel Wennick, chef för Energiföretagens Brysselkontor. Förutom satsningar på infrastruktur, och att EU behåller sin befintliga tidplan för Den gröna given (se faktaruta), tillägger han att det är viktigt att EU:s system med handel för utsläppsrätter, så kallade ETS:er, fortsätter fungera som det ska under och efter coronakrisen.
– När coronakrisen bröt ut i mars sjönk priserna från 25 till 15 euro per utsläppsrätt, och även om de återhämtat sig något sedan dess är de fortfarande låga. Priserna borde ligga kring 30 euro för att stödja EU:s långsiktiga klimatmål, säger Daniel Wennick.
Vill förlänga utsläppshandeln
Han menar att EU bör lägga in betydligt fler utsläppsrätter i marknadsstabilitetsreserven än som tidigare planerats, alltså enkelt uttryckt få bort dem från marknaden. För att ge bolag och andra aktörer bättre förutsägbarhet borde EU också redan idag besluta att ETS-systemet ska fortgå till 2040 snarare än 2030 som gäller enligt nuvarande lagstiftning.
Både Eurelectric och Energiföretagen ser alltså gärna att unionen tar tillfället i akt att satsa på ännu fler gröna investeringar och reformer än tidigare. Och i breda drag verkar denna uppfattning delas av EU:s politiker och beslutsfattare.
– Det finns ett stort politiskt stöd både för att EU ska upprätthålla målet att bli klimatneutralt 2050 och att coronakrisen ska bemötas med grön återhämtningspolitik. Visst finns det medlemsländer och politiker som stretar emot, men dessa är främst sådana som var skeptiska till en ambitiös klimatpolitik även innan coronakrisen. Det har inte skett några större sidbyten, säger Daniel Wennick.
”Håll ögonen på Tyskland”
Kristian Ruby målar upp en liknande bild och tillägger att det är förståeligt att de östeuropeiska medlemsländer som redan skulle drabbas ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt av att avveckla sin kolkraft i förtid nu är bekymrade.
– Vi föreslår därför att EU höjer beloppet i sin fond för rättvis omställning (Just Transition Fund) från dagens 7,5 miljarder till 20 miljarder euro, säger Kristian Ruby.
Tyskland är ett viktigt land att hålla ögonen på, då landet från och med juli tar över EU-ordförandeskapet. Dessutom är Tyskland folkrikast samt har flest parlamentariker och flest röster i ministerrådet.
Daniel Wennick säger att det nu pågår en kamp i den tyska regeringen om huruvida landet ska stödja att EU minskar utsläppen med 50 procent eller 55 procent till 2030.
– Med tanke på att det nuvarande målet är 40 procent står striden alltså mellan en mer ambitiös linje och en mycket mer ambitiös linje, säger Daniel Wennick.
Viktiga förslag i EU:s återhämtningsplan
I slutet av maj presenterades EU:s återhämtningsplan. Här är några förslag som berör energi och klimat:Öka fonden för rättvis omställning till upp till 40 miljarder euro.Strategiska investeringar via InvestEU på upp till 150 miljarder euro, som riktas särskilt mycket mot sektorer kopplade till grön och digital omställning.94,4 miljarder euro till Horizon Europe, som ska bekosta viktig forskning inom grön och digital omställning, hälsovård och stabilitet.EU:s gröna giv (European Green Deal)
En färdplan från den Europeiska kommissionen för att göra unionen klimatneutral till 2050 och frikoppla ekonomisk tillväxt från resursförbrukning. Planen beskriver vilka investeringar som behövs, vilka finansieringsverktyg som finns och hur omställningen ska ske på ett rättvist sätt. Den gröna given presenterades i december 2019 och fler avsnitt har tillkommit under våren.Fonden för rättvis omställning (Just Transition Fund)En klimatanpassningsfond som ska användas för att stötta energiomställningen i regioner och områden med högt beroende av kolkraft. Dels i form av investeringar i nya energikällor, och dels i form av arbetsmarknadsinsatser för invånare som förlorar sina arbeten. Fonden riktar sig främst till EU:s östliga medlemsländer.
Linus Olin
