Av allt avfall i Sverige läggs mindre än en procent på deponi. Av det som återvinns går 35 procent till materialåtervinning, drygt 15 procent till biologisk återvinning och resten till energiåtervinning.
– Genom avfallshanteringen i Sverige tar vi vara på resurserna i avfallet och minskar deponeringen. Vi är bra på det, men vi kan bli ännu bättre. Vi ska se till att återanvända och återvinna ännu mer material, säger Raziyeh Khodayari ansvarig för miljö och hållbarhet på Energiföretagen.
– Det finns ofta höga halter av användbara metaller i restavfallet som energiåtervinns och som därmed hamnar i askorna, främst i flygaskan. Idag tar vi hand om cirka 80 000 ton metaller från avfallet varav en stor andel är från askorna.
Halten av metall sjunker i de naturliga malmerna, men efterfrågan på metaller ökar. Det innebär att det blir alltmer resurskrävande att ta ut metallerna från de naturliga malmerna. Därför blir det alltmer intressant att ta ut så mycket metaller som möjligt från avfallet och få in dem i kretsloppet igen.
Det är svårt att separera metallerna på ett kostnadseffektivt sätt när produkterna blir avfalI. Sverige ligger dock långt fram med tekniker för att ta rätt på metallerma som är bundna i materialet. Både Renova och Ragn-Sells har tagit fram nya tekniker för kemisk återvinning av metaller och salter.
– Jag tror att vi kommer att få se flera stora framsteg på det här området. Ragn-Sells har nu ett världspatent på att ta ut natriumklorid och kaliumklorid ur aska och Renova kan utvinna zink, säger Raziyeh Khodayari.
Det finns många nyttigheter som kan utvinnas ur askor. Ett ytterligare exempel är fosfor. Regeringen utreder nu möjligheten att förbränna olika typer av slam som innehåller farliga ämnen. Slam skulle kunna fungera som bränsle i kraftvärmeverk och från askan som blir kvar skulle man kunna utvinna fosfor:
– Fosfor är ett ämne som verkligen är intressant för Sverige och hela Europa. De slamflöden som innehåller farliga ämnen kan förbrännas med efterföljande fosforutvinning från askorna. Men det är viktigt att den här förbränningen undantas från energiskatt – förbränningen bör betraktas som en samhällstjänst, säger Raziyeh Khodayari.
Marie Kofod-Hansen
