Elektrifieringen blir en nyckelfaktor för att klara omställningen till ett klimatneutralt samhälle till 2045. De flesta färdplaner inom ramen för Fossilfritt Sverige har pekat åt samma håll: omställningen, till exempel av transporter och industri, kräver betydligt mer el. Enligt Energiföretagens Färdplan el, som lanserades i mitten av januari, handlar det om ytterligare 50 TWh till 2045, en drygt 30-procentig ökning jämfört med idag.
– Elbranschen kommer klara denna ökande efterfrågan. Men det kräver att vi får nya förutsättningar och det är bråttom. Vår sektor måste ju vara före de andra. Vi vill vara motorn i omställningen, säger Pernilla Winnhed, Energiföretagens vd, som presenterade rapporten inför runt 150 aktörer på Nalen i Stockholm den 16 januari.
Kortare tillståndsprocesser
Viktigast på kort sikt är att lösa kapacitetsutmaningen, istället för att fastna i diskussioner om produktionsslag, menar Energiföretagen.
– Vi måste korta tillståndsprocesserna radikalt, både för produktion och distribution. Det är inte rimligt att det ska ta 12–15 år för elnät. Det kräver också mer resurser till prövningsmyndigheterna, säger Per Holm, ansvarig för klimatpolitik på Energiföretagen.
Energibranschen vill även att dagens energimarknadsmodell utvecklas. Idag är det en så kallad energy only-marknad där aktörerna endast får ersättning för såld energi.
– Vi behöver utveckla elmarknadsmodellen genom att införa ett mål för leveranssäkerhet och säkerställa att stödtjänster får marknadsmässig ersättning.
En central del i Färdplan el är vikten av samverkan och tillit. Energibranschen behöver en långsiktig spelplan för att hantera de risker som finns kring investeringar och då måste det finnas en tydlig samverkan mellan myndigheter, kommuner och näringsliv.
Fjärrvärmen central
I färdplanen betonas även fjärrvärmens centrala roll i energisystemet, som ju blivit extra tydlig under det senaste årets kapacitetsbrist i flera större städer.
– Fjärr- och kraftvärmen avlastar elsystemet under de kallaste dagarna och är en förutsättning för att klara både kapaciteten i elnätet i våra städer och toppeffekten i Sverige. Vi vill ha en sammanhållen strategi med långsiktiga och stabila villkor som värnar den viktiga växelverkan mellan el, fjärrvärme och fjärrkyla, säger Per Holm.
Omställningen till klimatneutralitet medför kraftiga investeringar. Elnäten behöver byggas ut och förnyas, och majoriteten av dagens elproduktion måste förnyas eller ersättas innan 2045. Totalt handlar det om investeringar på cirka 500 miljarder kronor i elnät och 600 miljarder kronor i elproduktion.
Den politiska debatten har ju handlat mycket om kärnkraft på sistone – hur ser ni på den frågan?
– Kärnkraften är en planerbar produktionskälla som kommer att ha en viktig roll i energisystemet under överskådlig tid. Men det blir marknaden som får avgöra hur elproduktionen blir i framtiden. Vi hoppas kunna bredda debatten genom den här färdplanen, säger Per Holm.
Positiva kommentarer
Färdplan el togs emot positivt av de flesta aktörer på plats. Till exempel av Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe:
– Det känns rätt med ett helhetsgrepp. Tillståndsprocesserna är dock en utmaning. Det kan vara svårt att hitta ett alexanderhugg för att kapa dem. Det är nog många bäckar små som gäller.
Även Lina Håkansdotter, chef för Hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, berömde rapporten, men lyfte upp vikten av att analysera ekonomin:
– Man skulle behöva borra mer i konkurrenskraften. Hur mycket får omställningen kosta och vad innebär olika vägval för konkurrenskraften?
6 centrala punkter i färdplan elKorta tillståndsprocesserna för elnät, elproduktion och elektrifiering. Anpassa Miljöbalken till klimatmålen och tillsätt mer resurser till prövningsmyndigheter.Ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en elnätsplan på nationell och nordisk nivå i samarbete med andra samhälleliga aktörer.Tillsätt en utredning som får i uppdrag att ta fram en hållbar, förutsägbar och långsiktig elnätsreglering.Ta fram en sammanhållen strategi med långsiktiga och teknikneutrala villkor för fjärrvärme och kraftvärme.Utred hur dagens elmarknadsmodell kan utvecklas genom att ett mål för leveranssäkerhet införs och en modell för marknadsmässig prissättning av alla stödtjänster genomförs.Ge långsiktigt stöd till nya tekniker som är centrala för klimatmålet, till exempel avskiljning och lagring av koldioxid vid biobränsle- och avfallsförbränning.
Johan Wickström
