Cecilia Katzeff är doktor i psykologi och docent i människa–datorinteraktion. Hon är alltså expert på det gränsland som ligger mellan hållbarhet, teknik och beteende. I flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt har hon studerat hur människor tar till sig ny teknik. Hon har bland annat forskat i hur elanvändning kan visualiseras på ett sätt som är lätt att förstå.
När politiker, energiföretag, it- och bostadsbolag vurmar för smarta elnät är Cecilia Katzeff där och studerar hur medborgarna – alltså vi privatpersoner som ska använda oss av tekniken – reagerar och tar till oss den nya utvecklingen.
Och nu höjer hon ett varningens finger:
– Det finns en föreställning att om elanvändningen bara visualiseras tillräckligt bra, kommer alla bete sig exakt på det sätt som man vill att de ska bete sig på. Hushållen kommer att använda mindre el och anpassa sin konsumtion till rätt tid på dygnet. Men så blir det inte alltid – eftersom det är oklart vad man ska göra och varför.
Hushållen är helt enkelt väldigt olika. Det finns förstås typen som sociologen Yolande Strenger har kallat för ”The Resource Man” – en person, ofta just en man, som älskar att läsa diagram och tyda siffror. Med stort intresse följer han sin elanvändning och med väl dokumenterat underlag strävar han, glatt och fokuserat, efter att styra sin förbrukning för att nå bästa möjliga resultat.
– Men det finns också de som inte är ett dugg intresserade av sin energianvändning och tycker att det fungerar bra som precis det är, säger Cecilia Katzeff.
För dessa människor kan vardagen vara tillräckligt fullbokad av att skjutsa barnen till fotbollsträningen eller vårda en hobby för att det ska finnas intresse, ork eller kunskap för att dessutom sätta sig in i alla detaljer kring sin energiförbrukning.
– Det är kanske först om vi skulle hamna i en situation där elen blir jättedyr som den här gruppen skulle börja intressera sig för frågan, resonerar Cecilia Katzeff och tillägger:
– För de allra flesta är det inte den egna energianvändningen som står i fokus. Det är vardagen.
Men Cecilia Katzeff ser också framför sig ett paradigmskifte. Mer förnybara energikällor, som sol och vind, kan leda till minskad klimatpåverkan men också till att elanvändningen inte fortsätter vara lika tillgänglig som den är nu. Vad händer om den vardagsel som vi alla tar för given måste begränsas i framtiden?
– Jag förmodar att något kan komma att förändras. Om vi verkligen ska anpassa oss efter hållbarhetsmålen är det inte säkert att det kommer att finnas el precis när vi behöver det. Vi behöver antagligen förändra våra vanor. Men vad förväntas vi göra, och hur kommer vår vardag att påverkas?
Hon ser också att relationen mellan energiföretag och kund kommer att förändras. Som prosumenter ska vi vara med och bidra med elproduktion och som konsumenter ska vi intressera oss för mätningar och analyser av vår egen förbrukning. Vi förväntas följa med i teknikutvecklingen och vara redo att snabbt anpassa vårt beteende. Den omställningen ställer krav på energiföretagen:
– Traditionellt har branschen sett hushållen som mätpunkter, men nu sker en förflyttning till att vi alla ska vara delaktiga i energisystemet. Då är det viktigt att energibranschen förstår att kunderna är människor med olika mål och olika förutsättningar – och vi kommer att behöva olika saker.
4 tips i kommunikationen med energikunder
1 Människor är olika – elanvändning och vardagsrutiner kan variera mycket mellan hushåll.
2 Berätta varför du vill involvera hushållen i elsystemet.
3 Installera inte ny teknik i hemmen om den inte är nödvändig.
4 Lyssna mer.
Malin Age
