Lennart Nilsson bor i Varberg, tillsammans med sin fru Gerd, i en villa från 1970-talet. Taket som tidigare hade solfångare är numera täckt av solceller. Elen från solcellerna använder de direkt till villan som hushållsel eller så lagras den i batteriet som står i källaren. De deltar samtidigt på stödtjänstmarknaden och därmed kan elen tillfälligt överstyras upp eller ned.
I ett hörn i källaren står ett batteri på 7,1 kW som ser ut som en halvmeter hög plåtlåda. På väggen intill finns flera olika ljusa boxar som inte avslöjar speciellt mycket om deras innehåll. Undantaget är växelriktaren (E-huben) som har en rund display där man bland annat kan se hur mycket solcellerna producerar.
Lennart Nilsson, som är elektriker, förklarar hur systemet fungerar:
– Det är ett likströmsbaserat mikronät där jag kopplat samman en växelriktare till solcellerna med batterier. Här kan jag se i realtid vad som händer, säger Lennart Nilsson och pekar på skärmen på sin Ipad.
– Här ser jag hur mycket som produceras och om elen går till hushållet, direkt till batteriet eller ut på nätet. Det är enkelt att förstå och man behöver inte vara speciellt energiintresserad för att förstå hur det fungerar eller hur man kan göra förändringar i olika inställningar.
Systemet kommer från det svenska företaget Ferroamp och har den smarta styrningen som möjliggör att batteriet både kan arbeta mot solcellerna samtidigt som det budas ut mot stödtjänstmarknaden, vilket ger kunderna goda förutsättningar till att få del av det gröna avdraget.
– Om jag laddar batteriet på natten när det är billigare elpriser, så klarar vi nästan hela dagens elförbrukning från elen i batteriet, säger Lennart Nilsson och ser nöjd ut.
Han är en av Varberg Energis kunder som bidrar med flexibilitet till Svenska kraftnäts växande stödtjänster för att upprätthålla ett driftsäkert elsystem. Drivkraften för honom är både att bidra till energisystemet och ekonomin.
Det är mycket som är nytt och ovanligt med dessa typer av tjänster så därför är det viktigt att kunderna kan känna en trygghet.
Att Varberg Energi satsar på att få med kunderna när det gäller flextjänster är för att de ser att det är en viktig del av framtidens elhandel.
– Vi har ett gediget elhandelskunnande och en bra utvecklingsförmåga som gjorde att vi snabbt kunde identifiera att elhandelsaffären är i förändring och vi har utvecklat det som krävs för att jobba med flextjänster. Både tekniskt och organisatoriskt, säger Henrik Näsström, marknadschef på Varberg Energi när vi slår oss ned i företagets konferensrum.
I praktiken innebär det att kundernas enheter som ingår i flextjänsterna måste kunna kommunicera och reagera på 0,7 sekunder. Det kan handla om uppkopplade laddboxar till elbilar, växelriktare till solceller eller batterilager och värmepumpar.
– Alla dessa enheter har vissa givna effekter och om man påvisar teknisk förmåga att kunna reglera dem snabbt uppåt eller nedåt har man chans att delta på någon av Svenska kraftnäts olika stödtjänstmarknader. Det handlar både om enheter hos kunder och våra egna och andras produktionsanläggningar, säger Henrik Näsström.
Genom att delta med flexibla enheter på Svenska kraftnäts olika flexmarknader betalas pengar ut som sedan fördelas mellan inblandade aktörer som exempelvis aggregator, energibolag och kund. Men att nå ut med information till kunderna om att de kan bidra med flextjänster är inte alldeles enkelt.
– Att förklara hur det här fungerar på ett enkelt sätt för en oinsatt kund är svårt. Därför har vi förenklat tjänsten som berör fordonsladdning för villaägare så att de privatkunder som vill vara med i frekvensreserven med sin laddbox får ladda till halva elpriset under årets alla timmar. Det är betydligt lättare att ta till sig.
Kunder som vill bidra med flexibilitet behöver inte oroa sig över att elbilen inte är fulladdad när de ska använda den, eftersom det ofta bara handlar om sekunder under ett par få tillfällen per år som en aggregator går in och överstyr laddaren för att tillfälligt begränsa laddhastigheten när stödtjänsten aktiveras.
För att lyckas med flextjänster och att nå ut till kunderna lyfter Henrik Näsström även fram vikten av att utbilda den egna organisationen.
– Vår personal har genomgått en stor kompetensförändring för att kunna svara på alla möjliga frågor kring flexibilitet, styrning, bud och allt som hör till affären. Det handlar då inte bara om kundservicepersonalen, utan även om vår försäljningsavdelning som har börjat röra sig över större geografiska ytor då elhandelsaffären är nationell.
Utöver detta har energibolaget byggt smidiga kundgränssnitt på hemsidan och i en mobilapp där besökare och användare kan ta till sig av nödvändig information och göra aktiva val för att skapa och följa sina ärenden kring flextjänsterna.
– Det är mycket som är nytt och ovant med dessa typer av tjänster. Då är det viktigt att kunderna kan känna en trygghet i vad det är för avtal de tecknar och förstår att det inte handlar om någon försämring i levnadsstandarden bara för att man deltar på flexibilitetsmarknader, säger Henrik Näsström.
Även om den stora nyttan är kopplad till energisystemet, är det viktigaste argumentet för de flesta kunderna ekonomin. För en kund som har en elbilsladdare kan det innebära kostnadsbesparingar på omkring 3 000 kronor per år, medan om man har ett batteri på 10 kW kan det handla om cirka 40 000 kronor på ett år.
– En kund köper inte en laddare för att vara med i en stödtjänstmarknad, utan för att ladda sin bil. Om man behöver en laddare till sin elbil så gör man sig själv en tjänst genom att säkerställa att laddaren är uppkopplingsbar mot stödtjänstmarknader. Ett batteri är däremot en investering man gör för att lagra el från solceller, men kan också vara för att bidra med stödtjänster, säger Henrik Näsström.
Här har det nyligen blivit viktigt att välja ett batteri som både kan styras lokalt mot solcellerna samtidigt som det kan budas ut mot stödtjänstmarknader. Detta för att Skatteverket numera inte betalar ut det gröna avdraget till konsumenter som enbart använder sitt batteri mot stödtjänstmarknader, eftersom syftet med stödet var att öka egenanvändningen av solelsproduktionen.
Varberg Energi
Varberg Energi bildades 1988, men har rötter från 1937. Företaget erbjuder tjänster inom elnät och elhandel, energioptimering, fjärrvärme, gas, bredband och it. Företaget är också engagerat i energilösningar som laddinfrastruktur, batterier, solcellspaket och flextjänster.
Varberg Energi är pionjärer inom energibranschen genom tidiga satsningar på vindkraft och solenergi. Företaget har nyligen investerat i batterilagringslösningar för att öka flexibiliteten på elmarknaden. Dessa inkluderar hemmabatterier och smarta laddboxar för hushållskunder liksom större batterier för företagskunder.
En annan kund som ingår i stödtjänstmarknaden och som är flexkund på Varberg Energi är familjeföretaget Varberg Timber. Vi möter upp vd:n Mattias Johansson i utkanten av fabriksområdet där 12 batterier med en total effekt på 600 kW står i dubbla rader. Varje batteriskåp är omkring två meter högt och cirka 70 cm brett. Bredvid står ytterligare två batterier med en total effekt på 100 kW kopplade mot en annan transformatorstation.
– Det större batterisystemet på 600 kW är ett modulärt batterilagringsystem som kommer färdigt och är förberett för kablar osv. Man behöver inte gjuta en platta eller så utan kan ställa den på singlad mark, så det är väldigt smidigt, berättar Henrik Näsström.
Mattias Johansson har ett genuint energiintresse, vilket också märks genom företagets olika energisatsningar. Taken på många av fabriksbyggnaderna är täckta med solceller och naturgasen som tidigare värmde anläggningen är numera ersatt med en egen hetvattenpanna som eldar trärester från sågprocessen.
När Henrik Näsström kontaktade Mattias Johansson i somras för att berätta om flextjänster och batterilösningar tog det bara ett par månader för Mattias och bolagets styrelse att besluta sig för att göra en sådan investering. Att det gick så snabbt förklarar han med att det är en investering som ska betala av sig på några års sikt och som även är en satsning för framtiden.
Vi går runt i fabriken där tjocka trävaror hyvlas ner till paneler och just dessa produkter ska exporteras till Spanien. Produktionen pågår dygnet runt. För att hyvla ner till rätt format finns två stora hyvlar som gör det jobbet. Vi går förbi en tredje hyvel som just nu håller på att installeras. Det är en investering på 25 miljoner kronor.
– Det är en verksamhet som kräver mycket el och då framför allt hyvlarna. Vi använder 3 100 MWh, så vi jobbar på olika sätt för att minska elräkningen, säger Mattias Johansson.
– Att vi valt att satsa på såväl solceller som batterier handlar både om att bli mindre sårbara mot höga elpriser och öka självförsörjandegraden. 80 procent av elen som kommer från solceller använder vi själva, resten ska vi nu lagra i våra batterier och förhoppningsvis använda när solen inte skiner. Att även få bra ersättning för att delta på flexmarknader gör att investeringen återbetalar sig betydligt snabbare, säger Mattias Johansson nöjt.
Varberg Energi är väldigt aktiva på marknaden med sina flextjänster och de säljer tjänsten till kunder i hela Sverige. Utveckling av nya flexibla enheter pågår där allt ifrån kraftvärmeverk, vindkraftparker och laddparker för tung laddning utvärderas för att bidra med flexibilitet i olika former.
Vi har en ganska kaxig nollvision mot obalanser och kommer att arbeta aktivt på intradagshandeln för att betala så lite som möjligt för de obalanser som uppstår.
Utöver kundägda batterier äger även Varberg Energi ett mindre batterisystem på 400 kW och numera även ett av Sveriges största nätbatterier på 11 MW som är anslutet mot en av mottagningsstationerna i Varberg.
– Med ett sådant batteri kan vi sänka vår abonnerade effekt gentemot regionnätsleverantören, samtidigt som vi minskar risker för överuttagsavgifter. Givetvis deltar vi även med båda våra batterisystem på stödtjänstmarknaden, säger Henrik Näsström.
Allt hänger ihop och Varberg Energi ser sin roll i energisystemet glasklart. Genom att samla på sig mängder av olika flexibla enheter runtom i Sverige så kan man bygga upp en portfölj av både producenter och konsumenter med hög grad av flexibel förmåga. Bolaget blev även balansansvariga från och med den 1 februari i år för att maximera nyttan av flexibiliteten.
– Vi har en ganska kaxig nollvision mot obalanser och kommer att arbeta aktivt på intradagshandeln för att betala så lite som möjligt för de obalanser som uppstår. Här kommer portföljens flexibla förmåga att bli viktig. I synnerhet när kvartsavräkningen blir aktuell, säger Henrik Näsström och avslutar:
– Har vi dessutom många kunder inom vårt koncessionsnät som har god flexibel förmåga så kan vi erbjuda dem bra verktyg för att möta en framtida effekttaxa på elnätet. Det känns som att vi gör saker och ting i rätt ordning och jag hoppas att vi kan sprida inspiration och kunskap till andra som vill ta en tydlig roll i energiomställningen.
Resurserna i Nätflex
I Varberg Energis tjänst Nätflex ingår flera olika flexibla anläggningar som har förmågor att erbjuda möjlighet för nätbalansering. I februari
2024 ingick följande:
Laddkunder privat: 525.Laddkunder företag: 110.Tung laddning: 1.Batteri privat: 227.Batteri företag: 6.Egna nätbatterier: 2.Vindkraftsparker: 2.Solcellspark: 1.
Ann-Sofie Borglund
