De senaste åren har präglats av allt skarpare krav på företagens hållbarhetsrapportering från EU-håll. Från att ha varit rätt godtycklig börjar lagstiftningen allt mer likna den som gäller för finansiell redovisning, med allt vad det innebär rörande krav på enhetlighet, transparens samt juridiska konsekvenser om man redoviserar felaktiga uppgifter.
2025 sker en betydande skärpning av regelverken då CSRD-direktivet börjar gälla. Bland annat kommer då större företag i sin hållbarhetsredovisning även behöva räkna in påverkan från tjänster och produkter som köps in av underleverantörer, så kallad Scope 3.
Mats Linder, marknadschef för Vattenfalls nordiska företagsförsäljning, menar att många mindre företag inte insett vad detta innebär.
– Själva CSRD-lagstiftningen omfattar endast större företag* samt om ett par år de flesta börsnoterade företag oavsett storlek. Men Scope 3-tillägget innebär i praktiken att väldigt många andra mindre företag också kommer att påverkas, så länge de har storföretag som kunder, säger Mats Linder.
– Storföretagen kommer nämligen kräva att många av deras underleverantörer ska rapportera in vissa typer av hållbarhetsdata som de kan använda i sin hållbarhetsredovisning. Annars kommer de inte vilja göra affärer med dem, säger Mats Linder.
Många storbolag kommer nog dra sig från att anlita underleverantörer som försämrar deras hållbarhetsstatistik,
Även mindre bolag som har hållbarhetsdata att skicka vidare till storföretagen kan man få problem, om siffrorna i fråga inte ser så bra ut.
– Många storbolag kommer nog dra sig från att anlita underleverantörer som försämrar deras hållbarhetsstatistik, säger Mats Linder.
Bara 20 procent klarar kraven
Mats Linder hänvisar till en undersökning om frågan som Vattenfall finansierat, där 52 procent av tillfrågade inköpschefer på små och medelstora företag säger att deras bolag är underleverantörer till företag med höga hållbarhetskrav. Samtidigt uppger endast 20 procent av dem att de helt och hållet skulle kunna uppfylla sina kunders hållbarhetskrav i dagsläget.
– Scope 3 lär alltså innebära utmanande omställningar för många bolag, säger Mats Linder.
Han tycker att det över lag är bra att EU rensar upp i den snårskog som hållbarhetsrapportering länge har varit och gör det svårare med så kallad ”greenwashing”, alltså vilseledande kommunikation kring hur hållbara olika verksamheter är.
– Den nya CSRD-lagstiftningen är egentligen inte strängare i den mån att det blir förbjudet att ägna sig åt vissa miljöpåverkande aktiviteter eller liknande. Däremot kommer man i så fall behöva rapportera om dem öppet, säger Mats Linder.
Lagstiftningen börjar gälla den 1 januari 2025, vilket innebär att data för hela 2024 kommer behöva redovisas.
– Problemet är att många bolag inte är beredda på att hantera de ökade rapporteringskraven, särskilt bland de mindre företagen. Lagstiftningen börjar gälla den 1 januari 2025, vilket innebär att data för hela 2024 kommer behöva redovisas. Datainsamlingen behöver alltså påbörjas redan i år. Här kommer bland annat vi från energisektorn behöva hjälpa våra kunder, säger Mats Linder.
Ökat behov av assistans
För energisektorns tror han att Scope 3 i ett första steg kommer innebära behov av ökad assistans till bolagens mindre företagskunder om hur man ska rapportera energirelaterade hållbarhetsdata. Energibolag har ofta redan god koll på sin egna hållbarhetsdata, så den delen av Scope 3 är han inte så orolig över.
– Ganska snart lär vi få en kraftig tillväxt för ursprungscertifierade elavtal bland våra företagskunder. Både förnybara och fossilfria sådana, beroende på var olika bolag väljer att lägga sig. Huvudsaken är att de kommer behöva bevisa var deras el köps in ifrån på ett annat sätt än tidigare.
Vissa företag utanför energisektorn har kanske missuppfattningen att detta inte behövs, i och med att Sveriges energimix nästan är fossilfri. Men CSRD-kraven är stränga.
– Man kommer att behöva bevisa vilken typ av el man betalar för på en mycket mer detaljerad nivå. Trots att nästan all el i Sverige är fossilfri så handlar vi mycket med grannländerna och får in el från kontinenten som också behöver redovisas, säger Mats Linder.
CRSD i allmänhet och Scope 3 i synnerhet lär alltså skapa en hel del förändringar på elmarknaderna. I takt med att ursprungsgarantier blir allt mer efterfrågade är det inte heller omöjligt att det uppstår rätt stora prisskillnader mellan sådan el och ”vanlig” el.
– Jag arbetar nu mycket med att föreläsa och informera om den här lagstiftningen och vad den innebär. Intresset brukar vara väldigt stort när folk inser hur långtgående den är, säger Mats Linder.
* CRSD:s definition av större företag är bolag som uppfyller två av tre kriterier: >250 anställda, ≥40 miljoner euro i nettoomsättning, ≥20 miljoner euro i tillgångar.
Fakta - Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)CSRD är ett EU-direktiv om företagens hållbarhetsrapportering som reglerar hur vissa företag ska rapportera information om hållbarhet i sin årsredovisning. Tanken är att hjälpa till att styra in kapital mot hållbara investeringar. Genom att finansmarknaderna får tillgång till hållbarhetsinformation skapas förutsättningar till att uppnå en hållbar tillväxt. Rapporten ska också underlätta hanteringen av finansiella risker till följd av bland annat klimatförändringar och miljöförstöring.Kraven i regelverket börjar gälla för olika företagskategorier vid olika tidpunkter, men samtliga stora företag och samtliga börsnoterade företag inom EU (förutom noterade mikroföretag) kommer att omfattas. För börsnoterade små och medelstora företag ska reglerna tillämpas med hänsyn tagen till deras specifika förutsättningar.
Källa: Finansinspektionen.
Kännedom om Scope 3 bland små- och medelstora företag:Vattenfall har i samarbete med SB insight genomfört en intervjundersökning med 300 företag i storleksordningen 50-250 anställda. Frågorna handlade om elavtal och prioritering av hållbarhet i och med Scope 3. 52 procent av inköpscheferna svarar att deras företag idag är underleverantörer till företag som ställer höga hållbarhetskrav.86 procent säger att de i någon utsträckning kan uppfylla sina kunders hållbarhetskrav. Men endast 20 procent säger att de kan uppfylla dem helt och hållet.66 procent av inköpscheferna säger att hållbarhet skulle vara viktigt vid tecknandet av nya elavtal.
Linus Olin
