Sverige är bäst i Europa när det gäller att ta tillvara restvärme, som står för runt en fjärdedel av den totala fjärrvärmeanvändningen. Men potentialen är mångdubbelt större. Energimyndigheten bedömer att det finns en potential på drygt 100 TWh till 2045 och där en ansenlig andel kommer från nya industrier och vätgasproduktion – båda som en följd av elektrifieringen.
– För att ta tillvara den nya restvärmen är lokaliseringen central, för värmen måste kunna transporteras till rimlig kostnad och ha en tillräckligt hög temperatur för att det ska bli ekonomiskt lönsamt med en sådan affär, betonar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
Sverige har en lång tradition av att ta vara på högvärdig spillvärme från industrier och lågvärdig restvärme från avloppsreningsverk tillsammans med storskaliga värmepumpar, vilket är något som nu Europa tar efter. På senare år har det även tillkommit restvärme från datahallar och i viss mån även mindre anläggningar som livsmedelsaffärer.
– Ett sätt att kunna använda mer av restvärmen är att binda samman fjärrvärmenäten mellan olika orter, som vi ser i bland annat Gävle–Sandviken och Skellefteå–Skelleftehamn, säger Erik Thornström.
– Det gör att man kan nå fler kunder och det skapar förutsättningar för att man kan bära större kostnader om industrin ligger en bit ifrån kunderna.
Lockar datahallar
Att kunna nå ut till många kunder gör att lokaliseringsaspekten blir allt viktigare vid nyetablering av verksamhet som kan leda till stora restvärmeflöden.
Detta är något som man arbetar med i Stockholm vad gäller datahallar. Bakom samarbetet Stockholm Data Parks står bland andra Stockholm Exergi, Ellevio, Stokab och Stockholm Business Region, vilka samordnar allt som behövs för att locka internationella datahallsföretag.
Det handlar om mark, elnät, fiberanslutning och möjlighet till värmeåtervinning. Samarbetet, som startade 2017, kom till som en breddning av Stockholm Exergis erbjudande Öppen fjärrvärme där företag kan sälja sin restvärme till marknadspris.
– Det befintliga antalet datahallar var inte så många när vi startade och vi ville locka dit fler aktörer. Genom att hjälpa dem med en rad praktiska saker underlättar vi för en sådan etablering, förklarar Peter Sivengård, affärsansvarig för Öppen fjärrvärme.
Förenklat så innebär det att om andra kan leverera energi till vårt nät på ett billigare sätt än vi själva kan så är vi intresserade av den energin.
Bakgrunden till Öppen fjärrvärme, som startade för nästan tio år sedan, var att Stockholm Exergi ville konkurrenssätta sin egen värmeproduktion.
– Förenklat så innebär det att om andra kan leverera energi till vårt nät på ett billigare sätt än vi själva kan så är vi intresserade av den energin. Vi har ett stort fjärrvärmenät och därmed goda förutsättningar att få avsättning för värmen, säger Peter Sivengård.
20-tal företag i Öppen fjärrvärme
Öppen Fjärrvärme är en handelsplats med lika villkor för alla som vill leverera energi och är uppdelad i två delar – det norra fjärrvärmenätet respektive södra fjärrvärmenätet i Stockholm. Idag levererar omkring ett 20-tal företag och verksamheter restvärme dit. Drygt hälften är datahallar, medan resterande andel är småskalig processindustri, livsmedelsbutiker och krematorier. De levererar 120 GWh om året och fler leverantörer är nu klara att ansluta.
Temperaturkraven är 68–80 grader från Stockholm Exergis sida. Moderna datahallar har restvärme på omkring 30 grader och för att kunna användas i fjärrvärmenätet i Stockholm höjs värmen med hjälp av värmepumpar.
– När vi började sälja in vår idé till datahallar låg fokus hos dessa kunder helt kring lönsamhet, men där har vi sett en stor svängning med tydligare krav från kundernas kunder och investerare som vill se att datahallarna har värmeåtervinning, säger Peter Sivengård.
Energibolaget behöver vara drivande – industrin ser sällan det här som en viktig fråga."
I EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv som kom i september adresseras restvärme i flera artiklar, bland annat blir det bindande krav att använda restvärme från datahallar när det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Nationellt, regionalt och lokalt (med kommuner mer än 45 000 invånare) ska man göra energiplaner och där ska man utvärdera restvärmepotentialen.
Ökad riskspridning
Det är inte bara politiken som styr mot ökad restvärmeanvändning. För energibolagen kan en satsning på restvärme leda till en ökad riskspridning i bränslemixen. Med biobränslepriser som på kort tid har ökat 70–80 procent och en avfallsbränslemarknad med minskad betalningsvilja hos kunder är tillförselsidan alltmer ansträngd för många energibolag. Det gör det extra angeläget att titta på alternativ.
Samtidigt innebär restvärmesamarbeten en annan typ av kompetens än om energibolaget har egen produktion.
– Det kräver både mer kompetens och att man har ett stort kunnande inom riskhantering hos energibolaget. Dessutom behöver energibolaget vara drivande – industrin ser sällan det här som en viktig fråga, säger Anders Ericsson, vd på Adven.
– Men miljöfrågan har växt hos industrin och med tydligare miljökrav kring kylning så finns ett ökat intresse att hitta avsättning för restvärmen.
Adven förser drygt 50 orter i Sverige med fjärrvärme producerad av återvunnen och/eller förnybar energi. I Torsby, Avesta, Nynäshamn och Timrå står restvärmen för huvudparten av fjärrvärmen och då handlar det om fullvärdig temperatur över hela året. Så såg det även ut i Säffle under tjugo års tid, fram till slutet av 2021 då Nordic Papers massafabrik lades ner.
– I Säffle såg vi att risken var stor för nedläggning av massaproduktionen. När vi gjorde bedömningen att de inte hade industriella förutsättningar att finnas kvar tog vi beslutet att bygga en egen anläggning för avfallsförbränning. Den driftsattes i november 2021 och en månad senare lades massaproduktionen ner. Utan den investeringen hade vi drabbats av stora kostnader och miljöeffekter i form av oljeeldning, säger Anders Ericsson.
– Just detta är en av knäckfrågorna i spillvärmesamarbeten och som fjärrvärmebolag måste ha en plan för: Vad händer om industrin lägger ner? Industrins nedläggning kan ta ett år, medan det kan ta fem år att bygga en ny produktionsanläggning. Att ersätta restvärme med annan tillfällig produktion tills en ny anläggning är byggd skulle innebära väldigt dyr produktion, säger Anders Ericsson.
Långt samarbete i Hofors
En annan ort där restvärmen är viktig för Adven är Hofors. Här kommer omkring 40 procent av fjärrvärmen från stålbolaget Ovakos restvärme. Där har Adven även en egen biobränsleanläggning som producerar ånga till Ovako. Vid årsskiftet utökas leveranserna från Ovako och denna gång genom restvärme från en elektrolysör som producerar vätgas. Elektrolysanläggningen på 20 MW eleffekt invigdes i september.
– Där var vi med i designen från början, vilket har gjort att restvärmen har en temperatur på 76 grader och passar in i vårt system. Dessa tekniska installationer byggs utomlands och vanligtvis utan att man tar vara på spillvärmen. Det var därför centralt att vi var med redan i designfasen, säger Anders Ericsson och förklarar att de kunde vara med i ett så tidigt skede tack vare det samarbete som Adven och Ovako har haft under många år.
För många krävs det ett helt nytt sätt att tänka kring sin affär.
Att få verksamheter och energibolag som hittills inte har använt restvärme att använda denna resurs är däremot lite svårare. Det vet Emma Dalväg, som är hållbarhetskonsult och expert inom industriell symbios på Coest.
– Jag har jobbat mycket med att hjälpa företag att rigga affärer kring det som blir över, bland annat restvärme. För många krävs det dock ett helt nytt sätt att tänka kring sin affär, säger Emma Dalväg.
Att intresset tidigare inte varit så stort för rester förklarar hon med billiga energipriser, billiga råvaror och att de globala logistikkedjorna har fungerat så bra att det inte har behövts några lager och att det har varit billigt att slänga.
– Denna logik håller på att ändras, vilket ökar intresset för rester. Men det krävs att man tänker på ett nytt sätt och i stället för att enbart utgå från sin kärnverksamhet bör man i stället tänka hur kan jag göra så mycket affärer så möjligt med de resurser jag har. Om jag äger ett datacenter har jag, förutom kärnaffären, massa restvärme att sälja och det kan blir ytterligare en affär. Men då måste man se den möjligheten, menar Emma Dalväg.
Ensidigt fokus på elektrifiering
Hon vill också se att politiker tydligare lyfter fram och ser nyttan med restflöden.
– Jag tycker att det är för ensidigt fokus på elektrifieringen. Det är ju en jättestor del av vår energiomställning, men jag tror att vi går fel om vi inte ser all spillvärme och den energi och bränsle vi kan göra på överskott – som exempelvis biogas – som viktiga pusselbitar som kan komplettera elektrifieringen.
– Alla fastigheter som vi kan låta bli att värma med el och i stället använda elen till annat är ju en stor framgång, men då måste man se energifrågan ur ett bredare perspektiv. Det saknar jag i samtalet i dag, säger Emma Dalväg.
Det finns dock ett ökat svenskt intresse kring restvärme menar Erik Thornström. I Naturvårdsverkets klimathandlingsplan med 45 åtgärdsförslag, som kom i april, framkommer att de vill utreda styrmedel för att ge bättre incitament att använda mer restvärme.
– Det finns från myndighets-sverige ett intresse att lyfta frågan kring restvärme mer framöver, vilket naturligtvis är positivt. De ser en potential som behöver tas tillvara – det ska fjärrvärmebranschen ta vara på, avslutar Erik Thornström.
Ann-Sofie Borglund
