När den tjocka klimaträttsutredningen landade på regeringens bord i maj 2022 handlade en stor del om elnätens tillståndsprocesser. Att bygga en högspänningsledning kan ta uppemot tio år, så en viktig fråga för alla samhällsaktörer är hur man kan kapa dessa tillståndstider med tanke på den snabba elektrifieringen.
Tre centrala frågor i utredningen rörde teknikval, snabbare lämplighetsbedömning och undantag för biotopskydd. Nu går regeringen vidare med dessa punkter i en lagrådsremiss som berör nätkoncessioner för linje, det vill säga huvudsakligen stamnät och regionnät.
– Förslagen ska bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i en presskommentar.
Dispens för biotopskydd
Regeringen föreslår att ledningar med nätkoncession ska undantas från förbuden mot påverkan i områden som omfattas av biotopskydd eller strandskydd. Vanligtvis ges dispenser från förbuden inom generella biotop- och strandskyddsområden för en tillståndsgiven ledning, men att ansöka om dem kräver tid och resurser och handläggningen kan ta upp till 1,5 år.
Eftersom dispenser i princip alltid beviljas, skulle ett införande av undantag göra liten skillnad för skyddsområdena men spara väsentligt med tid och resurser för både nätföretagen och tillståndsprövande myndigheter, enligt lagförslaget. I snitt brukar det handla om två ärenden per mil ledning, det vill säga ett hundratal ärenden per år för landets länsstyrelser.
De här förslagen har god potential att korta ledtider och effektivisera tillståndsprocesser.
Preciserad lämplighetsbedömning
Vidare vill regeringen snabba upp frågan om en ledning ska anses ”lämplig från allmän synpunkt”. Syftet med denna lämplighetsprövning är att säkerställa att ledningen är samhällsekonomiskt lönsam eller inte orsakar onödigt stor skada för tredje man.
Det är ganska ovanligt att dessa lämplighetsprövningar avslås, men de leder ofta till omfattande och tidskrävande processer. Detta vill nu regeringen råda bot på genom att precisera omfattningen av prövningen på ett tydligare sätt.
Enligt förslaget ska en ledning anses vara lämplig om den uppfyller skyldigheter enligt ellagen eller krav som följer av medlemskapet i EU, om den är nödvändig för en säker och tillräcklig elförsörjning, om den ger ökad nätkapacitet som bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam eller om den tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse.
Frågan om teknikval är kanske den mest publika frågan – alltså om valet mellan luftkabel kontra markkabel, som ofta uppkommer vid nätutbyggnader.
Klimaträttsutredningen föreslog att luftledningar skulle vara regel för alla elnät över 130 kV och läggas i ellagen. I lagrådsremissen föreslås att regeringen ska meddela föreskrifter om under vilka förutsättningar en ledning bör anläggas som luftledning eller markkabel. Eftersom ”tekniken kan vara föremål för snabba förändringar” bör kriterierna ”regleras på lägre nivå än i lag”, står det i lagrådsremissen.
"Ett efterlängtat steg"
På Svenska kraftnät, som i allra högsta grad berörs av ändringarna, ser man positivt på regeringens förslag.
– De här förslagen har god potential att korta ledtider och effektivisera tillståndsprocesser. Med de mycket stora behov av utbyggnad och omstrukturering som elsystemet står inför behövs en lagstiftning som är anpassad för en komplex samhällsomställning, säger Per Eckemark, chef för Svenska kraftnäts nätdivision.
– Förslagen är ett länge efterlängtat steg på vägen och ett ganska stort steg, givet att tillämpningen kommer att följa lagrådsförslagets tydliga intention med en ökad tydlighet i prövningen av allmän lämplighet och även en mindre omfattande prövning. Vi har även höga förhoppningar när det gäller kommande förordning kring teknikval. Svenska kraftnät bidrar gärna i det kommande förordningsarbetet kopplat till lagförslagen.
Ovisst om teknikvalsfrågan
På Energiföretagen välkomnar man också förslagen även om man hade velat se en ökad tydlighet kring teknikvalsfrågan:
Den nya lagen ska träda ikraft den 1 juli 2024 om förslagen går igenom. Här finns lagrådsremissen.
.
Johan Wickström
