Det är svårt att hinna med att rapportera mer utförligt om allt som händer i energivärlden. Från och med denna vecka kommer vi därför ha ett litet minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
Här är veckans fem energihändelser:
1.Svenska kraftnät utlovar mer effekt till Norrland
Svenska kraftnät ökar tilldelningen med ytterligare 500 MW effekt i Luleåområdet. Sedan tidigare har Svk lämnat förhandsbesked på cirka 2 500 MW till den omfattande elektrifieringen i Norrland, till exempel till de stora satsningarna på fossilfritt stål.
– Med start 2026 kommer vi etappvis att börja tilldela cirka 3 000 MW effekt med målet att den fulla effekten kan tas i bruk 2030 eller lite därefter, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.
Men effekten räcker inte till det totala behovet, utan det krävs även andra åtgärder, till exempel flexibel förbrukning, enligt Svk. På sikt krävs också ny elproduktion, både väderberoende och planerbar.
2. Recharges laddstationer ska bli ”batteridrivna kraftverk”
Laddoperatören Recharge, som har över 550 snabbladdare på 150 platser i Sverige, ska utveckla sina laddstationer så att de kan hjälpa till att stärka elsystemet. Syftet är att stationerna därigenom ska kunna delta på Svenska kraftnäts stöldtjänstmarknader, hjälpa till med effekt på platser med kapacitetsbrist och erbjuda flextjänster till lokala elnätsbolag.
– Vi ska inte bara vara en laddoperatör. Vi vill göra våra laddstationer till batteridrivna kraftverk. Genom att göra detta uppfyller vi vår ambition att ta samhällsansvar, säger Håkon Vist, vd på Recharge.
Recharge samarbetar med företaget Sparkion som ska leverera energihanteringstjänsterna till laddstationerna.
3. Forskningsprogrammet Termo förlängs och tar med kärnvärme
Energimyndigheten har förlängt forskningsprogrammet Termo med fem år, 2024–2028. Nya områden i denna omgång är bland annat värmeproduktion från kärnkraft och försörjningstrygghet. Den totala budgeten är 160 miljoner kronor och den första utlysningen kommer ske i januari.
Syftet med Termo är att bidra till att utveckla kunskap och innovationer inom värme och kyla. Programmet har sedan starten 2018 finansierat ett 90-tal forskningsprojekt.
– Värme- och kylasystemet kan både öka resurseffektiviteten i energisystemet som helhet och stödja elsystemet i takt med att andelen från vind och sol ökar, säger Björn Larsson, forskningshandläggare på Energimyndigheten.
4. OX2 söker tillstånd för energipark med 207 vindkraftverk
OX2 och Ingka Investements (med koppling till Ikea) har lämnat en ansökan till regeringen för den havsbaserade energiparken Neptunus, fem mil utanför Blekinges kust. Energiparken planeras omfatta 207 vindkraftverk med en maxhöjd på 420 meter och med totalt installerad effekt på 3 100 MW. Den årliga elproduktionen beräknas uppgå till 13-15 TWh, motsvarande knappt tio procent av Sveriges elanvändning.
Utöver vindkraft ingår även vätgasproduktion i ansökan (max 370 000 ton per år) samt ett pilotprojekt för syresättning av Östersjön. Om tillstånd ges i tid kan parken börja byggas 2030, enligt företagen.
– Neptunus är en av de första av nästa generations vindparker. Genom att både producera förnybar el och vätgas kan Sverige trygga energiförsöjningen för de sektorer som inte kan elektrifieras, säger Emelie Zakrisson, chef för havsbaserad vind på OX2 Sverige.
5. Vetenskapligt genombrott för ny generation solceller
Den globala utvecklingen av solceller accelererar snabbt. För närvarande dominerar kiselsolceller på marknaden med världsrekord i effektivitet på 26,8 procent. Det finns alternativa tekniker, som skiljer sig från kiselceller i funktionalitet, material och processteknik.
En av de mest lovande för framtiden är perovskit-solceller som efter drygt tio års utveckling har en verkningsgrad på drygt 26 procent, med potential att öka betydligt mer – särskilt i kombination med kisel. Utmaningen med dessa solceller är dock hållbarheten. Exponering för fukt, värme och ljus kan leda till nedbrytning av perovskitmaterial.
Men nu har forskare vid Uppsala universitet förbättrat hållbarheten hos perovskit-solcellerna genom en specialdesignad molekyl. Efter att ha testats i mer än 4 500 timmar levererade solcellsenheten ett genombrottsrekord i driftsstabilitet med nästan obemärkt prestandaförlust.
– Det här en stark indikation på att tunna perovskit-filmer har enorm potential att konkurrera med kiselsolceller för storskaliga och industriella produktioner, säger Jiajia Suo, forskare vid Institutionen för kemi Ångström på Uppsala universitet.
Johan Wickström
