I mitten av november stegade Noviges vd Jan Skoldhammer fram och tog emot priset Startup4Climate tillsammans med bolaget Cemvision, som tillverkar fossilfri cement. Juryn föll för kombinationen av vågkraft, vindkraft och solenergi som kompletterar varandra.
Men att lyckas inom vågkraft är tufft, många bolag med vågkraftverk tidigare har gått bet. Det som talar för att Novige ska lyckas, menar Jan Skjoldhammer, är den robusta och enkla tekniken samt att det är en hybrid som producerar el från flera energikällor.
Sex vertikala vindkraftverk
Vågkraftverket Noviocean ser ut som en rektangulär flotte och är 38 meter lång och fyra meter hög i full storlek. Till havs ska den ligga långsides med vågorna. Under kraftverket finns en vattenfylld cylinder med en kolvstång och vajer som är i förbindelse med havsbotten. Dessutom finns det fyra förankringar ut med sidorna av flotten, för att hålla kraftverket i rätt position vid ytan.
På ovansidan av flotten finns sex vertikalt axlade vindturbiner, som tillsammans har en effekt på 300 kW samt solpaneler på 50–80 kW. Det ger en total effekt på cirka 1 MW och en snitteffekt, så kallad kapacitetsfaktor, på cirka 40 procent av detta.
– I själva vågkraftverket pumpas vatten i ett cirkulärt flöde i cylindern. Den fungerar faktiskt efter principen av en gammal trädgårdspump. När flotten, som lyfter med upp till 600 ton, går uppåt pumpas också vattnet uppåt, säger Jan Skjoldhammer och demonstrerar med handen hur det ser ut när vattnet pumpas på samma sätt som i en trädgårdspump.
– När vattnet kommit upp går den till en peltonturbin med upp till 300 km/t och 800 liter per sekund. På samma axel finns generatorn som omvandlar rörelseenergin till el. Beståndsdelarna i vågkraftverket bygger förenklat på en flotte, en trädgårdspump och ett uppochnervänt vattenkraftverk, men vi har såklart även nyskapande teknik för att få detta att fungera optimalt och tekniken är patenterad i 20 länder, berättar Jan Skjoldhammer.
Testas på KTH
Vågkraftstekniken har utvecklats under flera år och har testats i vågbassänger i England och Frankrike. Den har dessutom testats i 24 månader i en testrigg på KTH och sedan ett år tillbaka prövas den i verklig miljö utanför Lidingö, i Stockholm. Strömmen som alstras i vågkraftverket går till husen på den lilla ön Svanholmen.
– Det är en minikopia av vågkraftverket, med solpaneler på ovansidan, och är endast sex meter lång, men lyfter cirka ett ton. Här ser vi att tekniken fungerar till havs som vi har sett och validerat i vågbassänger och i testriggar, säger Jan Skjoldhammer.
På en kvadratkilometer kan vi placera 15 vågkraftverk med en effekt på 15 MW el, medan havsbaserad vindkraft har en energitäthet på 10 MW. Tillsammans kan vi få ut upp till 25 MW och vi kan dela på kostnaderna för havsområdet.
Tanken med Noviges teknik är att man placerar ut ett flertal hybridkraftverk i närheten av storskaliga vindkraftverk och elen som produceras från dessa energiparker transporteras in till land genom en gemensam kabel. Genom att det är flera produktionsenheter som använder samma kabel blir det också en bättre ekonomisk kalkyl än om ägarna till vindkraftverken eller vågkraftverken skulle ta hela denna kostnad själv. Samtidigt används mindre havsyta och mottagaren kan få dubbel effekt.
– På en kvadratkilometer kan vi placera 15 vågkraftverk och de kan ha en effekt på 15 MW el, medan havsbaserad vindkraft har en energitäthet på 10 MW. Tillsammans kan vi få ut upp till 25 MW och vi kan dela på kostnaderna för havsområdet och kabeln till land, säger Jan Skjoldhammer och fortsätter:
– Det ger dessutom jämnare effekt för vågorna finns kvar i flera dygn efter att vinden har mojat och producerar då el under den tid när vindkraftverken inte producerar lika mycket. Man kan också lägga separata anläggningar till havs med enbart vågkraftverket, vilken har fördelen gentemot vindkraft att de kan ligga närmare land utan att visuellt störa kustlinjen.
Enkel och effektiv teknik
Noviges vågkraftlösning har på många sätt potential att vara revolutionerande för klimatarbetet och energiomställningen, menar Johan Lindehag, jurymedlem och vd på Ellevio.
– Till skillnad från annan vågkraft, som ofta är både tung och komplicerad, så är detta en lösning som är både lättare och kan ge en högre effekt. Den är enkel och effektiv, och dessutom adderar den solpaneler och vindkraft, säger Johan Lindehag.
För vårt bolag på sju personer betyder vinsten ett erkännande från energibranschen – en slags verifikation på att det vi gör är rätt.
Det är fjärde året som Ellevio och Godel arrangerar tävlingen och i år deltog 75 bidrag. Det är två bolag med bäst idé och störst mätbar klimatnytta som vinner och får ta emot prissumman, en miljon kronor var.
– För vårt bolag på sju personer betyder vinsten ett erkännande från energibranschen – en slags verifikation på att det vi gör är rätt. Detta är femte gången vi prisas av experter inom energi och klimat och att vi gång och på gång får bekräftelse på att vi gör rätt visar att vi har potential, säger Jan Skjoldhammer.
Vill genomföra projekt i stor skala
Nästa steg för bolaget handlar om att genomföra ett pilotprojekt i full skala. Novige har därför nyligen kontaktat flera stora företag inom vindkraft till havs för att se om de vill ingå ett partnerskap för att bygga en pilotanläggning till havs som omfattar vågkraftverk, vertikala vindkraftverk och solceller. Då handlar det inte längre om satsningar i svenska vatten, för här är vågorna inte tillräckligt höga, utan det kan snarare bli i länder vid de stora kontinentala kusterna, som till exempel utanför Nord- och Sydamerikas kust.
– Men även Sverige kan ta del av el producerad från vågkraftverken, för utanför Norges kust finns en perfekt kombination av vågor och vind för vår teknik och då skulle elen kunna levereras i befintligt nät till Östersund och Karlstad. Därigenom skulle vi kunna ge stabil och grön el till SE3 och SE4, säger Jan Skjoldhammer och låter entusiastiskt.
Jan Skjoldhammer ser över lag stora möjligheter för sin innovation, men visst finns det utmaningar.
– Den främsta utmaningen är kapital. Vi har fått cirka 30 miljoner kronor i bidrag från EU och Sverige genom bland annat Energimyndigheten och Vinnova och har tagit ett grönt lån från Almi. Nu får vi en miljon kronor genom vinsten från Startup 4 Climate.
– Men det är dyrt att arbeta med utveckling och etablering av ny teknik. Nu hoppas vi mycket på att ta nästa steg tillsammans med ett företag inom vindkraft, avslutar Jan Skjoldhammer.
Ann-Sofie Borglund
