I augusti 2021 disputerade Sara Månsson på Lunds tekniska högskola, där hon utvecklade en felhanteringsprocess för att sänka returtemperaturen i fjärrvärmesystemet på ett automatiserat sätt. Bara nån vecka senare började hon jobba på Utilifeed, vilket passade bra med hennes industrinära forskning. Här har hon tillsammans med sina kollegor haft ett fortsatt nära samarbete med fjärrvärmeföretag och därigenom utvecklat lösningar för att analysera returtemperaturen i fjärrvärmenätet och detektera fel i byggnader med fjärrvärme.
Lösningarna är gjorda som webbaserad mjukvara och bygger på maskininlärningsalgoritmer. Förenklat kan man säga att de brister som Sara Månsson såg i fjärrvärmesystemet under sin forskning nu har resulterat i produkter för att åtgärda dessa.
– Att vi har en nära kontakt med fjärrvärmeföretagen är en nyckel till att vi får tjänster som kan användas i praktiken på regelbunden basis, säger Sara Månsson.
Lönsamt med uppföljning
De energibolag som lyckas sänka sina returtemperaturer, och få ett mer optimerat fjärrvärmesystem, är de som regelbundet följer upp sitt arbete, oavsett om det är per vecka eller månad, menar Sara Månsson.
– De företagen har en kontinuerlig process, vilket har visat sig vara sig väldigt viktigt och något som vi kan hjälpa till med. Det har också varit en central del i utvecklingsarbetet, säger Sara Månsson och fortsätter:
– Samtidigt är det uppenbart att de flesta fjärrvärmeföretag inte har processer för att på ett enkelt sätt jobba med att sänka returtemperaturen i fjärrvärmenätet. Det är också få bolag som vet det tydliga värdet av att sänka sina returtemperaturer och arbeta med felen kontinuerligt. De har inte alltid avsatt pengar för att jobba med dessa frågor, så här ser vi en stor förbättringspotential.
Många gör manuella analyser
Ytterligare ett problem är att många fjärrvärmebolag fortfarande gör manuella analyser för att hitta fjärrvärmecentraler med höga returtemperaturer. Arbetet omfattar manuell nedladdning, konvertering, analys och grafisk analys av värden som samlas in för fakturering. Med analys syftar man på en manuell analys av individuella mätvärden i exempelvis Excel, och de kompletteras ofta med grafisk analys av olika dataserier.
– Vi har tagit fram ett verktyg där samtliga dessa steg automatiskt läggs in i vår plattform. Det spar tid och ger möjligheten att följa upp förändringar i returtemperaturen över tid. Då kan man snabbare och enklare upptäcka såväl plötsliga som successiva förändringar, säger Sara Månsson.
Utilifeed har även tagit fram ett analysverktyg för feldetektering i fjärrvärmecentraler. Redan i sin avhandling pekade Sara Månsson på att drygt 40 procent av fjärrvärmecentralerna inte fungerar som de ska, vilket leder till att fjärrvärmesystemet inte fungerar så effektivt som det skulle kunna. Det handlar om en rad olika typer av fel som att en ventil står helt öppen och det forsar igenom massa hetvatten eller att fjärrvärmekunden har en felaktig inställning.
– Ett sådant exempel från verkligheten var en fjärrvärmekund som av misstag ställt in full värme under juni till augusti samtidigt som kylmaskiner stod på full effekt och kylde ner byggnaden, berättar Sara Månsson.
Hon påpekar att ett fel av detta slag inte ger utslag om man enbart ser på medelvärde, däremot om man går ner i detalj i timdata upptäcks att något är konstigt.
– Det är också sådana fel vi vill hjälpa till och hitta, förklarar hon.
Vår tjänst bygger på de timvisa mätvärden som samlas in i faktureringssyfte och detta är ju värden som alla energibolag har.
Pengar att spara
Idag har de flesta fjärrvärmeföretag inte automatiserade larm eller automatisk feldetektering i byggnaden eller fjärrvärmecentralen, utan felen uppdagas oftast först vid service av anläggningen. Det anser Sara Månsson är en alldeles för ineffektiv felsökningsprocess, eftersom service görs med förhållandevis långa tidsintervaller – som vartannat år – och det därför kan ta lång tid innan ett fel i en fjärrvärmecentral åtgärdas.
– Vår tjänst bygger på de timvisa mätvärden som samlas in i faktureringssyfte och detta är ju värden som alla energibolag har. Det gör att de inte behöver installera något nytt för att få fram värden och de få information inom 24 timmar efter att ett fel har uppstått, säger Sara Månsson.
Vad är de tydligaste drivkrafterna för energibolagen att jobba aktivt med att optimera sina fjärrvärmecentraler och sänka returtemperaturen?
– Det varierar mellan bolagen. En del har dålig koll på hur deras fjärrvärmecentraler fungerar och de behöver verktyg för att förstå hur de ligger till, andra behöver öka effektiviteten i deras ledningar för att slippa bygga ut eller att bygga bort flaskhalsar. Många drivs också av konkurrensen från värmepumpar och behöver därför jobba hårdare för att behålla kunderna och underhålla deras centraler, säger Sara Månsson.
– Mer och mer börjar också energibolagen inse att det finns mycket pengar att spara genom att ha effektiva fjärrvärmecentraler. Historiskt har fjärrvärmebolag inte sett den nyttan, men när vi synliggör värdet för dem blir de flesta väldigt intresserade och det är mycket pengar det handlar om. Vår undersökning visar att det potentiella värdet av att sänka returtemperaturerna i samtliga svenska nät till 34 grader ligger på omkring en miljard kronor per år, avslutar Sara Månsson.
Ann-Sofie Borglund
