Det är tredje året i rad som Novus frågar svenskarna om deras syn på klimatfrågor och energisystemets funktion. Många av resultaten är hyfsat stabila sedan de tidigare undersökningarna, men en del smärre förändringar kan man dock notera.
Till exempel har tilltron till nästan samtliga kraftslag – utom vattenkraft och vindkraft till land – backat ett snäpp, fast från höga nivåer. Solceller på tak är fortfarande energikällan som flest svenskar tycker är ”en del av en hållbar utveckling” (77 %), tätt följd av vindkraft till havs (70 %). Men båda dessa har gått ned med 7 procentenheter jämfört med förra året.
Polarisering kring kärnkraften
Även kärnkraften backar från 54 till 51 procent trots den ganska stora medierapporteringen om detta kraftslag sedan den nya regeringen tog vid. När det gäller kärnkraft finns också en tydlig och ökande polarisering mellan män och kvinnor: två av tre män tycker att kärnkraft ”är del av en hållbar utveckling” jämfört med bara en tredjedel av kvinnorna.
– Kärnkraft är det mest polariserande kraftslaget. Synen på kärnkraften följer väldigt tydligt partilinjerna. Däremot är det inte så stora skillnader när det gäller ålder, säger Peter Blid, rådgivare på Novus.
Svenskarnas tilltro till att Sverige kan uppnå nettonollutsläpp till 2045 har också minskat en hel del – från 26 procent 2021 till 17 procent i år. 64 procent tror inte att vi når målet. Därtill tror en tredjedel av svenskarna att Sveriges ekonomi påverkas negativt om målet skulle uppnås och i denna grupp dominerar männen stort.
Hela beredskapsfrågan har kommit i fokus på ett nytt sätt efter pandemin och Ukrainakriget – då blir beredskapen ifrågasatt i alla sektorer.
Optimism och pessimism
En mer optimistisk syn kan man notera när det gäller frågan hur det svenska elsystemet kan möta efterfrågan oavsett tid och geografisk plats. Här syns en markant ökning, från 31 till 48 procent, som instämmer helt eller delvis i påståendet. Två av tre svenskar tror även att Sverige kan producera så mycket energi som landet behöver.
Men samtidigt – och kanske lite paradoxalt – svarar hela 59 procent att Sveriges energisystem inte är särskilt väl rustat för att klara ”en större samhällskris”.
– Hela beredskapsfrågan har kommit i fokus på ett nytt sätt efter pandemin och Ukrainakriget. Då blir beredskapen ifrågasatt i alla sektorer, det är nog en trend som smittar av sig, säger Peter Blid.
7 fakta från Novus klimatundersökning 35 % tror att Sveriges ekonomi kommer påverkas positivt om vi klarar målet att bli fossilfritt till 2045. Lika många tror att ekonomin påverkas negativt.13 % tror att Sveriges energisystem är mycket eller ganska väl rustat för en större samhällskris65 % instämmer helt eller delvis i fråga om de känner oro inför klimatförändringarna (74 % av kvinnorna och 56 % av männen).17 % tror att det är mycket troligt/ganska troligt att Sverige klarar klimatmålet nettonollutsläpp till 2045.55 % tycker att det är viktigt att minska sitt eget klimatavtryck.51 % tycker att kärnkraft är en del av ”en hållbar utveckling”.8 % vet vad begreppet efterfrågeflexibilitet står för.Totalt 1 090 personer deltog i undersökningen som genomfördes den 2–8 november 2023. Läs mer här
Johan Wickström
