Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Malmö hamn kan bli en ny koldioxidhubb
Intresset för att fånga och lagra koldioxid är stort bland många av landets energibolag och även bland andra aktörer. En utmaning är dock hur logistiken ska utvecklas för att transportera bort koldioxiden.
Nu har Copenhagen Malmö Port, Eon, Nordion Energi, Sysav och Uniper tecknat ett samarbetsavtal för utveckling av en koldioxidhubb i Malmö. Samarbetet är en del av det regionala projektet Carbon Network South Sweden, CNetSS, där man kommer att genomföra förstudier för att undersöka förutsättningarna för ett mellanlager i Norra hamnen, alltså steget innan vidare transport till slutanvändare eller permanent förvaring.
I samarbetet ingår att undersöka placering för mellanlagring, rörtransport från produktionsanläggningar, mottagningsanläggningar för flytande koldioxid, förvätskningsanläggning för koldioxid i gasform samt utlastning för transport via skepp till slutförvaring samt att ta fram affärsmodeller. Mellanlagret förväntas stå klart 2028.
– Jag är stolt över samarbetet inom CNetSS och vår gemensamma ambition om att utveckla en CO2-hubb i Malmö. Det är ett viktigt lokalt initiativ som även har betydelse ur ett större perspektiv, säger Eon Sveriges vd Johan Mörnstam.
2. Så mycket påverkas elpriset av vinden
Allt fler svenskar har nog blivit medvetna om att elpriset sjunker när det är blåsigt ute. Och nu finns det också tydliga siffror på hur mycket det handlar om. En ny studie från Energiforsk visar att om vindstyrkan ändras med 1 sekundmeter så påverkas priset med i snitt 11 öre/kWh, upp eller ned. Störst påverkan märks i elområde 3 (Stockholm) där priset ändras 15 öre om vinden ökar eller minskar med 1 sekundmeter.
I samma studie – som är baserad på data för varje dag under perioden september 2022 till och med augusti 2023 – har man även undersökt temperaturens påverkan. Här kom man fram till att en grads lägre temperatur höjer elpriset med i snitt 4 öre. Temperaturändringar har störst påverkan i södra Sverige SE 4 (Malmö) där priset förändras med 8 öre per grads förändring.
– Det skulle vara värdefullt att bedöma hur mycket elpriserna har påverkats över tid av att vindkraften har byggts ut. Sannolikt skulle det visa på mer varierande priser men också i snitt lägre priser över tid, eftersom ökat utbud pressar priserna, säger Rickard Sandberg, docent och chef för Centret för data-analys vid Handelshögskolan i Stockholm.
Så mycket ändras elpriset i Sveriges elprisområden när vinden eller temperaturen förändras:
3. Skaraborg tilldelas 120 MW mer effekt av Svenska kraftnät
Precis som på många andra håll i landet ökar effektbehovet i Skaraborg, mycket till följd av Volvos planerade batterifabrik i Mariestad, som ska påbörja produktion 2028 om planerna går i lås.
Vattenfall Eldistribution har därför ansökt om ökat effektuttag i Skaraborg som är mer än dubbelt så stort som dagens abonnemang på 500 MW. För att kunna tillmötesgå dessa stora effekter krävs förstärkningar på transmissionsnätet vilket tar tid. Därför har Svenska kraftnät analyserat hur det befintliga nätet kan utnyttjas mer effektivt.
I Skaraborg har detta nu gett resultat då ett ökat effektuttag på 120 MW har tilldelats Vattenfall Eldistribution utöver den tilldelning på 200 MW som redan godkänts. För att klara detta måste ett antal mindre stationsåtgärder genomföras på den befintliga 220 kV-ledningen mellan Hallsberg och Moholm.
– Det känns väldigt bra att vi tillsammans med Vattenfall Eldistribution kunnat hitta denna lösning för att frigöra ytterligare 120 MW i ett ansträngt område. Att vi jobbar tillsammans är en förutsättning för att vi ska kunna klara av att tillgodose industrins behov, säger Tobias Edfast, chef för nätutvecklingen på Svenska kraftnät.
4. Ny analys: Sverige kan spara 20–25 TWh el till 2030
För att klara den snabba elektrifieringen krävs också en effektivare elanvändning – och potentialen för det är stor. En ny analys från Energimyndigheten visar att det går att effektivisera elanvändningen med 20–25 TWh till 2030 (den totala svenska elanvändningen är idag cirka 140 TWh).
Bäst förutsättningar finns inom bostäder och service – främst småhus – som uppskattas ha en besparingspotential på cirka 15 TWh el till 2030. Inom industrisektorn uppskattas effektiviseringen kunna bli 5 TWh, medan transportsektorns potential landar på cirka 1 TWh, framför allt genom effektivare elfordon.
Även flexibilitet i användningen av el blir allt viktigare och kan bidra till en mer effektiv användning av resurser och energi, enligt analysen som är ett resultat av ett regeringsuppdrag.
– Det enklaste, snabbaste och billigaste sättet att snabba på resan till ett mer elektrifierat samhälle är att resurseffektivisera. Att använda elen smartare är lika viktigt som att öka produktionen av el. Det är en viktig förutsättning av ett hållbart energisystem, säger Angelina Björklund, projektledare på Energimyndigheten.
5. Sex citat från elmarknadsdagen
Under torsdagen (den 8 feb) var det dags för Energiföretagens årliga elmarknadsdag. Ett hundratal personer var på plats i den gula Bonnierskarapan i Stockholm, där deltagarna bjöds på ett matigt program. Vi saxade sex citat från dagen:
-
Det handlar både om att stärka konsumenternas ställning och att samtidigt ge marknaden ge signaler till investeringar, både på kort och lång sikt.
- Catharina Sikow-Magny, Director of Green Transition and Energy System Integration på EU-kommissionen, presenterade via länk EU:s elmarknadsreform som väntas implementeras med start i sommar.
Under den här mandatperioden har Green Deal generellt haft stöd bland parlamentsledamöterna. Vår bedömning är att stödet kan minska till under 50 procent efter EU-valet i juni. Även om den gröna omställningen står fast kommer troligen takten bli långsammare."
Julia Lindholm, Brysselchef på Energiföretagen, berättade om arbetet bakom kulisserna i Bryssel och hur hon ser på EU-valets konsekvenser.
Alla energiöverenskommelser sedan 1970-talet har sett ganska lika ut, de har fokuserat på kraftslag. Nu vill vi sätta ett mål för elsystemet. Har vi långsiktiga mål blir det lättare med alla andra saker, till exempel hur vi ska utveckla elmarknaden.
Maja Lundbäck, politiskt sakkunnig hos energi- och näringsminister Ebba Busch, berättade om regeringens energipolitiska inriktningsproposition som väntas komma i början av mars.
Det här blir ett stort och svårt arbete, men jag ska rekrytera Sveriges bästa elmarknadsexperter till mitt sekretariat.
Bo Diczfalusy, nyutnämnd elmarknadsutredare, presenterade grunddragen i sitt uppdrag där en viktig del är att ”skapa långsiktiga förutsättningar för planering och finansiering”. Utredningen ska vara klar i april 2025.
Finns det inte tydliga referenspriser blir det svårt att ta investeringsbeslut. Man vill ha nåt att hänga upp sin kalkyl på, annars försvinner transparensen. PPA-er och CFD-er gynnar sannolikt inte alltid likviditet och transparens.
Anton Holton, vd på Gävle Energisystem, oroade sig för den bristande likviditeten på de finansiella energimarknaderna som delvis avhjälpts av Svenska kraftnäts så kallade EPAD-auktioner som startade 2023 (”Svk ska ha ett stort tack för det”, sa Holton).
Var är debatten om ett alternativt nätbygge? Varför tror vi att växelström är det enda sättet att distribuera el? Nu kan vi bygga parallella elnät, där där vi använder likström bakom mätaren och avlastar elnäten.
Jonas Birgersson – "Bredbands-Jesus"– målade upp en vision om ett infrastruktur som kan revolutionera energimarknaden på samma sätt som telekommarknaden på 1990-talet, där han själv var en av aktörerna.
Johan Wickström
