I början av november driftsattes den fem kilometer långa ledningen mellan Habo och Jönköping, men diskussionerna att bygga samman ledningarna startade redan 2015. Bakgrunden är att Jönköping Energi har kapacitet i sitt kraftvärmeverk på Torsvik att även förse Habo med värme. Samtidigt har Habo Energi haft ålderstigna pannor.
– Jönköping Energi har överskott sommartid från sitt avfallsblock, så från början fanns tankar att vi skulle använda ledningen under sommarhalvåret, men det skulle inte vara ekonomiskt att bygga en ledning för enbart halva året. Det bästa driftsscenariot för båda parter visade sig vara att Habo Energi skulle lägga ner sin produktion och köpa all värme från Jönköping Energi, berättar Patric Jönnervik, energichef på Habo Energi.
– Att investera i en ledning sammanföll också bra i tiden i och med att våra pannor var gamla och hade behövt förnyas.
Lagt ner pannorna
Habo Energi köper numera omkring 8–10 procent av Jönköping Energis värmeproduktion, vilket motsvarar 20 GWh. Habo Energi har i och med sammankopplingen med Jönköping Energi till en början valt att inte ha kvar några av sina gamla pannor, varken biopannorna eller oljepannorna. De som tidigare arbetade inom produktionen har fått nya arbetsuppgifter eller gått i pension.
– Den stora nyttan uppstår i att vi inte behöver renovera våra anläggningar, satsa på kompetens osv. I stället uppstår en massa fördelar för oss genom att vi frigör tid till att få tid att jobba med utvecklingsfrågor, mer kundsamarbeten och distributionsfrågor.
Det kan dock bli så att Habo Energi framöver kommer att ha en reservpanna.
– Men vi har ett säkert system även i nuläget genom att vi har satsat extra mycket på pumpstationen som har redundans genom dubbla pumpar och dubbelt vad gäller elektronik. Att ha en reservpanna skulle driva upp kostnader och därför behöver vi fördjupa oss i frågan för att se om det skapar ett värde som kunden är beredd att betala för, säger Patric Jönnervik.
Vi tror att vi har större nytta av att jobba längre ut i värdekedjan och närmare kunden.
Mindre känsligt för prishöjningar
Han lyfter fram att samarbetet med Jönköping Energi även är bra för stabiliteten på fjärrvärmepriset på lång sikt. Detta genom att kraftvärmeverket på Torsvik använder flera olika bränslen och därmed blir mindre känsligt för prishöjningar än när Habo Energi enbart hade flis- och oljepannor.
Dessutom bidrar sammankoppling till en ökad elproduktion i regionen, då kraftvärmeverket kan producera mer el när det finns en ökad avsättning för fjärrvärmen.
– Samtidigt har vi fått frågor om vi är på väg att prioritera ner fjärrvärme när vi inte längre har egen produktion, men det är precis tvärtom. Nu gör vi en förflyttning i värdekedjan. Hade vi haft kvar egen produktion hade vi fått lagt mycket tid på få ordning på anläggningar, rutiner och processer, säger Patric Jönnervik.
– Det händer nu oerhört mycket i energibranschen och om vi fastnat i produktionen hade vi med vår lilla organisation inte haft kapacitet att jobba med utvecklingsfrågor och vi tror att vi har större nytta av att jobba längre ut i värdekedjan och närmare kunden.
Ann-Sofie Borglund
