Nu startar vi en dialog för att slå fast ett mål till 2040. Det är också en signal att Europa fortsätter att ta en ledande roll i klimatomställningen, sa EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra när han under tisdagen (den 6 feb) presenterade EU-kommissionens nya förslag om klimatmål.
EU-kommissionen vill att medlemsländerna ska minska koldioxidutsläppen med 90 procent fram till 2040 jämfört med 1990, räknat som en nettominskning (skillnaden mellan koldioxidutsläpp och lagring av koldioxid).
Sedan tidigare finns två beslutade klimatmål i EU: 55 procents minskning till 2030 (fit for-55) och nettonollutsläpp till 2050. Det föreslagna 2040-målet ger en tydlig riktpunkt mellan dessa två mål.
Inga skarpa förslag
EU-kommissionens förslag innehåller dock inga skarpa förslag på åtgärder. Utsläppshandeln – och att prissätta koldioxid – kommer fortsatt att vara en helt central marknadsmekanism för att gynna investeringar i fossilfritt. Därtill är utgångspunkten att använda och stödja hela arsenalen av fossilfria verktyg där Europa har en industriell styrka: vindkraft, solkraft, kärnkraft, batterilagring, vätgas, elektrifiering av transportsektorn, elektrobränslen och energieffektiviseringar.
Även koldioxidinfångning kommer att bli allt viktigare inom industriella sektorer där det är extra svårt att fasa ut koldioxiden. Koldioxiden kan dels lagras (Carbon capture and storage), men koldioxid i biogen form kommer också användas i olika industriella processer (Carbon capture utilization), till exempel i elektrobränslen som e-metanol.
Under tisdagen klubbades ett förslag om hur CCU/CCS ska användas framöver. Sedan tidigare finns ett mål om att uppnå lagringskapacitet för 30 miljoner ton koldioxid till 2030. Detta höjs nu till 280 miljoner ton till 2040. EU-kommissionen kommer nu börja ta fram regulatoriska riktlinjer för denna växande marknad, föreslå marknadsmekanismer och peka ut lämpliga lagringsplatser med mera.
Takten behöver öka
Men huvudpunkten i klimatarbetet handlar om att fasa ut koldioxiden helt i olika processer och här behöver det gå fortare. En färsk rapport från EU:s klimatråd, som övervakar klimatutvecklingen, visar att EU-länderna måste öka takten rejält för att klara sina klimatmål. Fram till 2022 hade EU-länderna minskat utsläppen med 31 procent jämfört med 1990. För att klara 55-procentsmålet till 2030 måste takten i utsläppsminskningarna fördubblas enligt klimatrådet, och därefter måste takten höjas ytterligare för att klara målet till 2040 respektive 2050.
Klimatrådet ger även ett antal rekommendationer i rapporten, bland annat handlar det om att fasa ut subventionerna till fossila bränslen som 2022 uppgick till cirka 50 miljarder euro per år, och anpassa all EU:s politik till klimatmålen, där jordbrukspolitiken blir en viktig del.
Vilka åtgärder som blir aktuella i slutändan återstår att se. 2040-målet är än så länge en rekommendation, där man också betonar att omställningen måste ske på ett rättvist sätt så att alla medborgare drar nytta av dem och att ingen drabbas på ett orättvist sätt.
Ett skarpt lagförslag kommer först efter EU-valet i vår då en ny kommission är på plats och sedan ska detta i vanlig ordning behandlas i Ministerrådet och EU-parlamentet innan ett beslut är på plats.
Utsläpp per sektor i EU - 2005 resp 2022
Koldioxidutsläppens utveckling i EU-länderna i respektive sektor mellan 2005 och 2022. Energibranschen har minskat mest. Källa: Towards EU climate neutrality: progress, policy gaps, and opportunities.
Johan Wickström
