Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Färre svenskar köper elbil
Efter en stabil uppgång 2023 har tillväxten för laddbara fordon mattats av under första kvartalet 2024. Under perioden januari till mars 2024 växte den laddbara fordonsflottan i Sverige med 24 895 fordon, en minskning med 12 procent jämfört med samma period 2023, visar nya siffror från Power Circle.
Bryter man ner statistiken ser man att det framför allt är de rena elbilarna som har en svagare utveckling. Under kvartalet ökade de med 14 491 fordon, en nedgång på 26 procent jämfört med 2023. Laddhybrider, som de senaste åren visat en nedåtgående trend, ökade dock något mer än motsvarande tid 2023.
Eldrivna lätta lastbilar – som sedan februari är berättigade en klimatpremie på upp till 50 000 kronor – har dock ökat rejält. I denna kategori har det tillkommit 1 596 nya fordon på vägarna, en ökning med 44 procent jämfört med 2023.
Sverige ligger dock fortfarande högt upp i en europeisk jämförelse. Under veckan presenterade energiföretaget GridX en översikt över elbilsutvecklingen i Europa under 2023. Här framkommer att Sverige ligger på fjärde plats om man räknar antal elbilar per capita. Överlägsen etta är Norge. Men i denna rapport finns också en massa annan spännande statistik som vi kanske får anledning att återkomma till.
2. Snart startskott för grön kisel på KTH
På Tekniska högskolan i Stockholm, KTH, kommer snart en sju meter hög reaktor byggas som ska producera grön kisel. Det är startupföretaget Green14 som i samarbete med KTH siktar på att utveckla en ny mer miljövänlig process för kiselproduktionen. Målet är att utmana Asiens kiseldominans på marknaden för solceller.
Med hjälp av 3 000 graders het väteplasma ska reaktorn omvandla kiseldioxid till kisel, en kritisk komponent vid tillverkning av solceller och halvledare. Till skillnad från traditionella metoder som använder fossila bränslen genererar denna process vattenånga i stället för koldioxidutsläpp.
– Detta blir det första försöket att producera miljövänligt kisel i pilotskala som kan konkurrera i pris. Om det lyckas kan det bli en ”gamechanger, säger Björn Glaser, lektor och expert inom högtemperaturmetallurgiska experiment och projektets ledare på KTH.
Men den verkligt stora potentialen av projektet sträcker sig långt bortom kiselproduktion.
– Om vi lyckas utveckla processen kommer det att revolutionera sättet som andra metaller produceras, som koppar, titan och vanadin, säger Björn Glaser.
3. Fortsatt låga elpriser spår Bixia
Trots en kall vinter med hög efterfrågan landade det genomsnittliga elpriset för första kvartalet i år på 66 öre/kWh, vilket är 30 öre lägre än motsvarande period 2023. Och trenden med låga priser fortsätter under april månad, enligt Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson.
– Den svaga konjunkturen, med lägre bränslepriser som följd, är största anledningen till att vi ligger betydligt lägre prismässigt i år. Men februari månad, med rekordvärme i Europa på upp till 20 grader och vindrekord i Sverige, bidrog också till att ytterligare trycka ner priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, i en presskommentar.
De låga elpriserna ser ut att fortsätta under våren. Prognosen för april är ett genomsnittspris på runt 40 öre/kWh, vilket är mindre än hälften än för ett år sedan. Vecka 15 har också inletts med tidvis väldigt låga elpriser och negativa elpriser under nätterna.
Medan skillnaderna i elpris i Sveriges fyra elområden har varit små under kvartal ett kan vi förvänta oss större variationer under andra kvartalet, när snön i norr smälter och vårfloden drar i gång.
– Vårfloden brukar dyka upp någon gång mellan vecka 17 och 20 och då måste vattenkraftsproducenterna i norr producera el. Det gör att elpriset tidvis kan bli nära noll i elområde 1 och 2 medan elområde 3 och 4, som exporterar el till andra elområden, kan komma att få helt andra priser, säger Johan Sigvardsson.
4. ”Ta fram nationella riktlinjer för behandling av elolyckor”
Sjukvården brister när det gäller behandling av elolyckor och problemen har ökat de senaste åren. Det finns inga riktlinjer för behandling och ingen samordning mellan regionerna. Vård av elolyckor är heller ingen självklar del av utbildningen för sjukvårdpersonal.
Det skriver företrädare från Energiföretagen, Installatörsföretagen, Föreningen för industriell eleteknik och Sveriges elkraftentreprenörer i en gemensam debattartikel i Dagens Medicin (9 april).
Vårdbristen är extra allvarlig med tanke på den elektrifieringsvåg som nu väntar framöver. De ökade källorna till el tillsammans med ökad lokal elproduktion kommer potentiellt skapa ytterligare risk för elolyckor, menar debattörerna som i februari också skrev en hemställan till regeringen i detta ärende.
I brevet till regeringen föreslår man två åtgärder för att komma tillrätta med bristerna: 1. att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fram nationella riktlinjer för behandling av elolyckor och 2. att ge universiteten i uppdrag att inkludera vård efter elskador i i utbildningarna
5. Elhandelsföretagen ska lämna mer information till sina kunder
Under veckan publicerade Energimarknadsinspektionen (Ei) nya föreskrifter riktade till elhandelsföretag om vilken information som de ska lämna till sina kunder. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2025. Bakgrunden är de krav som finns i EU:s elmarknadsdirektiv för att stärka elkundernas ställning och se till att de kan göra välinformerade val.
Elhandelsföretagen blir nu skyldiga att lämna information om bland annat jämförelseverktyg, faktisk och historisk elanvändning, sammanfattning av avtalsvillkor, jämförelser med genomsnittliga elanvändare, information om efterfrågeflexibilitet och om konsumentens rättigheter.
Informationen kan antingen lämnas på fakturan eller på företagens webb dit kunden kan nå genom en egen inloggning (men det krävs då en hänvisning från fakturan).
– Det kommer krävas en stor arbetsinsats för elhandelsföretagen och deras systemleverantörer för att anpassa fakturor och webbinformation till de nya reglerna, säger Louise Marcelius, jurist på Energiföretagen.
Läs mer om de nya kraven på Ei:s fråga-svar-sida.
Johan Wickström
