På drygt tre månader har enmansutredaren John Hassler, till vardags professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, sett över den svenska klimatlagstiftningen. Och under tisdagen (den 18 okt) presenterade han sina förslag.
Han började med att konstatera att EU:s övergripande klimatarbete är ett föredöme och att det finns en ordnad omställningsplan som är förenlig med ekonomisk tillväxt – även om utvecklingen är förenad med risker och osäkerheter.
– EU:s Fit for 55-program är ett ambitiöst program med ett tvingande regelverk som fasar ut koldioxid. Det behövs inget dubbelkommando. Därför tycker jag att vi bör uppdatera vissa av regelverken så att de bättre rimmar med EU:s, säger John Hassler.
Nationell utsläppshandel
Grundbulten i EU:s klimatarbete är handeln med utsläppsrätter, ETS, som täcker cirka 50 procent av unionens koldioxidutsläpp, främst tunga industrier och energiproducenter. Denna handel ska successivt skärpas till 2039, då alla koldioxidutsläpp i princip ska vara förbjudna i dessa sektorer.
Men utmaningen är utsläppen inom övriga sektorer som till exempel inom fastigheter och biltransporter. Dessa ingår i den så kallade ESR-sektorn (Effort sharing regulation) – där varje land tilldelats en årlig utsläppskvot. För Sveriges del handlar det om att minska utsläppen med 50 procent till 2030 jämfört med 2005.
2027 ska EU starta en utsläppshandel även för dessa sektorer, EU ETS 2. Men denna handel är troligen inte tillräcklig för att Sverige ska uppnå sina klimatmål så därför föreslår John Hassler att Sverige inför en egen nationell utsläppshandel.
När EU ETS 2 sedan sätts igång kan det nationella systemet samordnas och läggas ovanpå det europeiska för att Sverige ska kunna uppnå sina mål, enligt förslaget. De bolag som omfattas kommer då att behöva köpa både en europeisk och en svensk utsläppsrätt för varje ton utsläpp de orsakar.
– Ett utsläppssystem ger en exakt nivå på hur stora utsläppen blir. Då krävs det inga styrmedel – det sköter systemet om, säger John Hassler.
För hushåll som hamnar i kläm på grund av tuffare klimatkrav tycker John Hassler att man ska införa en klimatbonus.
– En del av intäkterna från utsläppshandeln kan då gå tillbaka till hushållen. Det här är ju inte fråga om en fiskal skatt, säger John Hassler.
Omformulerat transportmål
John Hassler föreslår även att transportsektorns mål – en minskning av utsläppen med 70 procent till 2030 – ska omformuleras. Han menar att det är fel att snäva in på en del av ESR-sektor, vilket kan leda till att motivationen att minska utsläppen i andra ESR-sektorer då kan minska.
– Jag tycker att transportmålet ska skärpas och att fokus ska ligga på en snabb elektrifiering. Vi måste skapa ett fungerande ekosystem kring transportsektorn.
När det gäller den omdiskuterade reduktionsplikten, som stadgar att en viss andel av biodrivmedel ska blandas in i diesel eller bensin, så är Hassler skeptisk:
– Det är inget bra styrmedel. 90 procent av råvarorna är importerade, mestadels slaktrester. Men med det sagt är det viktigt att ta tillvara klimatnyttan med biobränsle och det finns andra sektorer där den kan komma till bättre användning.
”Alla måste dra åt samma håll”
John Hassler betonar även vikten av politiska krafttag i den omställning som nu sker.
– Framgångsrika strukturomvandlingar kräver alltid en politik. Alla måste dra åt samma håll och det behövs en plan där man drar ut riktlinjerna. Ska vi till exempel ha kvar vår stålindustri i den omställning som nu sker så måste politikerna agera, säger John Hassler, som också betonar vikten av att Sverige på ett tydligare sätt är med och påverkar EU:s politik.
I utredningen skriver han att ”diskussionen om EU:s klimatpolitik är nästan obefintlig i Sverige tills den är beslutad. Detta behöver ändras.”
Även elförsörjningen är helt central för att klara utmaningarna, enligt Hessler:
– Det är olyckligt att kraftslagen ställs mot varandra. I närtid är det oroväckande att vindkraften ser ut att stoppas upp. Jag tycker att man bör stärka kompensationen till närboende och kommuner, så att man känner en delaktighet. Och jag tycker även att vi behöver ha en gemensam politisk överenskommelse kring kärnkraften, säger John Hassler.
Med på presskonferens var även Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som var extra intresserad av möjligheten att anordna en nationell utsläppshandel.
– Det här blir ett bra underlag till vår kommande klimathandlingsplan som vi ska lägga fram innan årsskiftet, säger Romina Pourmokhtari.
Energiföretagen ser positivt på rapporten
På Energiföretagen ser man i huvudsak positivt på den utredningen, med dess starka fokus på elektrifiering och poltiskt ledarskap.
– Strukturomvandlingar har historiskt varit beroende av ett ökat statligt engagemang och vi delar rapportens bedömning att det behövs även denna gång. Elektrifiering är det mest centrala medlet för att minska Sveriges utsläpp och stärka vår konkurrenskraft, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
– Vi är helt eniga om att en utbyggnad av energisystemet i den omfattning som krävs kräver ett tydligt politiskt ledarskap och en konkret handlingsplan.
Läs hela utredningen här.
Här är några av de 46 förslagen med bäring på energisektorn
1.Regeringen bör senast 30 juni 2024 presentera ett samlat program som säkrar att Sverige uppfyller kraven i EU:s nya klimatlagstiftning.
2. Inför ett nationellt utsläppshandelssystem för så stor del av ESR–sektorn som är praktiskt möjligt.
4. Uppdra åt miljömålsberedningen att uppdatera de svenska klimatmålen så att de baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk.
6. Uppdra åt miljömålsberedningen att skärpa transportsektormålet. Ett skarpare mål bör ha elektrifiering av transportsektorn i fokus.
15. Skapa goda förutsättningar för industriell produktion av biobränsle och syntetiska e-bränslen.
16. Öka den offentliga finansieringen av bio-CCS i Sverige.
17. Förenkla och snabba upp beslutsprocessen för infrastruktur för insamling och transport av koldioxid oavsett ursprung. Överväg statlig delfinansiering av sådan infrastruktur.
18 Utarbeta en övergripande plan för strukturomvandlingen till klimatneutralitet.
19. Inför ett särskilt klimatkabinett lett av statsministern eller finansministern där den klimatpolitiska strukturomvandlingen samordnas.
20. Uppdra åt en särskild myndighet att identifiera trösklar och flaskhalsar i omställningen.
22. Förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna i miljölagstiftningen.
23. Skapa förutsättningar för en bred och långsiktig överenskommelse om det svenska elsystemet genom att införa en parlamentarisk arbetsgrupp, elektrifieringsgruppen.
24 Upprätta mål och färdplaner för elkraftstillgång och överföringskapacitet.
25 Förändra systemet för hur framtida effektbehov fördelas. Systemet bör vara transparent, enhetligt och tillse att effekt fördelas efter förutsättning att nå privatekonomisk och samhällsekonomisk nytta, inte efter köplats.
26 Överväg att införa utbyggnad, överföring och lagring av el som ett överskuggande samhällsintresse som i myndighetsutövning normalt ska ges en högre vikt än andra samhällsintressen.
27. Stärk närliggande fastighetsägares rätt till kompensation eller inlösen när vindkraft byggs.
28. Lägg förslag om kommunal vindkraftsskatt eller en ersättning via statsbudgeten.
29. Effektivisera och rättssäkra processen för kommunala beslut om vindkraft utan att ta bort möjligheten för kommunerna att påverka var vindkraft ska byggas.
30. Utarbeta mål och färdplaner för utbyggnaden av laddinfrastruktur.
32. Sänk elskatten.
35. Skapa en bred och långsiktig överenskommelse om kärnkraftens framtid. Överväg att skapa trovärdighet för en sådan genom att delfinansiera eventuella nya investeringar.
36. Ge möjlighet till Vattenfall att se till samhällsekonomiska konsekvenser av sina beslut även om de inte är affärsmässiga.
Johan Wickström
