Det var under stort jubel som branschprofilen Johanna Lakso gick upp på scenen för att ta emot utmärkelsen Årets kraftkvinna från klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari. Inför ett par hundra personer – i en lokal i centrala Stockholm – hade hon precis fått höra den rekordlånga motiveringen från juryn, uppläst av juryordföranden Sezgin Kadir, vd på Kraftringen.
Här framgår bland annat att hon är ”en sann förebild” och ”en framgångsrik ambassadör för förändring” som är ”själva energikällan som driver branschen framåt och lyfter kvinnor inom energibranschen till nya höjder”.
– Det är fantastiskt roligt och en otrolig ära. Man blir nästan lite knäsvag när man hör motiveringen, säger Johanna Lakso, som sedan 2019 är vd på branschorganisationen Power Circle.
Målmedvetet arbete
Johanna Lakso är en ofta anlitad gäst i debattsoffor när ämnet handlar om hur man ska bygga smartare elsystem. Men samtidigt har hon målmedvetet jobbat för att öka jämställdheten, och ibland tackat nej av princip om hon varit ensam inbjuden kvinna till en panel.
– Jämställdheten är bättre idag än när jag började och det finns ett engagemang, men det finns mycket kvar att göra. Jag tycker att vi måste bli mycket bättre på att ställa större krav, säger Johanna Lakso.
Hur ska du förvalta den här utmärkelsen?
– Jag hoppas att jag kan inspirera fler kvinnor att söka till branschen. Det är min målsättning för kommande år.
Bredvid stod en överlycklig kollega i Power Circle, elsystemexperten Anna Wolf.
– Jag säger bara en sak: äntligen. Hon borde ha blivit vald för länge sen. Johanna är ett föredöme och en blåslampa. Hon leder genom goda exempel och är tuff och tydlig med principer, säger Anna Wolf.
Viktigt med nätverk
Innan prisutdelningen hölls ett antal spännande föredrag, som brukligt är under Kraftkvinnornas årliga event. Denna gång var temat data och statistik.
– Det är roligare än ni kan tro. Genom att använda statistik kan vi se hur det står till på riktigt, sa moderatorn Natali Sial Berkman, vice ordförande i Kraftkvinnorna och till vardags presschef på Vattenfall.
Att bilda nätverk är fundamentalt för att öka andelen kvinnor på högre positioner.
Först upp på scenen var Anne Boschini, professor i nationalekonomi, vars forskning framför allt inriktat sig på löneskillnader mellan män och kvinnor i arbetslivet. Och hennes föredrag handlade också en hel del om årets ekonomipristagare Claudia Goldin, som med hjälp av statistik belyst hur kvinnors deltagande på arbetsmarknaden sett ut de senaste 200 åren.
– Kvinnors disponibla inkomster är i snitt 80 procent av männen. Och glastaket är tydligast vid högre inkomster. Där är skillnaderna som högst, även om vi nu kan se att det går åt rätt håll. Skillnaderna har minskat under de senaste tio åren, säger Anne Boschini som också lyfte fram betydelsen av nätverk.
– Att bilda nätverk är fundamentalt för att öka andelen kvinnor på högre positioner.Och så tycker jag att föräldraförsäkringen ska delas lika. Alla siffror visar att när man skaffar barn dyker inkomsterna för kvinnor
Jämställda bolag presterar bättre
Näst upp på scenen var Jenny Claesson, normingenjör och delägare i bolaget Add Gender, vars affärsdevis är att göra jämställdhet och inkludering ”användbart, begripligt och roligt”.
– Alla fakta visar att jämställda bolag presterar bättre. Till exempel är deras kursutveckling mer än dubbelt så bra som snittet och lönsamheten är 25 procent bättre, säger Jenny Claesson.
Hon lyfte också fram ett antal tips på var man ska börja.
– Dela upp alla statistik baserat på kön och skapa en gemensam kunskap. Ni måste ta reda på svart på vitt vad som gäller, till exempel genom en lönekartläggning. Och sätt modiga mål, säger Jenny Claesson.
– Sedan gäller det att kommunicera mer – prata om det. Och man måste förstå varför man pratar om det, annars blir det bara tomma ord.
Johan Wickström
