S
tandardiseringsreglerna är som en kokbok – den visar vilka ingredienser jag behöver och hur jag ska sätta samman dem för att bygga till exempel ett bra rörsystem, säger Leif Lagergren Nordengren, ansvarig för distribution fjärrvärme på Energiföretagen.
Det låter enkelt, men bakom förkortningar som SIS/TK 637 Fjärrvärme och fjärrkyla ligger allehanda produkter och tjänster, framjobbade efter många års arbete i både nationella och europeiska grupperingar innan de blivit slutligt inlemmade i ”kokboken”.
SIS är samlingspunkten
Det är Svenska Institutet för standarder, SIS, som är samlingspunkten för all standardisering och som representerar Sverige i europeiska och internationella sammanhang. Arbetet sker i kommittéer med en bred representation av branschexperter för respektive ämnesområde.
Leif Lagergren Nordengren är ny ordförande för den nya tekniska kommittén SIS/TK637 för fjärrvärme och fjärrkyla inom SIS. Vi träffas på SIS huvudkontor i centrala Stockholm där projektledaren Bledar Beqiri ansvarar för flera av grupperna med inriktning på fjärrvärme och fjärrkyla.
– Många tror att standarder är förutbestämda och att man inte kan ha något inflytande över dem. Men så är det inte. Alla branschaktörer kan påverka standarderna och ta initiativ till nya, och det uppmuntrar vi, säger Bledar Beqiri.
Samordnar branschintressen
Den nya kommittén (SIS/TK 637) syftar till att samordna den svenska branschens intressen inom det europeiska standardiseringsorganet, CEN, och det internationella standardiseringsorganet, ISO, vilka totalt omfattar cirka 30 pågående standardiseringsarbeten.
Arbetet i den svenska kommittén kommer att bedrivas inom många områden och bland annat fokusera på att skapa intresse och möjlighet för fler intressenter och aktörer att delta samt att skapa ett heltäckande standardiseringsarbete.
Vilka är de viktigaste frågorna nu på ditt bord?
– Det är många olika frågor, men ett exempel är att livslängden på alla fjärrvärmerör ska höjas till 50 år, vilket är viktigt att tänka på vid långsiktiga investeringar. Vi jobbar också med tydligare tekniska krav på energimätare (SS-EN 1434) och vattenmätare (SS-EN ISO 4064), för att förbättra kvaliteten på mätarna, säger Bledar Beqiri.
Ökade säkerhetskrav
Just energimätare är en viktig del när det gäller standarder. Inom ett par år kommer 2- och 3G-näten att läggas ned vilket gör att hundratusentals mätare måste bytas ut, och det berör många energiföretag, även inom värmesektorn. Då gäller det att det finns nya mätare som uppfyller kraven och som har en gemensam standard.
– Det som tillkommit på senare tid när det gäller mätning är också ökade säkerhetskrav, till exempel inom ramen för radioutrustningsdirektivet. EU ställer överlag allt högre krav på it-säkerhet och det påverkar ju även kraven på smarta mätare inklusive energi- och vattenmätare. Här har ett nytt standardiseringsarbete initierats för klassificering av riskklasser för smarta mätare säger Bledar Beqiri.
Under de senaste 5–10 åren har det varit en väldig utvecklingskurva med en rad nya standarder, till exempel hur man ska designa och bygga ett fjärrvärmenät.
Olika beslutsgångar
Beslutsgången för standarder kan se olika ut. Det kan vara ett behov från en eller flera organisationer, som då kan starta en kommitté inom SIS. Eller så kan det börja uppifrån, till exempel i ett EU-direktiv som senare ska realiseras och som kan kräva gemensamma tekniska krav för produkter och tjänster för att uppfylla framtida lagstiftning.
Seminarium om standardisering
Den 23 november håller Energiforsk ett seminarium om standardisering med Leif Nordengren och Bledar Beqiri under rubriken: Från forskningsresultat till kommersiella lösningar – framtidssäkrade standarder. Läs mer här
– Under de senaste 5–10 åren har det varit en väldig utvecklingskurva med en rad nya standarder, till exempel hur man ska designa och bygga ett fjärrvärmenät. Vi har också fått nya standarder för fjärrkyla där Sverige varit drivande. Vi leder det området och bryter ny mark, säger Leif Lagergren Nordengren.
Nu pratar ju allt fler om olika sektorkopplingar – hur påverkar det standardiseringen?
–Det är inget speciellt med det. Tryckkärl, rörledningar och komponenter för till exempel vätgas har sina industriella standarder och man kan bygga nya helhetslösningar genom att kombinera och integrera olika standardiserade komponenter. Det går att vara innovativ med standardiserade produkter, säger Leif Lagergren Nordengren.
Alla branschaktörer kan påverka standarderna och ta initiativ till nya, och det uppmuntrar vi.
I sitt arbete på Energiföretagen är Leif Lagergren Nordengren ordförande i tre olika arbetsgrupper och ett råd med fokus på fjärrvärme- och fjärrkyladistribution, och i dessa möten och arbeten kan det komma nya idéer och behov som är aktuella för uppdatering eller nya standarder. Han ger ett exempel:
– Flera bolag hade haft problem med svetsbarhet i stålrörets svetsfogar. I vissa större dimensioner fanns kvarstående restmagnetism, vilket ledde till problem med svetsbarheten. Vi tog in frågan i Futureheat (ett av Energiforsks program) där Högskolan i Väst genomförde ett projekt i två etapper om svetsbarhet som i sin tur ledde till förslag på uppdatering som vi har lagt fram i den europeiska arbetsgruppen. Nu väntar vi på att det kommer en uppdatering i befintlig standard för installation av fjärrvärmesystem (SS-EN 13941-2), säger Leif Lagergren Nordengren.
Arbetsgrupper för fjärrvärme och fjärrkyla
Här är arbetsgrupperna som styr standardiseringsarbetet inom fjärrvärme- och fjärrkyleområdet:
• SIS/TK 637/AG 1 Förtillverkade rörsystem
• SIS/TK 637/AG 2 Termiska energimätare
• SIS/TK 637/AG 3 Fjärrkommunikation
• SIS/TK 637/AG 4 Validering av mätvärden
• SIS/TK 637/AG 5 Vattenmätare
Viktigt att vara överens
Standardisering är således ingen statisk verksamhet. Standardiserade tjänster och produkter kan successivt utvecklas. Företag kan i vissa fall avvika från standarderna, då de i huvudsak är frivilligt att följa. Men alla parter tjänar på att förhålla sig till standarder i slutändan.
– Det är viktigt att säljare och köpare är överens, vet vad som gäller och att de talar samma språk, att produkterna är kompatibla med de system och applikationer de ska vara del av och att de håller över tid. Standarder är ett hjälpmedel och stöd i alla affärer och entreprenader, konstaterar Leif Lagergren Nordengren.
Vilka är utmaningarna framåt när det gäller standarder?
– På senare tid har det kommit flera förslag från Kina som utmanar de europeiska standarderna inom ramen för ISO. Det är viktigt att vi bemöter och svarar på dessa förslag. Därför är det bra om det är många svenska representanter i de internationella arbetsgrupperna, säger Bledar Beqiri och tar fram ett citat från sin powerpointpresentation som han brukar hålla i olika sammanhang och som beskriver vikten av att göra sig hörd i
internationella sammanhang:
”If you’re not at the table, you’re on the menu.”
SIS – Svenska institutet för standarderSIS – Svenska institutet för standarder – är en ideell förening som representerar Sverige i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN och i det globala samarbetet ISO.
SIS projektleder både svenskt och internationellt arbete med att ta fram standarder och erbjuder också utbildningar och tjänster.
Läs mer på sis.se
