– Den energikris som de nordiska länderna genomgår saknar motstycke och rapporten är en reaktion på hur vi kan hantera den på nordisk nivå, säger Marton Leander Vølstad, analytiker på Nordic Energy Research.
Bakgrunden till energikrisen är den snabbt ökade efterfrågan på energi efter pandemin, kriget i Ukraina och den stora omställningen till ökad elektrifiering. I den aktuella rapporten – The Energy Trilemma – Security of Supply, Prices, and the Just Transition – har man fokuserat på det så kallade energitrilemmat, det vill säga hur försörjningstryggheten kan öka samtidigt som man säkrar en ekonomisk och socialt hållbar energiomställning.
Rapporten handlar huvudsakligen om elsystemet, då det är sammanlänkat i Norden på ett annat sätt än fossil naturgas och fjärrvärme.
– Även om länderna är olika finns det många likartade utmaningar och genom att gemensamt ta sig an dessa utmaningar kan vi få ett starkare elsystem i hela Norden, säger Marton Leander Vølstad.
Nya utmaningar
Han pekar på att det är bra att bygga ut mer vind- och solkraft och energilager ur miljö- och klimatsynpunkt liksom ur nationell säkerhetsynpunkt, men omställningen från fossilt till elektrifiering gör att man byter en försörjningstrygghet mot en annan.
– Det innebär nya utmaningar. Att bygga ut infrastruktur för en ökad elanvändning är krävande och vi har inte allt material och råvaror i Europa för att göra oss oberoende av import i framtiden. Att det saknas viktiga råvaror och teknologier är en av de stora utmaningarna framöver.
En annan utmaning som man lyfter fram i rapporten är bristen på arbetskraft, som är genomgående för alla de nordiska länderna.
Energibranschen kan titta på goda exempel från andra sektorer där de snabbare får tillstånd att bygga upp infrastruktur och industrier.
– Här kan de nordiska länderna hjälpas åt för att göra branschen attraktiv, förstå varför den är viktig och att det finns goda karriärmöjligheter, säger Marton Leander Vølstad.
Gemensam nordisk plan för energilager
Ytterligare utmaningar som pekas ut i rapporten är de långa tillståndsprocesserna och bristen på acceptans för ny elproduktion.
– En av de viktigaste slutsatserna är att elsystemet kan bli starkare genom nordiskt samarbete, bland annat genom energilagring.
I rapporten föreslås därför en gemensam nordisk energilagringsplan med krav på årlig och långsiktig energilagring för att ersätta lagring av fossila bränslen. Det kan bland annat omfatta batterier, elektrobränslen och vätgas. Lagringskapaciteten i ett land kan därmed hjälpa ett annat land och energibäraren väljs utifrån vilka förhållanden som är bäst i respektive land.
Andra lösningar som lyfts fram är att dela goda erfarenheter hur man kan minska tiden för tillståndsprocesser och acceptansfrågor.
– Tillståndsprocessen måste gå snabbare. I Finland har de betydligt kortare tillståndsprocesser för ny elproduktion och uppbyggnad av infrastruktur jämfört med de andra nordiska länderna. När gasimporten från Ryssland stoppades lyckades Finland på kort tid bygga upp speciella terminaler för LNG och det är ett bra exempel på hur man snabbt kan bygga upp energiinfrastruktur.
– Där kan de andra nordiska länderna lära av hur Finland löste detta, men energibranschen kan dessutom titta på goda exempel från andra sektorer där de snabbare får tillstånd att bygga upp infrastruktur och industrier, menar Marton Leander Vølstad.
Informationskampanjer för ökad acceptans
Folklig acceptans ses också som en mycket viktig fråga att jobba med och detta är något som samtliga länder har problem med. Enligt Marton Leander Vølstad finns det inte heller något land i Norden som har hittat en bra lösning på detta, däremot finns det enskilda projekt som gjort det.
– Det finns olika förslag på lösningar, men också en oenighet hur man bäst ska lösa det. Det vi rekommenderar och som är enklast att införa är informationskampanjer och digitala verktyg, säger Marton Leander Vølstad och fortsätter:
– Detta för att öka förståelsen varför energiomställningen är viktig och vilken roll elnät och ny elproduktion har i den omställningen. Det menar vi ger god effekt och det kan dessutom alla genomföra.
Förutom att lyfta utmaningar och lösningar lyfter man i rapporten även fram policyrekommendationer till politiker. Rapporten har bland annat presenterats på Nordiska rådets möte nyligen, där temat var energiförsörjning i en orolig tid och kommer också att presenteras på World Energy Forum i vår.
Risker för den nordiska försörjningstryggheten av el I rapporten har man identifierat 22 risker som rankats utifrån sannolikhet och effekt på den nordiska försörjningstryggheten, varav följande tio är högriskfaktorer:1. Långa tillståndsprocesser2. Liten acceptans av ny energiproduktion och elnät3. Elmarknadsdesignen, med ökad osäkerhet på elmarknaden4. Beroende av mineraler och energitillförsel i den snabba omställningen5. Elnätinfrastrukturen6. Bristen på långsiktig energilagring7. Ett oförändrat konsumentbeteende8. Väderberoende elproduktion9. Brist på energikrishantering som tar hänsyn till de systemövergripande effekterna på nordisk nivå och på EU-nivå.10. Bristen på arbetskraft.Läs mer: Rapporten ”The Energy Trilemma – Security of Supply, Prices, and the Just Transition” är genomförd av Rambøll på uppdrag av Nordic Energy research och kan laddas ner HÄR.
Ann-Sofie Borglund
